publicerad: 2015
balansorgan
bal·ans|org·an
substantiv
~et; pl. ~ balans 1 organ 1
| Singular | |
|---|---|
| ett balansorgan | obestämd form |
| ett balansorgans | obestämd form genitiv |
| balansorganet | bestämd form |
| balansorganets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| balansorgan | obestämd form |
| balansorgans | obestämd form genitiv |
| balansorganen | bestämd form |
| balansorganens | bestämd form genitiv |


