publicerad: 2015
impulsiv
im·puls·iv
[‑i´v]
adjektiv
~t ~a • som följer ögonblickets ingivelse; lättrörd, oberäknelig
Positiv | |
---|---|
en impulsiv + substantiv | |
ett impulsivt + substantiv | |
den/det/de impulsiva + substantiv | |
den impulsive + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de impulsivare + substantiv | |
Superlativ | |
är impulsivast | |
den/det/de impulsivaste + substantiv |