publicerad: 2015
hånfullhet
hån|full·het
substantiv
~en ~er hånfull
Singular | |
---|---|
en hånfullhet | obestämd form |
en hånfullhets | obestämd form genitiv |
hånfullheten | bestämd form |
hånfullhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hånfullheter | obestämd form |
hånfullheters | obestämd form genitiv |
hånfullheterna | bestämd form |
hånfullheternas | bestämd form genitiv |