publicerad: 2015
retningströskel
ret·nings|tröskel
substantiv
~n ‑trösklar • till tröskel 2 retning
Singular | |
---|---|
en retningströskel | obestämd form |
en retningströskels | obestämd form genitiv |
retningströskeln | bestämd form |
retningströskelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
retningströsklar | obestämd form |
retningströsklars | obestämd form genitiv |
retningströsklarna | bestämd form |
retningströsklarnas | bestämd form genitiv |