SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
irritera
ir·­rit·­era verb ~de ~t reta, o­roa, förarga; på­verka med o­normal el. o­behaglig retning; ​jfr irritation
Finita former
irriterarpresens aktiv
irriteraspresens passiv
irriteradepreteritum aktiv
irriteradespreteritum passiv
irriteraimperativ aktiv
Infinita former
att irriterainfinitiv aktiv
att irriterasinfinitiv passiv
har/hade irriteratsupinum aktiv
har/hade irriteratssupinum passiv
Presens particip
irriterande
Perfekt particip
en irriterad + substantiv
ett irriterat + substantiv
den/det/de irriterade + substantiv
irritera sig känna irritation över ngt
Ordform(er)irritera sig