publicerad: 2015
stabbur
stabbur
[stab´ur]
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ stolpbod
Singular | |
---|---|
en stabbur | obestämd form |
en stabburs | obestämd form genitiv |
stabburen | bestämd form |
stabburens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stabburar | obestämd form |
stabburars | obestämd form genitiv |
stabburarna | bestämd form |
stabburarnas | bestämd form genitiv |