SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
drum`la verb ~de ~t druml·arfara fram på ett klumpigt och vårds­löst sätt vard.psykol.JFRcohyponymdrulla drumla i sjöndrumla (ngnstans)sedan 1779äldre sv. ’vara lat och tölpig’; jfr no. drumla ’halv­sova’, till drumma ’söla’ Subst.:vbid1-138205drumlande