publicerad: 2021
bröst
bröstet, plural bröst, bestämd plural brösten
bröst·et
substantiv
1
främre övre delen av bålen och området innanför; särsk. hos människa
bröstmuskler
han kände ett tryck över bröstet; hon har svårt att röra sig på grund av smärtor i bröstet; grabbar med hår på bröstet
○
äv. om motsvarande del på klädesplagg eller dylikt
○
äv. bildligt
hemvist för (ädlare) känslor
JFR
mage 1
mod i bröstet; om du har något hjärta i bröstet så hjälper du dem
en sten faller från någons bröst
se
sten
slå sig för bröstet
1vara (överdrivet) belåten med sig självmed så höga turistsiffror kan kommunens ansvariga slå sig för bröstet
2ursprungligen biblisktvisa ödmjukhethan föll på knä, slog sig för bröstet och gjorde korstecknet
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska bryst; gemensamt germanskt ord av omdiskuterat urspr.
2
ettdera av två fettrika, rundade utskott på övre delen av framsidan av kvinnans bål som innehåller mjölkkörtlarna
JFR
byst 2
stora bröst; små bröst; ömmande bröst; hon gav bebisen bröstet; den lille låg vid sin moders bröst
○
ofta med tonvikt på erotik
en herrtidning med bilder på tjejer med nakna bröst
belagt sedan senare hälften av 1300-talet
Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
Bort, längtande vekhet, ur sotiga bröst,
vik, bekymmer, ur snöhöljda bo! Dan Andersson, Helgdagskväll i timmerkojan (i Kolvaktarens visor, 1915)
vik, bekymmer, ur snöhöljda bo! Dan Andersson, Helgdagskväll i timmerkojan (i Kolvaktarens visor, 1915)