publicerad: 2021  
dämma dämde dämt, presens dämmer
verb
dämm`a
● vanligen med partikel, sär­skiltupp hindra (vatten­flöde) med hjälp av fördämning i form av damm­byggnad eller dylikt
någon/något dämmer (upp) något
någon dämmer (upp) något
något dämmer (upp) något
dämma upp ån; de dämde bäcken som rann över deras tomt
○ äv. bildligt
dämma upp en massa aggressivitet
belagt sedan ca 1500 (Vadstena klosters Jordebok); fornsvenska dämma; bildn. till 1damm!!
dämmadämmande, dämning