publicerad: 2021
intränga
inträngde inträngt, presens intränger
verb
●
vanligen lös förbindelse, se
tränga
med våld eller ansträngning bana sig väg in i något
någon intränger (i något)
fienden inträngde i de norra delarna av landet
○
äv. bildligt
skaffa sig djupare kännedom om något
intränga i den indiska filosofin
belagt sedan 1509 (brev från rikets råd till det danska riksrådet (Sveriges traktater));
fornsvenska inthrängia
inträngainträngande, inträngning, intrång