publicerad: 2021  
kvarstå kvarstod kvarstått, presens kvarstår
verb
kva`rstå
● fort­sätta att finnas eller vara giltig särsk. om abstrakt före­teelse
något kvarstår
ett bra försök men det grund­läggande problemet kvar­står; det var kan­ske en nöd­situation men faktum kvar­står: han över­skred sina befogenheter
○ äv. mer konkret
någon/något kvarstår
någon kvarstår
något kvarstår
kvar­stående skatt; styrelsen kvar­står även nästa år
belagt sedan 1635
kvarståkvarstående