publicerad: 2021  
särskriva särskrev särskrivit särskriven särskrivna, presens särskriver
verb
sä`rskriva
● äv. lös förbindelse i formenskriva isär skriva i två eller flera ord med av­seende på ut­tryck som äv. kan skrivas som ett ord
särskriva (något)
ordet "istället" sär­skrivs vanligen
○ spec. som språkfel (i fråga om ord som inte kan delas upp)
många av eleverna sär­skriver och man kan hitta sådant som "barn bok" och "film festival" i deras upp­satser
belagt sedan 1863
särskrivasärskrivande, särskrivning