publicerad: 2021  
ge med sig gav, gett el. givit, presens ger
giv·it med sig
verb
ge me´d sig
1 (börja) sam­tycka efter att ha gett upp sin egen stånd­punkt
medgivande
någon ger med sig
trots deras övertalnings­försök ville han inte ge med sig
belagt sedan 1805
2 rubbas ur sitt läge och hota att braka samman eller dylikt
något ger med sig
det gamla taket börjar ge med sig
○ ibland bildligt bli lindrigare
huvud­värken började ge med sig
belagt sedan 1877