SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 exkrement exkrementet, plural exkrementer el. exkrement, bestämd plural exkrementerna el. exkrementen ex·kre·ment·et substantiv exkremen´t ● vanligen plur. avföring från tarmen hos djur el. människa SYN. fekalier JFR spillning urin och exkrementer från råttor och möss kan sprida sjukdomar belagt sedan 1642; av lat. excremen´tum 'utsöndrat ämne', till excer´nere 'utsöndra'; jfr ursprung till exkret SO Alfabetisk lista exklusive preposition exklusivitet subst. exkommunicera verb exkommunikation subst. exkonung (konung) exkrement subst. exkremental adj. exkret subst. exkretion subst. exkretionsorgan (exkretion) exkung (ex-) Till alla ordböcker
