publicerad: 2021
kvarstå
kvarstod kvarstått, presens kvarstår
verb
●
fortsätta att finnas eller vara giltig särsk. om abstrakt företeelse
något kvarstår
ett bra försök men det grundläggande problemet kvarstår; det var kanske en nödsituation men faktum kvarstår: han överskred sina befogenheter
○
äv. mer konkret
någon/något kvarstår
någon kvarstår
något kvarstår
kvarstående skatt; styrelsen kvarstår även nästa år
belagt sedan 1635
kvarståkvarstående