SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
blö`dig adjektiv ~t blöd·igsom lätt känner o­behag in­för lidande om person admin.psykol.han var för blödig för att själv av­liva djuretäv. om handling e.d.sedan ca 1430Själens tröstfornsv. blödhogher, till blödher med samma betydelse, eg. ’blöt; mjuk’; jfr 1blöt