hotellrum | svenska.se

publicerad: 2015

hotellrum

hot·ell|rum substantiv ~met; pl. ~, best. pl. ~men hotell 1rum 1

Singular
ett hotellrum	obestämd form
ett hotellrums	obestämd form genitiv
hotellrummet	bestämd form
hotellrummets	bestämd form genitiv
Plural
hotellrum	obestämd form
hotellrums	obestämd form genitiv
hotellrummen	bestämd form
hotellrummens	bestämd form genitiv

Till SAOL

publicerad: 2021

hotell hotellet, plural hotell, bestämd plural hotellen

hot·ell·et

substantiv

hotell´

● byggnad eller anläggning för inkvartering av resande mot betalning vanligen med en- och tvåbäddsrum och med viss minimistandard; ofta äv. med restaurang

JFR vandrarhem

hotellportier; hotellrum; förstaklasshotell; högfjällshotell; lyxhotell; stadshotell

ett fyrstjärnigt hotell; ta in på hotell; övernatta på hotell; checka ut från ett hotell

○ i sammansättn. äv. om byggnad för något mer varaktigt boende (men utan karaktär av hem)

lägenhetshotell; studenthotell; ungkarlshotell

○ i sammansättn. äv. om byggnad eller dylikt för verksamhet el. för vistelse och där någon form av tjänster erbjuds

hundhotell; kontorshotell

○ i sammansättn. äv. om byggnad eller dylikt för förvaring av konkreta eller abstrakta objekt

däckhotell; förrådshotell; surdegshotell; webbhotell

○ i sammansättn. äv. om konstruktion för insekter

bihotell; insektshotell

belagt sedan 1788; av franska hôtel med samma betydelse; till lat. hospita´lis 'gästfri'; jfr ursprung till hospital

Till SO

publicerad: 1932

HOTELL hotäl4, n.; best. -et; pl. = (AGeijer (1846) i Solnedg. 4: 64 osv.), äv. -er (Leopold 3: 443 (1795, 1816), SDS 1929, nr 321, s. 5) ((†) -tels Stiernstolpe Arndt 1: 6 (1807)).

Ordformer

(hotel (hôtel) 1788—1904. hotell 1801 osv.)

Etymologi

[av fr. hôtel, ffr. hostel, till lat. hospitalis, gästfri; således eg. samma ord som HOSPITAL]

1) (numera, utom i ssgr, nästan bl. i fråga om utländska, i sht franska förh.) palats i stad vilket bebos av ngn förnäm (i sht adlig) person l. av ngn hög ämbetsman; särsk. om ambassadör- l. ministerbostad o. d. Franske Ministern Bombelles's Hotel (i Venedig). PT 1791, nr 13, s. 2. Grefve Creutz gaf honom (dvs. Lidner) .. rum i sitt hotel. Franzén Minnest. 3: 354 (1838). (Änkedrottning Desideria) ägde ett hotell i Paris, som hon länge velat sälja. De Geer Minn. 1: 213 (1892). BonnierKL (1924). — jfr ADELS-, AMBASSAD-, BESKICKNINGS-, MINISTER-, UTRIKESMINISTER-HOTELL m. fl.

2) hus (l. våning) med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant o. kafé; förr stundom oeg. om enbart restaurant (o. kafé). Bo på hotell, taga in på ett hotell. Första klassens hotell. Hotell Fenix. Grand hotell. GT 1788, nr 21, s. 1. Salen är .. lik alla matsalar i de stora hotellena utrikes. AGeijer (1846) i Solnedg. 4: 64. Hotell kallas .. en och annan af våra restauranter, utan att därför vara hotell för resande. Sthm 3: 257 (1897). SFS 1917, s. 1093. — jfr BAD-, EMIGRANT-, FAMILJE-, JÄRNVÄGS-, LYX-, MISSIONS-, PRIVAT-, STADS-, UNGKARLS-HOTELL m. fl. — oeg. I järnvägarnas, bilarnas, de flytande hotellens (dvs. turistångarnas) och flygmaskinernas tid. TurÅ 1930, s. 190.

Ssgr (till 2): HOTELL-BETJÄNING. jfr BETJÄNING 3 a. NordT 1888, s. 352. —

-BUSS. (vard.) = -OMNIBUS. —

-BYGGNAD. konkret. NerAlleh. 1886, nr 58, s. 4. —

-DIREKTÖR. i fråga om större o. finare hotell. PT 1915, nr 39, s. 4. —

-GÄST. 1NJA 1918, s. 604. —

-INNEHAVARE~00200. 2NF 36: 475 (1924). —

-INNEHAVARINNA. PT 1899, nr 200, s. 4. —

-MAT. mat som serveras på hotell. Tröttna på hotellmaten. Östergren (1927). —

-OMNIBUS. omnibus med vilken ett hotells gäster föras från järnvägsstation l. tilläggsplats för ångare o. d. till hotellet l. omvändt. Wrangel HbHästv. 659 (1885). —

-PERSONAL. —

-PORTIER. PedT 1891, s. 462. —

-PRIS. Höga hotellpriser. —

-RUM. Lundell (1893). Levertin 23: 181 (1904). —