åtta | SAOB | svenska.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 2021

ÅTTA ot3a2, räkn. o. sbst.; ss. sbst. r. l. f.; best. -an; pl. -or.

Ordformer

(ott- i ssgr c. 1672 (: Ottkantigh)–1779 (: ottsidig). otta 1528 (: ottafålt)–1853. otte 1555–1652. otte- i ssgr 1553 (: ottekantte)–1756 (: ottekantig). otto (-tth-) 1547 (: Ottoöre Spick)–1702. åtho 1629–1634 (: tiugu åtho). åtta c. 1635 osv. åtte 1603–1662. åtte- i ssgr 1571 (: åttedelar)–1846 (: Åttedags Wäggur). åtto (-å) 1602–1651 (: tiugu åtto))

Etymologi

[runsv., fsv. atta; motsv. fd. atte (d. otte), fvn., nyisl., fär. átta (nor. åtte), got. ahtau, fsax. ahto (mlt. acht(e)), mnl. achte (nl. acht), ffris. acht(a), fht. ahto (mht. aht, t. acht), feng. (e)ahta (eng. eight), ävensom bl. a. lat. octo, gr. ὀκτώ, fir. ocht, sanskr. aṣṭáu o. med utvidgningar fkyrkoslav. osmъ, lit. aštuonì; möjl. dualisform (o. möjl. i avljudsförh. till den rot med bet.: udd, vass, som bl. a. föreligger i EGG (se ÄGG, sbst.)), med syftning på de båda händernas (utsträckta) fingrar (med tummarna undantagna). — Jfr OKTAEDER, OKTOBER, ÅTTIO, ÅTTONDE]

I. ss. räkn., grundtal angivande ett antal som med en enhet överstiger sju; tal som i serien med hela tal har sin plats mellan sju o. nio; utom i löpande text vanl. skrivet 8, stundom VIII; särsk. dels i förb. med i talräckan närstående tal, angivande mer l. mindre ungefärligt antal, dels (numera bl. arkaiserande) gm och samordnat med tiotal från o. med tjugo angivande motsv. sammansatta tal, dels (ngt ålderdomligt) i uttr. åtta dagar (äv. sammanskrivet), om vecka gm räkning som inkluderar både inledande o. avslutande dag (se DAG I 3 a α), dels (om ä. förh.) i uttr. åtta glas, i fråga om timglas (se GLAS 3 slutet); äv. i oeg. anv., särsk. i sådana uttr. som efter sju sorger och åtta bedrövelser (se SJU, räkn. I i κ). Åtta hundra (800), åtta tusen (8000), äv. sammanskrivet. Åtta miljoner. Kan du inte räkna till åtta? Två gånger fyra, fyra plus fyra blir åtta. Åtta och åtta är sexton. Nummer, sidan, spår, linje 8. Spindlar har åtta ben. De var åtta stycken. Åtta gånger, tillfällen. Småkillar, åtta-tio-tolv år gamla. För åtta månader sedan. Otta skedhar fulla. VarRerV 44 (1538). Åtto Källare som äre och hafua af ålder warit ther mz privilegierade. OrdKöph. 1614, B 3 a. Tiugu och Otto Swenska Konungars korta Beskrifning. (i handl. fr. 1690). Så vida vi Auctorer .. med Allmänhet förstå Sju eller Åtta goda Vänner. (1792). Dess allraförsta salfva ren blef åtta Finnars fall. (1848). En vecka tar det. Åtta dar på sin höjd. (1964). Men här då … En garanterat pedofilfri skola med närhet till skidanläggning med åtta nedfarter? (2009). — särsk. med utelämnat l. underförstått huvudord; särsk. dels om personer, dels i fråga om penningbelopp (i kronor o. ören l. motsv.; äv. (vard.) elliptiskt för 800 (i förb. med likaledes elliptiskt tusental) l. 8000 (i förb. med likaledes elliptiskt hundratal)). Potatisen kostar åtta och nittio (vanl. skrivet 8:90) kilot. Du kan få en sådan dator för åtta och åtta. Thz skole ey flere Mestere tillijke ware i Ämbetet än Otto. Skråordn. 253 (1575). En flaska. Vi var åtta på den. (2004). särsk. i fråga om klockslag, utan (tydlig) föreställning om ursprungligt huvudord. Att Adelen klockan Otto skole sigh instella. (1640). Vi ses halv åtta, tillade han. (1974). Jag vaknar vid åtta, tar en kopp kaffe i sängen. (2006).

II. (endast i formen åtta) ss. sbst.

1) om siffran för åtta (i bet. I); äv. om företeelse som till formen liknar den arabiska siffran 8, särsk. rörelsemönster (vid dans l. (skridsko)åkning o. d.). Skriva en åtta. Romersk, arabisk åtta. En liggande åtta är symbol för oändlighet. Figurer (i kontradanser): .. 13. Dubbel 8 med sin Moitie och flera par. (1782). (Öglan) är .. belagd med tre af dubbla guldtrådar flätade åttor. (1869). Kavaljeren .. gjorde en elegant vändning för att slå en åtta och visa hur väl han kunde föra sig (på skridskor). (1888). Mc Lederers affärer voro krokigare än en åtta och hans ord tänjbarare än kautschuk. (1912). Erfordras en större överhandsknop, kan man antingen lägga den i åtta eller göra den dubbel. (1937). Vi trampade upp en stor åtta i snön och sprang runt runt i åttan hela rasten. (1946). Han kollar vidare att hjulen är riktade, alltså inte går i åtta när de snurrar.

2) om företeelse som (i en nummerföljd) åsatts nummer åtta l. på annat sätt kännetecknas av siffran l. talet åtta; särsk. dels om spelkort med valören åtta, dels om (skolelev i) åttonde klass, dels om motor med åtta cylindrar, dels sup(glas) om åtta centiliter. Åttan är alltid sen, det är bättre att ta en annan spårvagn. Åttan, hur hennes namn nu skall uttalas, är klart bäst i det kinesiska laget. Ettan var överlägsen i loppet, och vi blev bara åtta. Så at af hela leken blifwa (i lomber) bortkastade 8or, 9or och 10or. (1745). Emedan i första hand Chandlers nya raka åttor och nya sex-cylindriga modeller äro .. utomordentligt stilfulla. På vår efterlängtade skolresa kommo vi nybakade åttor också till Kungl. Huvudstaden. Konjak? Jag bjuder. – En fyra. Och en åtta för dig. (1968). Ellinor och jag blev kompisar i sjuan. Adrian gick i åttan då. (2009). — jfr SPADER-, SUPER-, VÄND-ÅTTA m. fl.

Ssgr (i allm. till I): A (utom till II 1 samt (sannol. under inflytande av motsv. ssgr med fyra) i ssgrna -kant o. -kantig numera bl. tillf.): ÅTT-ARMAD, -BENT, -DELAD, -DUBBEL, -FOTING, -HÖRNIG, -HÖRNING, se B. —

-KANT, r. l. m. (ått- 1710 osv. åtta- 1825 osv. åtte- 1635. åtto- 1651) åttkantig figur (jfr åtta-hörning o. oktogon II); förr äv. om oktant (se d. o. a). Een Ort, then Theodorus kallar Octangulum eller Åttekanten. (1635). Denna tingesten har inte mer än tre hörn, men likafult får han heta en ottkant eller octant. (1771; uppl. 1999). På sanden har man lagt ut en krets av stora stenar i en tämligen regelbunden åttkant. (1954).

Ssgr: åttkants-, äv. åttkant-järn. (i sht i ä. fackspr.) åttkantigt järn (se d. o. 4). Åttkantjern förekommer sällan, och ersätter endast ofullkomligt rundjernet. (1838).

-loge. —

-KANT, adj. (åtte- 1553) (†) åttkantig. Blått och huitt i ottekantte Rwt(or). ; möjl. till -kant, sbst. En stoor ask 8 kant m(edh) togen guld. —

-KANTIG. (ått- 1669 osv. åtta- 1659 osv. åtte- 1588–1756) jfr kantig 2 o. -kant, adj., o. åtta-hörnig, åtta-sidig. Wij wele och hafwe vthi then lille .. Cammeren .. opsatt then Ottekantige Rooss eller Stierne, vnder täckett. HB 2: 228 (1588). Et åttkantigt muradt torn stod wid Södra hörnet. (1751). Rotekavlen .. var .. hyvlad åttkantig. Istället för tal och milar voro här de olika rotedelägarnas årspenningar eller skatteskillingar inristade. —

-KLASSIG, se B. —

(II 1) -KOMBINATION. (åtta-) (numera bl. ngn gg) vid konståkning: kombination av åkningar i åtta. Hans två språng och hans tåsnurrningar samt några åttakombinationer gjorde ett ganska omvexlande godt intryck. —

-MÄNNING, -PASS, -PUNDIG, -SIDIG, -SPANN, -SPÄNNIG, -STYVER, se B. —

(II 1) -VOLT. ridk. volt (se volt, sbst.1 2) i form av åtta. Allt i förhållande som hästen blir mera ledbar på ringen .. så öfvergår ryttaren til andra volter, och först til Ått-volten. —

-ÅRIG, -ÅRING, se B.

B: ÅTTA-ARMAD. (ått- 1896 osv. åtta- 1849 osv.) jfr armad 2. Kronorna med sina sex- eller åttaarmade grenar och spegellampetter utefter väggarna. (1881). —

-BENT. (ått- 1945 osv. åtta- 1749 osv.) som har åtta ben; jfr -fotad. (1749). —

-BLAD. särsk. (†) till II 2, om spelkort med valören åtta. (1749). —

-BLADIG. jfr bladig 1 b, 3. En åttabladig husbehofs Sågqvarn, jemte tillhörande Cirkelsåg. —

-BLADS-ROS, äv. (arkaiserande) -BLADA-ROS. (i sht i skildring av ä. förh.) om dekoration(smönster) återgivande åttabladig ros. —

-CYLINDRIG. Att de 8-cylindriga motorerna ofta ha två block, vardera på fyra cylindrar. (1928). —

-DAG(AR)S-VÄGGUR. (åtta- 1784 osv. åtte- 1846) [till uttr. åtta dagar, om vecka] (förr) väggur som uppdrogs en gång i veckan (o. angav veckodag). —

-DALER. (förr) Under det bruden klädes, står hon i ett baktråg och har en ”åttadaler” i vardera skon, ty detta skall bringa rikedom till det nya hemmet. (1914). —

-DELAD, p. adj. (ått- 1889. åtta- 1854 osv.) som är delad åtta gånger l. på åtta ställen l. består av åtta delar. Att mellanskeppets två stjernhvalf och norra sidokorets åttadelade korshvalf äro yngre än de omgifvande, inser enhvar. (1854). —

-DUBBEL. (ått- 1893. åtta- 1697 osv.)

1) som utgörs av l. har åtta (likadana) (bestånds)delar l. lager o. d.; jfr dubbel, adj. 1. En Ståpp, hwilken är en wäl warm otta dubbel Duk. (1697).

2) åttafaldig; jfr dubbel, adj. 2. (1749). Jag är en åttadubbel människodråpare. (1900). —

-DUBBLA, -ing. öka (ngt) till det åttadubbla; jfr åttafaldiga. Att han föreslog det Examensafgifterna skulle åttadubblas, eller ifrån 5 Spd. höjas till 40. (1847). Järnmalmsexporten blev under 1890-talet mer än åttadubblad. (1953). —

-FALD. åttafaldig; förr äv.: åttadubbel (se d. o. 1); numera bl. ss. adv. -falt. Korstierno bröder .. haffua swart cläder medh jtt ottafålt kors vthi. (1528). Åttafalt förmerat. (1640). Åttafaldt är dess begär. (1845). —

-FALDIG. jfr -dubbel 2, -fald. Hon är åttafaldig världsmästare. (1746). Från Saligheternas Berg ljuder öfwer all werlden det åttafalldiga: salig. (1829).

Avledn.: åttafaldiga, v. jfr åtta-dubbla. Fördubblar man .. en sfers genomskärning, åttafaldigar man dess volym. —

-FOTAD. jfr fotad b o. -bent. (1749). På .. Tjängvide-stenen .. är en åttafotad häst afbildad, hvilken troligen syftar på Odins häst Sleipner. (1870). —

-FOTING. (ått- 1865 osv. åtta- 1879 osv.) förr särsk. om bläckfisk hörande till (släktet Octopus Lin. inom) ordningen octopoda, åttaarmad bläckfisk. Hit höra Åttfotingarne (Octopus) .. med åtta armar och utan skal. (1865). —

-FOTS-STÄMMA. mus. orgelstämma med åtta fots tonhöjd; jfr fot 8 e. (1894). —

-FOTS-TON. mus. ton från åttafotsstämma. Otta fots ton är af samma högd och djuphet, som mennisko-rösten. (1773); möjl. ej ssg. (1850). —

-HANDA. (numera bl. tillf.) jfr hand 21. Kopning haffuer ottahanda nytto och gagn medh sigh. (1578). —

-HJULIG. Det i Amerika allmänna bruket af åttahjuliga vagnar (för järnväg). —

-HUGGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.)

1) skeppsbåt med åtta åror; jfr -roddare. Låt sätta ut åttahuggaren tillreds, ifall fregatten ej löper qvickt rund. (1850).

2) räffelbössa med åtta räfflor. (1944). —

-HUNDRA, se åtta I. —

-HUNDRADE, räkn. ordningstal till åtta hundra. (1788). —

-HUNDRA-METERS-LOPP. sport. jfr lopp 1 b. (Hastigheten) måste särskilt finnas under 800 metersloppets första hälft, vilken bör tillryggaläggas betydligt snabbare än den sista. (1914). —

-HUNDRA-METERS-LÖPARE. sport. löpare i l. inriktad på åttahundrameterslopp. De flesta åttahundrameterslöparna starta äfven i 1 500 m:s loppet. —

-HUNDRA-TAL. särsk. (företrädesvis i sg. best.) om åren 800–899 (vanl. efter Kristi födelse) (jfr tal, sbst.1 1 d). Att .. (Lund) fanns till redan på åttahundratalet är sannolikt. —

-HÖRNIG. (ått- 1710 osv. åtta- 1665 osv.) jfr ått-kantig. (Ett) litett Ottahörnigt bordh. Hvad .. beträffar Kallströms (Carlströms) skans synes densamma utgjorts af ett mindre åttahörnigt jordverk. (1902). —

-HÖRNING. (ått- 1721 osv. åtta- 1807 osv.) jfr hörning 1 o. ått-kant, sbst., o. oktogon II. Quadraten af en regularisk Otthörnings .. sijda. (1721). Grundplanen till en sådan kyrka är vanligen en cirkel eller en åttahörning men kan också vara en kvadrat. (1950). —

-KANT, sbst., -KANTIG, se A. —

-KLASSIG. (ått- 1902 osv. åtta- 1874 osv.) jfr -klassig 1 (se sp. K 1152). Af kommuner upprättade tre-, fem- eller åttaklassiga elementarskolor för flickor. —

-KOMBINATION, se A. —

-KOPPLAD, p. adj. särsk. (järnv.) om lokomotiv: som har åtta drivande hjul (på en drivaxel o. tre koppelaxlar). Af lokomotiven äro .. 2 åttakopplade. —

-LÖDIG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr lödig, adj.1 1 a. Våra nu brukliga fyraskillings-stycken, som ock äro åttalödiga. (1790). —

-MANNA-LAG. jfr lag, sbst.3 14 c (γ). nr 289 C, s. 1. I Sverige har (i dragkamp) åttamannalaget mest förekommit. (1887). —

-METERS-BÅT. särsk. (sport.) kappseglingsbåt vars mätningstal är åtta meter. För åttametersbåtarna var banan omkring 16 distansminuter. —

-METERS-KLASS. sport. tävlingsklass för åttametersbåtar. —

-MILLIMETERS-FILM. (i sht förr) smalfilm med åtta millimeters bredd; jfr super-åtta 1. Jag använder åttamillimetersfilm och tar nog omkring trettio rullar om året. —

-MÄNNING. (ått- 1748 osv. åtta- 1845 osv.) särsk.

1) (i sht förr) om ett slags folkdans med fyra dansande par.

2) (†) om växt tillhörande klassen Octandria i Linnés sexualsystem, kännetecknad av åttaståndriga blommor; i sht i pl., särsk. om klassen. (1748). (1889). —

-PASS. (ått- 1923 osv. åtta- 1884 osv.) (i fackspr.) pass (se pass, sbst.1 I 14) av åtta cirkelsegment l. spetsbågar. Kalk, förgyld, med paten; foten i åttapass. —

-POLIG. (i fackspr.) En 30 hktrs motor kan vara 8- och 6-polig. —

-PUNDIG. (ått- 1855 osv. åtta- 1756 osv.) jfr särsk. (om ä. förh.) pundig 4. Några fyra och åttapundige Canoner .. finnas här i Stockholm til salu. —

-PUNDING. (ått- 1855 osv. åtta- 1807 osv.) (om ä. förh.) (1807). —

-RADIG. jfr -radig 1 (b) (se sp. R 47) o. -versig. Åttaradig wers. (1805). —

-RADING. metr. Det är ett slags stamboksvers, om man så vill, åttaradingar allesammans. —

-RODDARE. jfr roddare 2 a o. -huggare 1. För ej länge sedan egde en .. (kapprodd) rum vid Kurot .. mellan tvenne åttaroddare. —

-RODDIG. (numera bl. tillf.) jfr -roddig 1 (se sp. R 2336). En åttaroddig slup. —

-SIDIG. (ått- 1747 osv. åtta- 1749 osv.) jfr -sidig 2 (se sp. S 2186); i fråga om dels föremåls form (jfr ått-kantig), dels skrifts omfång. Ottsidig spetsad Demant. (1747). Detta åttasidiga häfte från 1843 är det första exemplet i Sverige på en utgivning av upptecknade barnrim. —

-SKAFTAD, p. adj. jfr särsk. (textil.) skafta, v. 3. Ett sådant atlas (kallas) åttaskaftadt eller åttadeladt. (1874). —

-SKILLING. (förr) jfr skilling, sbst.2 1. Onsdagen den 29 Mars bortstulos genom inbrott .. (bl. a.) Sexton Riksdaler och Tretiotvå skillingar Banko, hvaraf 8 Tretiotvå-, 2:ne Sexton-, 2:ne Tolf- och 61 Åttaskillingar samma mynt, alla nya sedlar.

Ssgr (förr): åttaskillings-, äv. åttaskilling-sedel.

-stycke. jfr stycke 18. —

-SNÅR(ET). (vard.) särsk. (o. företrädesvis) i uttr. vid åttasnåret, vid åttatiden; jfr snår, sbst.2 Den, som aldrig stått nere vid Riddarfjärden vid åttasnåret i arla morgonstund och med ögon och öron insugit dagens uvertyr. —

-SPANN. (ått- 1932 osv. åtta- 1885 osv.) spann (se spann, sbst.2 4) av l. med åtta (parvis förspända) dragare. Sex- och åttaspann .. brukas deremot vid de flesta europeiska hofven. (1885). —

-SPÄNNIG. (ått- c. 1755. åtta- c. 1755) (†) jfr -spännig, adj.1 I (se sp. S 10558). (c. 1755). —

-STAMPAD. (†) jfr -stampad (se sp. S 10950). —

-STAVIG. (1807). (Kalevala) omfattar .. 22,800 verser, hvilkas åttastafviga meter utgöres af fyra trokéer. (1893). —

-STAVING. i sht om versrad. Den ifrågavarande taktraden är .. en hel åttastaving. (1896). —

-STRÄNGAD. som har åtta strängar. Hans sätt att .. likasom i yster lek slunga stråken öfver strängarna på sin åttasträngade fiol. —

-STYVER. (ått- 1791 osv. åtta- 1792 osv.) (förr) Där hadde den söta Kickan lagt så ordentligt åttstyfrarne ini den andra lilla hansken. (1791). —

-STÅNDRIG. En hel serie samkönade blommor, åttaståndriga, sjuståndriga o. s. v. (1936). —

-STÄMMIG. särsk. i fråga om orgelstämmor. Åttastämmiga orgor. (1805). —

-TAGGARE. Hvartdera hornet har .. 4 taggar .. och båda tillsammans 8, och kronhjorten kallas då åttataggare. (1874). —

-TAL. särsk. om talet åtta (i sht i sg. best.). Man utweljer therföre Ottatahlet (som grund för en ny räkning) som thet faller lett och beqvemligit. (1718). —

-TANDAD. jfr tandad 1, 2; särsk. i uttr. åttatandad barkborre, granbarkborre. En åttatandad drifaxel. En af de för gran och tall skadligaste är Åttatandade barkborren eller Boktryckaren. (1876). —

-TID(EN). tid(en) omkring klockan åtta; särsk. (o. i sht) i förb. med prep. vid; jfr tid, sbst. 13, o. -snår(et). Besättningen, som omkring åttatiden gått till hvila. Om ni inte ska bort på något annat ställe, kunde ni gerna komma till ᾿Stora Hvita Hästen᾿ i afton vid åttatiden. (1871). —

-TIMMARS-DAG. arbetsdag om åtta timmar; jfr timme 4 (a). Kort dessförinnan (1919) hade arbetarrörelsens socialpolitiska huvudkrav, åttatimmarsdagen, i huvudsak genomdrivits. (1961). —

-TRÅDIG. (som tillverka(t)s av garn o. d.) som består av åtta trådar. 8 Trådigdt Camlat. —

-TUSEN, se åtta I. —

-TUSENDE, räkn. ordningstal till åtta tusen. (1804). —

-UDDIG. som har åtta uddar. Och måge de desutom bära på bröstet en Åttauddig Silfwer-Stierna med en Krönt Vase midt uti. (1772). —

-VERSIG. som har åtta versrader (l. strofer); jfr -radig. Fyra- Sex- och Ottaversige Epigrammater. (1651). —

-VÅNINGS-HUS. Då lemna de sina trånga celler i de åttavåningshus, som de bebo. —

-ÅRIG. (ått- 1882 osv. åtta- 1804 osv.) jfr årig 2 slutet. (1804). Hon åtta-, han nio-årig, / Hon mörk och han gullgulhårig. (1884). —

-ÅRING. (ått- 1932 osv. åtta- 1837 osv.) jfr åring 2. Våra vanliga Lärdoms- och Närings-Skolor äro .. så beskaffade, att, sedan Åttaåringen på ett måfå .. blifvit en gång dit förpassad, så är hans öde .. avgjordt för tiden. (1837). —

-ÅRS-ÅLDER(N). För de båda flickhattar vi se här (för sex- à åttaårsåldern) användes samma stomme. s. C4. —

-ÖRES-CIGARR. (förr)

C (†): ÅTTE-DAG(AR)S-VÄGGUR, se B. —

-KANT, -KANTIG, se A.

D (†): ÅTTO-KANT, sbst., se A.

Avledn. (till I): ÅTTLING, m.//ig. barn fött tillsammans med sju andra vid samma födsel. I medicinens historia är endast ett fall bekant, där en kvinna fött åttlingar.

SAOB

Alfabetisk lista

åtskils adv.
åtskilts
åt (åt-skingra...)
ått
ått
åtta räkn.
åtte
åtter-
åtti
åttia
åtting

Till alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content

Sök i tre ordböcker på en gång

Sök i tre ordböcker på en gång