publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 1 (a), 2) ÖVER-LÄGG. [till -lägga med anslutning till lägg, sbst.2] särsk. om (plant o. mer l. mindre tunt) föremål l. material som är lagt l. avsett att läggas över l. ovanpå ngt annat (o. täckande detta); särsk. liktydigt med: överläggsblad; jfr lägg, sbst.2 SkaraT 2/2 1825, s. 20. Tyget får .. ett mörkt utseende genom det svarta öfverlägget. BoråsTidn. 26/10 1895, s. 3. Stordiabilder med varierande antal överlägg. Skolvärld. 1972, nr 8, s. 2.
Ssgr: överläggs-blad. om mer l. mindre genomskinligt blad (se d. o. 2) lagt l. avsett att läggas över annat blad (i illustrerande l. pedagogiskt o. d. syfte), överlägg; jfr -läggs-papper. Häftet omfattar 78 sidor jämte en utfällbar karta med genomsiktligt överläggsblad. SvD(A) 2/5 1929, s. 9. Nivåsiffrorna skrivs upp på ett överläggsblad på fotoplanen. TurÅ 1979, s. 54.
-papper. jfr papper 1 o. -läggs-blad. Täubel Boktr. 2: 7 (1823). (Läraren) lägger ett genomskinligt överläggspapper över er teckning, och på detta papper gör han sina förslag till ändringar. Expressen 15/11 1969, s. 21. —
-LÄGGA, -ning; -are (tillf., NDA 1/11 1839, s. 2, osv.). [fsv. ivirläggia; i bet. 3 åtm. delvis efter mlt. överleggen (jfr äv. d. overlægge, t. überlegen)] särsk.
1) till II 1 (a, 2): lägga l. placera (ngt) ovanför l. ovanpå ngt l. ngn; ngn gg äv. med indirekt obj.; i sht i p. pf.; jfr lägga över 1. När .. (omslaget) kölner, skal man thet igen wärme, och öffuerläggia. Berchelt PestOrs. G 7 a (1589). (Kung Kristian hade) Swerie .. öfverlagt ett rätt odrägligt ok. 2Saml. 9: 108 (1699). Att den derest öfwerlagde broen skulle wara aff wattnet söndergången. KKD 9: 98 (1704). En öfverlagd stock äfven utan ytterknut fastlåser en underliggande. KultHM 1: 7 (1894).
2) till II 2 a: lägga över (se lägga över 2) ((helheten av) ngt) (med ngt), övertäcka l. överhölja; belägga; förr äv. bildl., med avs. på person: betunga l. belasta (jfr över II 2 b); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Een Gråå Dammaske kiörtill brämett med Swartt Sammetth öffuerlacktt. HH 1: 21 (1543). Att thenn Trägårdh .. måtte medh gröne Jordtorffuer öffwer legges. HB 2: 99 (1574). Gönom hans tilskÿndann är hann mÿckitt öfuerlagt med gästningh. 3SthmTb. 4: 208 (1602). Sielfwa grunden eller botten war och äfwen alt öfwerlagdt med täligsteen. KKD 3: 233 (1711). Till Regaliernas och Ordens dÿnornes öfwerläggande .. är förbrukat .. flor (m. m.). HusgKamRSthm 1751 B, s. 909. Lassera (dvs.) Att med en genomskinlig färg öfverlägga en annan redan anlagd, för att gifva denna antingen en mildare ton eller göra den liksom glaserad. Scheutz Ritk. 204 (1832). Mellan stormasten och fockmasten finnes endast en lucka överlagd med trall. Hammar FartygOstIndComp. 32 (1931). särsk.
a) (†) i p. pf. i adjektivisk anv., om sjö l. landområde o. d., i uttr. överlagd med is, isbelagd; äv. utan prep.-bestämning; jfr lägga över 5. OPetri Kr. 166 (c. 1540). Att Wäther skall nu så hartt och wäll öffwerlagd och tilfrossen wara, att man wäll och vtan fara kunne komme ther vtöffwer så frampt man wille. G1R 15: 61 (1543). Betäckt och öfwerlagt med tiock Jjs. Rudbeck d. ä. Atl. 2: 50 (1689). IT 5/2 1781, s. 2.
b) herald. i p. pf. i adjektivisk anv., om figur på sköldemärke. Uggla Herald. 99 (1746). Stundom kan en figur vara lagd på, delvis täckande, en annan. Befinner sig därvid den förra helt inom den senares omkrets, säges den senare vara belagd med den förra. Skjuter den ofvan liggande med någon del öfver den undre, säges den undre vara öfverlagd med den ofvanliggande. 2NF 25: 1363 (1917).
3) till II 2 c.
a) (†) räkna över l. beräkna (kostnad l. antal o. d.): äv. (med avs. på räkenskaper): genomgå l. granska; äv. i fråga om rumslig utsträckning: räkna ut, äv. närmande sig bet.: kartlägga. (Husets säljare) wart tilempnat hu(n)drade mark nær regi(n)skapen offu(er)lad(es) aff goda men som th(e)r til skickade wore. OPetri Tb. 186 (1527). Hwilken är then aff idher, som wil byggia itt torn, och icke först sitter och offuerlegger bekostningen. Luk. 14: 28 (Bib. 1541). Reglor .. medh huilka man kan påfinna och öffuerleggia huru longt thett är emellan alla städer och rum i al then ganska hela werlden. Luth Astr. 3 (1584). Att man i tidh öfwerlägger och förslår, huru stort ahntall dugeliget krigzfolk man inrijkes uppbringe kan. RA II. 2: 125 (1617). Att hwar Landzhöffdinge .. öfwerlägger alle allmenne Stråckwägar store och små. RARP 4: 596 (1651). Swedberg Ordab. (1725).
b) diskutera l. rådslå l. rådgöra l. förhandla om (ngt) (med ngn); förr äv.: avtala l. besluta (ngt); utom med obj. utgörande indirekt frågesats numera bl. dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av om, dels utan obj.; i vissa språkprov utan klar avgränsning från c. När nu herredagen skulle endas beslute the så (som the Danske och Lybske hade sinemillan öffuerlagt) att Danmarck skulle beholla Gotland. Svart G1 95 (1561). At Commerce och Bergs Collegierne .. ofta träda tillsammans och öfwerlägga om åtskilliga mål. HC11H 13: 94 (1697). Före min afresa gick jag till vår resident, Havell, och öfverlade med honom ett och annat nödigt. Kurck Lefn. 58 (1705). Rådgör nu med denne inkomne herre om det ämne, vi öfverlade, då han kom. Almqvist DrJ 409 (1834). Allas undran ökades och man öfverlade hvad som vore att göra. Rydberg Ath. 28 (1859). En gång under varje läsår skola .. de vid .. folkskolor anställda lärarna sammanträda för att överlägga om frågor angående folkskoleväsendet inom distriktet. SFS 1936, s. 500. Som förtroendeman för tobaksarbetarna har han med ojämna mellanrum haft anledning överlägga med finansministern. Wigforss Minn. 1: 341 (1950). särsk. ss. vbalsbst. -ande l. -ning: diskussion l. rådslag l. förhandling. Juryns överläggning varade i flera timmar. Överläggningarna mellan arbetsmarknadens parter. Skrifteligen inlagde repræsentationer i Senaten, som förmodeligen utwisa, med hwad moget råd och wäl öfwerläggande man til denna Resolution kommen är. HC11H 10: 126 (1672). Wid .. wite, må icke .. någon under öfwerläggningen bortgå ifrån sammankomsten utan de andre närwarandes samtycke. PH 5: 3296 (1752). Till öfverläggning förehades, huruvida på orten skulle finnas någon duglig karl, som vore hugad att blifva oss följaktig under resan. Castrén Res. 1: 12 (1852). Det var slutet på alla de ifriga öfverläggningar, som om saken i trängre eller vidare studentkretsar höllos. Schauman 6Årt. 2: 21 (1893). Den del av handläggningen, som består av överläggning till dom eller beslut skall som huvudregel hållas inom stängda dörrar. NorstedtJurHb. 800 (1987). jfr diecesan-, freds-, riksdags-, råds-, talmans-överläggning.
c) (utom i α, β numera bl. ngn gg) tänka över l. överväga l. begrunda l. betänka (ngt); äv. närmande sig l. övergående i bet.: planera l. planlägga; ngn gg äv. dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av om: fundera (på ngt), dels abs.: tänka efter l. fundera; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. (se β); jfr b. När han öffverlägger sakens beskaffenheet. RP 3: 286 (1633). Att E. K. M:tt nådigst hafwer till att öfwerläggia, om där mehra eller mindre pärssoner skulle behöfwas. Schück VittA 1: 171 (i handl. fr. 1657). Et stort snille .. som redan öfverlagt alla svårigheter. Gyldenstolpe ÅmVetA 1771, s. 35. Sveriges fiender öfverlägga, at instänga Konungen i Jutland. Schönberg Bref 2: 198 (1778). Länge öfverlade jag om Penningby bortåt Norrtelje; äfven Mellingholm föll mig in. Almqvist Amor. X (1839). Robert överlade ett ögonblick. – Nej, sade han, – jag vill inte gå dit. Schildt Hemk. 167 (1919). I 15 procent av .. (stölderna) har handlingen överlagts före utförandet på så sätt, att den dömde .. övervägt handlingens innebörd, innan han utfört densamma. SocÅb. 1941, s. 69. särsk.
α) (fullt br., med anslutning till b) i sådana uttr. som överlägga med (förr äv. hos) sig (själv), i sht förr äv. (ut)i sitt hjärta l. sinne o. d. Ath när han war j örtegården och offuerlade j sitt hierta then neffst, dödh och pijno huru bittert thet war som han vndergå skulle. OPetri 3: 162 (1530). Icke hafwer iag ännu öfwerlagt uti mit sinne. Peringskiöld Hkr. 1: 467 (1697). Läkaren (åligger) hos sig öfwerläggja och efter tänckja, innan han til Läkemedlen skrider, hwad för honom står til gjöra. Aken Reseap. 204 (1746). Sejanus .. började .. att inom sig öfverlägga om sättet att undanrödja Germanici barn. Kolmodin TacAnn. 1: 298 (1833). Man .. överlade med sig själv om, hur man skulle förhålla sig följande dag. Botwid Wennb. 8 (1939).
β) (fullt br.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: övervägd l. övertänkt l. genomtänkt; medveten l. avsiktlig l. uppsåtlig. Ett överlagt beslut. Det överlagda och kallblodigt utförda mordet. Omständigheter, som Wi befinne noga och wäl öfwerlagde wara. Stiernman Com. 4: 875 (1687). I twistemål och andre mindre brott, der någon uppenbar och öfwerlagd ondsko .. icke finnes. PH 6: 4499 (1757). Ett allmänt upplyst tankesätt, verkande omedelbarligen till moget öfverlagda förbättringar af våra lagar och hushållningsanstalter. Järta 1: 46 (1809). Det enda, han gör, är att söka nya, illa öfverlagda möten med sin älskarinna. Cavallin o. Lysander 2: 235 (1875). Alla resande, som ägt schimpanser, tala om deras stora klokhet, deras överlagda handlingar och deras fridsamhet. Hedin Pol 2: 179 (1911). jfr o-överlagd. särsk. ss. adv.: övertänkt l. genomtänkt; avsiktligt l. med uppsåt (jfr γ slutet). Handla överlagt. Den som öfverlagdt talade illa om Konungens majestät. AB 22/1 1835, s. 2. Jag lärde att alltid tala höfligt och öfverlagdt, ja till slut så öfverlagdt att jag mera liknade en döfstum än en vanlig människa. VBenedictsson hos Lundegård Benedictsson 57 (1908). Hon började misstänka att Kalle Munter helt sonika mördat honom, fullt överlagt. Asklund Fanfar 298 (1934).
γ) ss. vbalsbst. -ande l. -ning: övervägande l. begrundan l. eftersinnande; reflexion (se d. o. 5, 6) l. resonemang (se d. o. 1, 2); förr äv. om förmåga till reflexion osv. Kongl. Maj:t (blev) efter et noga öfwerläggande föranlåten, at .. ratificera de Nimwegiska Freds- och Commerce-Tractater med General-Staterne. HC11H 7: 23 (1697). (Fåglarna bär) sig åt så försigtigt och klokt, att man nästan skulle tro dem hafva eftertanke och öfverläggning som en menniska. Berlin Lsb. 90 (1866). Efter någon öfverläggning begaf jag mig till demoiselle Kajsa Rullander. Idun 1888, s. 276. Detta kan visas med samma överläggning som vi skall göra för accelererade system och är ett uttryck för relativitetsprincipen. BergvallFysGymn. 2: 24 (1967). särsk. i uttr. med (sådan l. sådan) överläggning, avsiktligt l. med uppsåt, överlagt (se β slutet), förr äv.: med eftersinnande l. eftertanke. Möller (1790). Wäl den som med öfwerläggning, warsamhet och urskillning förstår att rätt bruka dem. GbgAlleh. 28/12 1813, s. 6. Att modren begått brottet med öfverläggning. Hygiea 1843, s. 523. Med full överläggning hade då den ryske diplomaten måttat sitt mothugg. HT 1931, s. 341.
4) (numera bl. mera tillf.) till II 3 b: flytta över (ngn l. ngt) (till l. på ngt) (jfr -flytta 2); med avs. på ngt abstrakt förr äv.: uppskjuta l. dröja med. Det lugnar mig .. mycket att du vill öfverlägga ditt beslut till hösten. Carlén Bull. 1: 299 (1847). Det sågade virkets överläggning från stockvagnen till transportörer och kantverk. SvSkog. 953 (1928). En jätteviktig seger .. Nu är pressen överlagd på Alingsås. EskilstKurir. 18/4 2016, s. 21.
5) (†) till II 6, 8 c: överträffa l. övervinna (ngn l. ngt) l. vara (ngn l. ngt) överlägsen; få (ngn) på fall. Oansedt deras geswindhet icke kunde vthaf andra, som ofta med them krigade, öfwerläggas och vthtröttas, dock likwäl måste the wijka för Göthernas beständige seenfärdighet. Peringskiöld Jord. 51 (1719). Då denne jemte Kaniken i Kalmar .. kom med Olaus Petri til samtal, kunde ingendera honom öfverlägga: de stälte derföre målet til Biskop Hans Brask. Dalin Hist. III. 1: 88 (1761).
6) (†) till II 8, med avs. på (summa) penningmedel: betala för mycket; jfr lägga, v. I 10, o. -betala a. The 4: d(ale)r s(ilver)m(yn)tt som iag i Contribution öfwerlagdt hade. VDAkt. 1688, nr 561.
Ssgr (i allm. till -lägga 3 b slutet): överläggnings-bord. (numera bl. tillf.) förhandlingsbord; jfr bord, sbst.1 5 b. Det med blått kläde betäckta öfwerläggningsbordet. Polyfem III. 5: 2 (1810). Det blir ganska interessant förnimma, om Gubben verkligen sätter sig till öfverläggningsbordet med Petre. Liljecrona RiksdKul. 206 (1840).
-frihet. (numera bl. tillf.) frihet (se d. o. 4, 9 a) att överlägga l. förhandla; särsk. i fråga om parlamentarisk församling; jfr -läggnings-rätt o. diskussions-frihet, yttrande-frihet. Inskränkt öfwerläggningzfrihet för Bondeståndet. BondP 12: 809 (1772). Den riksdag, som frivilligt underkastar sig dylika inskränkningar i överläggningsfrihet, avstår från den självklaraste av alla parlamentariska rättigheter. DN(A) 2/5 1955, s. 2.
-förmåga. särsk. (†) till -lägga 3 c γ: reflexions- l. slutledningsförmåga; jfr förmåga, sbst. 3 a, o. -läggnings-kraft. Genom sin fintlighet och under ransakningen alltmer uppöfvade öfverläggningsförmåga lyckades det henne undvika alla de snaror, som utlades. PT 17/7 1850, s. 6. Foglarnes öfwerläggningsförmåga. Holmström Ström NatLb. 2: 141 (1852). SöderhT 28/6 1933, s. 8.
-kraft. särsk. (†) till -lägga 3 c γ; jfr kraft 1 c o. -läggnings-förmåga. Miszunna ej djuren deras trånga gräntsor, som hindra dem ifrån den största plåga: tanka och öfwerläggningskraft. Nordenflycht QT 1748–50, s. 8. SydsvD 25/6 1870, s. 3.
-punkt. (numera bl. tillf.) diskussionspunkt; jfr punkt 9 o. -läggnings-ämne. Fabriqweur Barkman förklarade .. att den af Herr Probsten utlyste soknestämma .. icke war laglig, emedan Öfwerläggningspuncterne icke wore wid soknestämmans pålysning kundgjorde. VDAkt. 1790, nr 212.
-rum. rum för överläggning; jfr -läggnings-sal. En Commission .. som skulle få sig uppdraget, att utse en annan local till öfwerläggningsrum åt nämnde (Deputerade)Kammare. PT 9/9 1829, s. 1.
-rätt. rätt (se rätt, sbst.2 4) att överlägga l. förhandla; jfr -läggnings-frihet. Ständernas våldförda öfverläggningsrätt. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 204 (1809). Det kommunala pensionärsrådet (skall) vara ett referensorgan med överläggningsrätt i frågor som berör pensionärerna. Ljusnan 18/4 2019, s. 25 (2015).
-sal. jfr sal, sbst.2 2, o. -läggnings-rum. Kl. half 6 inträdde Juryn i öfwerläggningssalen. ÖrebroT 25/5 1816, s. 3.
-sätt. (numera bl. tillf.) (tillvägagångs)sätt l. förfarande vid överläggning l. förhandling; jfr sätt, sbst.4 1, 4. AdP 1786, s. 17. Ett förenkladt öfverläggnings- och arbetssätt vid riksdagarne. Palmblad Norige 421 (1846).
-ämne. (numera bl. mera tillf.) ämne för överläggning, diskussionsämne; jfr -läggnings-punkt. 1VittAH 1: 9 (1755). Kungörelse om kyrkofullmäktigesammanträde .. skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet. SFS 1931, s. 385.
Spoiler title
Spoiler content