SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2019  
VÄNSKAP vän3~ska2p, äv. 3n~, r. l. m. (G1R 1: 260 (1524) osv.) ((†) n. G1R 21: 394 (1550), VDAkt. 1713, nr 22 (1712)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(veen- 1608. vend- (w-, -nnd-) 1524–1645. vän- (u-, w-, -e-, -i-, -nn-) 1521 osv.; se för övr. VÄN, sbst., o. -SKAP)
Etymologi
[fsv. vinskaper; jfr fd. winskap (d. venskab), fvn. vinskapr (nor. vennskap); avledn. av VÄN, sbst., medelst suffixet -SKAP]
1) motsv. VÄN, sbst. 1: förhållandet att ngn är vän (till annan) l. att ngra är vänner (till varandra); äv. dels konkretare (se f), dels mer l. mindre bildl. (se särsk. a); förr äv. mer l. mindre motsv. VÄN, sbst. 4, i ssgn MÄNNISKO-VÄNSKAP. For en god wilia och winskap. OPetri Tb. 88 (1525). Giffmild skal geldas om wenskap skal hollas. SvOrds. A 7 a (1604). En af pengar eller wänskap förblindad och altså partisk Domare, samt en snål och af andras olycka sig riktande eller närande Advocat, äro i stånd at .. fria then brotsliga och sakfälla then oskyldiga. Orrelius Diurr. 98: 1 (1750). Lifligt underhöll han vänskapens vexelspråk. Wingård 2: 172 (1819). Vänskap innebär inte bara, att jag har en vän, utan också att jag är vän. Beskow Enhet 75 (1916). Lite kivas ökar bara vänskapen, sa gumman, när hon slog gubben med vedträt. Ström SvOrdst. 155 (1929). De skålade med honom, när (tv-)apparaten stängdes av kunde de rent av skåla för vänskapen, för honom. Jörgensdotter BergDöttrar 413 (2009). — jfr BORD-, KOTTERI-, NABO-, POJK-, STUDENT-, UNGDOMS-VÄNSKAP m. fl. — särsk.
a) i förb. med dels gen.- l. poss.-attribut (numera företrädesvis i pl. i reciprok anv.), dels med prep. med, äv. för l. till l. mellan, inlett attribut som resp. vars styrda led anger föremålet för vänskapen; äv. dels i mer l. mindre bildl. anv., dels i anv. som motsvarar b; jfr e. Vänskapen mellan dem har svalnat med åren. Deras nära vänskap varade livet ut. I hoorkarlar och hoorkonnor weten j icke ath werlde(n)nas wenscap är gudz owe(n)scap? Jak. 4: 4 (NT 1526). Achta wäl hwem du troor, eller giör wänskap medh. Grubb 711 (1665). Med den allra enklaste prosa försäkrar jag dig, att ingen vänskap kan vara lifligare än min för dig. CGvBrinkman hos Wrangel BrinkmTegn. 54 (1823). Konungens innerliga vänskap till Axel Oxenstierna. KristendVTid 1909, s. 162.
b) i förb. med adj.-attribut som anger att vänskapen är förtrolig l. stark o. d.; jfr a, c. Alt thet görendes, som till gott vänskap tieneligit vare kan. G1R 21: 394 (1550). Det är den sanna vänskapen som talar i ditt bref. Choræus Bref 32 (1799). Den innerligaste vänskap hade från barnaåren förenat de begge bröderna. Carlén Repr. 15 (1839). De flesta är nog eniga om vad riktig vänskap innebär: Vänner behandlar varandra på ett positivt och belönande sätt. Femina 2003, nr 1, s. 136.
c) i uttr. för (gammal o. d.) vänskaps skull. Ther .. (domaren) förnummen worde at han för mutor och gåffuor, welde eller wenskap skul haffuer affsagdt en falsk dom, ther haffuer han fögho ähra inlagt medh. OPetri 4: 310 (c. 1540). Skulle ni inte kunna släppa en fattig syndare för gammal vänskaps skull? Lindgren MästBlomkv. 113 (1946).
d) (numera bl. tillf.) motsv. VÄN, sbst. 1 g, med huvudsaklig tanke på (återvunnen) sämja o. d.; äv. mer l. mindre oeg., motsv. VÄN, sbst. 1 i α, i fråga om Gud l. Kristus; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: förlåtelse o. d. (se slutet); jfr VÄN-SÄMJA. At Jak skall aldrig binde bund med nogen Suenskan Herra friboren Man eller annan androm till skada, utan .. hielpe till venskap oc kerlig them i mellom. G1R 1: 4 (1521). Ath gudh haffde seet öffwer medh menniskione, och taghit henne til wänskap och j sina hyllest j ghen. OPetri 1: 47 (1526). (Simons o. Levis) råd war ilfundigt; ty the lofwade wänskap och sämjo; men hade örlig i sinnet. Spegel Pass. 148 (c. 1680). — särsk. (†) närmande sig l. övergående i bet.: förlåtelse l. benådning l. återtagande i nåd o. d.; särsk. i förb. med sådana verb som l. giva l. bedja. Ath hans nade hauer giffuit thenne tree sin venscap, som ær her holmger Karlson, her Ture trölle, her birger nielson. G1R 1: 260 (1524). Alldenstundt Måns föll tilfögha och badh om wänskap, fältes af rätten för honom en förbönn, der af welb:te Suen Månsonn lätt sigh beueka, och gaf honom wänskap. 3SthmTb. 5: 37 (1603). Finnas monge .. Syndare här i Werldenne, som bättra sigh och få Gudz wenskap förr än the döö. Baazius Upp. Aa 7 b (1629). Utan at .. (i stöldmålet) söka någon wänskap eller förlikning förrän det under ransakning och dom kommit. VRP 5/7 1731.
e) (numera bl. mera tillf.) motsv. VÄN, sbst. 1 k, i fråga om förhållande till sak l. mellan saker; i sht förr särsk.: sympati (se d. o. 4); särsk. i anv. som motsvarar a. Haff heller wenskap medh månan en med stiernonar. SvOrds. A 8 a (1604). Först som Magnetens wänskap för järnet uptäcktes, ansåg man fuller thetta, som ett särdeles naturens underwerk. Block MotalaStr. Dedik. 6 (1708). Det är för gammal vänskap emellan menniskor och illusionerna. Quennerstedt Agnost. 53 (1888).
f) i konkretare anv., om enskilt vänskapsförhållande; ngn gg äv. närmande sig l. övergående i bet.: person som man står i vänskapsförhållande till, vän; i sht förr äv. om vänskapsyttring (se slutet). Wi hafwom af them föga annat än falska wänskaper .. til at förwänta. Gustaf II Adolf 210 (1624). Man (måste) wara mycket försichtig i de wänskaper och omgängen man utwäljer sig. Mennander Brev 25 (1765). En svärm af kusiner af alla åldrar mötas nu här. Duskaper, vänskaper knytas. Bremer Grann. 2: 245 (1837). Nå, ge då akt på hvad jag säger, som väl på det viset har större skäl än ni att känna agg, efter den muren skiljer mig från en vänskap, men er bara från en fiendskap. Hallström VenezKom. 18 (1901). Det tar flera år för en vänskap att utvecklas. Och jag har en deadline redan på tisdag. Lugn Nattorient. 16 (1999). — särsk. (numera föga br.) om enskild vänskapsyttring l. väntjänst l. vänskaplig handling; särsk. i sådana uttr. som göra l. visa ngn den vänskapen att l. och göra ngt. Där så wore att han wille göra hertigen den wenskapen och afflåtha honu[m], skulle han låtha skika hÿtt wp honu[m]. Ekeblad BrClEkeblad 115 (1653). (Armfelt) förbehölt af mig som en vänskap, att ej nämna, det han vore af familj. Tersmeden Mem. 1: 153 (c. 1790). Kunde du förmå Ludvig Hedenberg .. at skrifva honom till, vore det en stor vänskap, ty han tror sig bortglömd af sina vänner. Segerstedt Rosenstein 85 (cit. fr. 1807). Vid sistnämnda högtidliga tillfälle .. visade han den 15:årige oerfarne novitien den vänskapen att i tid .. rädda honom från de farliga brorskålarne. Strömborg Runebg 3: 205 (1889). Sundén (1892).
2) (†) motsv. VÄN, sbst. 2: kärleksförbindelse; möjl. äv. speciellare: könsumgänge. Att han sagtt hade, th(et) en pige her j staden, som ængilst klede drage schulle, hade giortt sin venskap m(ed) en korff (dvs. en vaktkarl). 2SthmTb. 1: 262 (1547). Sökja eet lofligitt Venskap med någon annan Qwinnes Person. VDAkt. 1713, nr 22 (1712). Att det var för att glömma en så änglaren varelse, som han hade gått i vänskap med henne. Heidenstam Folkung. 2: 160 (1907).
3) motsv. VÄN, sbst. 3, i fråga om kollektiv l. folk l. stat o. d.: förhållandet att vara välvilligt l. fredligt sinnad (gentemot annat kollektiv osv. l. sinsemellan); förr särsk. i förb. med verbet göra; i sht förr äv. konkretare, om enskilt fredstillstånd. (Vi) viliom inghom aff .. (kung Kristians) fiendhom annad en venskap æra oc dygd. G1R 1: 31 (1521). Till at göra en såt och ovplöseligh wenskap medh Konungen j Swerijke. Bureus Påw. C 3 a (1604). Ingen skal understå sig någre främmande Skepp eller Fahrkostar .. som med osz, uti wänskap eller neutralitet stå, at öfwerfalla, skada, kräncka eller något ther ut taga. Schmedeman Just. 948 (1685). Som Fridens och Wänskapens bibehållande med främmande Herrskap .. beror på sådane medel, som til Rikets trygghet och förswar nödige äro. PH 2: 1154 (1734). Redogörelsen, som nog inte saknar spår av att vara tillkommen i den nya tysk-amerikanska vänskapens tecken. HT 1955, s. 306. — jfr GÄST-, REGIONS-, RESONEMANGS-VÄNSKAP.
Ssgr (i allm. till 1): A (†): VÄNSKAP-GÅVA, -SPJÄLL, se B.
B: VÄNSKAPS-ALTARE. (numera bl. tillf.) om altare (se d. o. 2) på vilket ngn l. ngt offras för vänskapens skull; äv. om konkret återgivning av sådant tänkt altare. Levertin G3Dag. 233 (1896; konkret). Då någon .. måste resa dit upp till ödemarken .. blef det i familjerådet beslutet att jag skulle blifva offret, ty som ett offer på kära fars vänskapsaltare betraktade jag färden. Ahrenberg Männ. 2: 4 (1907).
(3) -AVHANDLING. (†) vänskapsfördrag; jfr avhandling 1 a. Wallin Rel. 2: 53 (1818, 1827).
(1, 3) -BAND. [fsv. vinskaps band] band (se band, sbst.1 2 a) av vänskap; äv. övergående i bet.: vänskapsförhållande, särsk. i sådana uttr. som (samman)knyta vänskapsband, inleda vänskapsförhållande; jfr vän-band. När Swerige och Ryszland medh ett stadigt wänskaps-band sigh förbunde. Widekindi KrijgH 301 (1671). Tupia war ibland alla Indianer den som lefde i förtrognaste wänskaps-band med Engelsmännerna. Fréville Söderh. 1: 222 (1776). I den för alla gemensamma skolan skulle .. eleverna sammanknyta wänskapsband för lifstiden till båtnad för Samhället. SKN 1845, s. 223.
-BESÖK. särsk. till 3: (politiskt) besök för att befästa vänskapen mellan två stater. Att H. M. Konung Oscar med Familj aflade ett vänskapsbesök hos H. M. Konung Christian och Dess höga Familj. PT 31/7 1846, s. 2.
(1, 3) -BETYG. (†) vänskapsbetygelse; jfr betyg II. Ali lofwade, under warmaste wänskaps-betyg upfylla sitt löfte. Ödmann MPark 171 (1800). Stiernstolpe DQ 4: 403 (1819).
(1, 3) -BETYGAN. (†) vänskapsbetygelse; jfr betygan 3. Brenner Dikt. 2: 79 (1723).
(1, 3) -BETYGELSE. om (ord l. handling ss.) uttryck för l. försäkran om l. bevis på vänskap; ofta i pl.; jfr betygelse 2, 3 o. -betyg, -betygan, -betygning, -förklaring, -försäkring, -gärd, -yttring. Så många wänskaps betygelser och lyckönskningar inkommo .. ifrån mästa Hofwen i Europa. Nordberg C12 1: 144 (1740). Han fattade begge hännes händer och tryckte dem innerligt – och hon besvarade hans vänskapsbetygelse på samma okonstladt hjertliga sätt. Roos Ber. 256 (1884).
(1, 3) -BETYGNING. (†) vänskapsbetygelse. Bref til Drottning Margareta med all wänskaps-betygning. Lagerbring 1Hist. 2: 290 (1773).
(1, 3) -BEVIS. bevis (se d. o. 2) på vänskap; jfr -bevisning, -prov, -rön, -tecken. PT 21/5 1836, s. 2. Du skall väl tro att jag är en otacksam hund, som icke låtit höra af mig, efter sådana uppriktiga vänskapsbevis jag rönt en gång. Strindberg Brev 1: 180 (1875).
(1, 3) -BEVISNING. (numera föga br.) vänskapsbevis; jfr bevisning 2. Hans qvinliga bekanta täflade i ömma vänskapsbevisningar. Atterbom Minnest. 2: 361 (1824). SvD 17/6 1994, s. 21.
-BLOMMA. (numera bl. tillf.) blomma (se blomma, sbst. 2) given l. erhållen ss. vänskapsbevis; förr äv. i bildl. anv., om (fullt utvecklad) vänskap (jfr blomma, sbst. 3). JGOxenstierna 2: 380 (1806). Det önskar jag .. att vår vänskapsblomma aldrig måtte bli utsatt för den politiska höghetens förbrännande sol. Hjärne DagDrabbn. 299 (i handl. fr. 1809). (Hon) fick en gul vänskapsblomma från en nära killkompis. AB 12/2 2011, s. 27.
-BREV.
1) till 1: brev (se d. o. 3) som ger uttryck för vänskap; vänbrev. Visit- eller Besök- och Wänskaps-Bref, hwar igenom man wiser och betygar emot de frånwarande sine gelikar eller förnämare och gynnare, continuation af sin påbegynte wänskap. Biurman Brefst. 34 (1729). Det finns vänskapsbrev från .. (Lagerlöf) som är nästan lika varma, lika stränga i givandet och krävandet som kärleksbrev. DN(A) 27/11 1943, s. 6.
2) (†) till 1 d slutet: dokument (se d. o. 4) som tillkännager (återvunnen) sämja l. utfärdad nåd (se nåd, sbst.2 4 a) l. förlåtelse o. d.; särsk. om benådningsbrev; jfr brev 2. Harald Knutssons Wenskapz breff(.) Wij etc Göre witterligit med thetta .. opne breff atuj aff synnerlige gunst och nade haffue öffwerseett med .. Harald knutsson .. för then mishandill som han vtj kommen war med thet vpror som .. emot oss i wåras företagit war. G1R 6: 322 (1529). Strinnholm Vas. 3: 514 (1823; om förh. på 1500-talet).
(1, 3) -ED. (numera bl. tillf.) (högtidlig) försäkran om vänskap. Den falska höflighet, och tusend wänskaps eder. Nordenflycht QT 1746–47, s. 108. Europa genljuder af fredsförsäkringar och vänskapseder. Arbetet 12/8 1891, s. 3.
-ELD. (tillf.) stark o. intensiv vänskap; jfr eld 3 b. Nordenflycht QT 1745, s. 21.
(1, 3) -FULL. uppfylld av vänskap; äv. (o. i sht) i överförd anv., om ngt sakligt: som ger uttryck för l. vittnar om vänskap; jfr vänskaplig. Livrustk. 1964–66, s. 23 (1776). Det smickrar mig .. att af Min Herre hafva förtjent ett så wänskapsfullt, öppet, förtroligt bemötande. Kellgren (SVS) 5: 736 (1795). Ädelmodig, vänskapsfull, förekommande, tillvann han sig .. allas kärlek. 2SAH 6: 20 (1811).
(1, 3) -FÖRBINDELSE. förbindelse (se d. o. 1 d) som bygger på l. utgörs av vänskap (jfr -förvantnis); vänskapsförhållande; äv.: vänskapsfördrag (jfr förbindelse 3 a). Then 2. Febr. (1534) wardt en .. ewig Confoederation och Wänskaps-Förbindelse emellan the bägge Nordiska Riken, Swerige och Dannemarck, sluten i Stockholm. Rüdling Suppl. 270 (1740). Wänskaps-Förbindelsen med Ottomanniska Porten har blifwit starkare. GT 1788, nr 28, s. 2. (Forskaren) fann att vänskapsförbindelserna är den komponent som förklarar mest av människors upplevelse av lycka. Angelöw o. Jonsson SocPsyk. 64 (1990).
-FÖRBUND.
1) till 1: förbund (se d. o. 2, 4 c) mellan vänner; jfr vän-förbund 1. AJGothus ThesEp. 3: 110 (1619). Låtom oss sluta ett uppriktigt vänskaps-förbund, och lefva likt sagornas fosterbröder. Sparre Frisegl. 3: 213 (1832).
2) till 3, om förbund (se d. o. 4) mellan två stater (jfr -förvantnis); särsk.: vänskapsfördrag; äv. om sammanslutning l. förening med syfte att befrämja kulturellt utbyte mellan (två) länder (jfr förbund 6 b). Att såsom H. K. M:tt står i wänskapz förbund med både respective Stater, H. K. M:tt wille och der efter trachta, huruledes samma wänskap å begge sidor .. jembwäl under warande deras Krijg och oeenigheet conserveras måtte. Stiernman Riksd. 1453 (1664). För att kunna förmå den brittiska stormakten att ingå ett vänskapsförbund med Sverige måste detta land äga en örlogsflotta, som kunde inge England förtroende. HT 1925, s. 363. Kinas uppgörelse med opiumproblemet berättar Nils Bejerot om på inbjudan av Svensk-Kinesiska Vänskapsförbundet. SvD 31/10 1980, s. 28.
(3) -FÖRDRAG. fördrag (se fördrag, sbst.2 5) om vänskap (mellan stater o. d.); äv. konkret, om dokument som innehåller sådant fördrag; jfr -avhandling, -förbindelse, -förbund 2, -pakt, -plikt, -traktat. AB 3/12 1831, s. 2. Det vore på tiden, att England slöte fred med Irland, och Gladstone vore den man, åt hvilken man borde anförtro fullmakt att afsluta och underteckna freds- och vänskapsfördraget. PT 22/4 1868, s. 2. I november 1655 slöts mellan Frankrike och England ett vänskaps- och handelsfördrag, som gjorde slut på sex års repressaliekrig. Almquist VärldH 5: 189 (1933).
(1, 3) -FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 5) som bygger på l. utgörs av vänskap; jfr -band, -förbindelse, -relation o. vän-förbund, vän-förhållande. Hammarsköld SvVitt. 1: 264 (1818). Denna nu inledda bekantskap med fru Lenngren öfvergick till ett vänskapsförhållande, som varade så länge hon lefde. 3SAH 2: 244 (1887). (Karl XII) hade .. velat utnyttja ett enat polskt rike, i nära vänskapsförhållande med Sverige, som en mur mot de hotande farorna. HT 1955, s. 3.
(1, 3) -FÖRKLARING. förklaring (se d. o. 6) varigm vänskap (till ngn l. ngt) uttrycks, vänskapsbetygelse. DA 1843, nr 229, s. 3. Under legendariskt kraftiga dryckeslag utväxlades de mest intensiva vänskapsförklaringar. SvFolket 9: 20 (1939).
(1, 3) -FÖRSÄKRING. försäkring (se d. o. 7) om vänskap, vänskapsbetygelse. Oldendorp 1: 20 (1786). Det goda lynnet .. ger sig luft i hjertliga omfamningar och vänskapsförsäkringar. Wennerberg 1: 140 (c. 1847, 1885).
(3) -FÖRVANTNIS. (†) vänskapsförbindelse l. vänskapsförbund (se d. o. 2) mellan kollektiv l. folk l. stater; jfr förvantnis 1. Ett sådant swar, som Wår gode Naboes och wänskaps förwantnus .. kräfwer. SwarDaManif. 1644, S 3 a (1636).
-GENI. jfr geni, sbst.1 6. Hon var ett vänskapsgeni; därom vittnar vältaligt den till hennes 75-årsdag av vänner utgivna festskriften. HT 1949, s. 187.
-GNABB. gnabb mellan vänner; jfr vän-gnabb. AB 24/12 1836, s. 2.
-GÅVA. (vänskap- 1587. vänskaps- 1526 osv.) [fsv. vinskaps gava] gåva till vän l. ss. tecken på vänskap; äv. till 3: gåva ss. tecken på vänskap mellan (företrädare för) stater; jfr vän-gåva. Then Gyllene Rosen, then Påfwen åhrligen .. wija plägade, och sedan förähra henne nogen Furste til en besynnerligh ähreskänk och wänskaps Gåfwa. Schroderus Os. III. 1: 42 (1635). Kulturhuset, ett fabulöst stort och osannolikt fult skyskrapsmonument som polackerna .. fått i vänskapsgåva av ryssarna. SvD 24/10 1976, s. 16. särsk. (förr) i speciellare anv. α) om gåva som friare gav brudens giftoman; jfr vän-gåva b α. Ursprungligen torde väl hela denna vänskaps- och hedersgåfva, eller större delen deraf, hafva tillkommit giftomannen och ätten. Olivecrona LagbGift. 70 (1851). β) om gåva som gavs utöver köpesumman vid köp av fastighet; jfr vän-gåva b β. OPetri Tb. 118 (1526). (Att hon) hade kiöpt aff sin broder .. 3 öres land iord .. och therföre giffuitt 18 (mark) och en koo y wenskaps gåffue. UpplDomb. 8: 103 (1586). γ) om gottgörelse som vid förlikning gavs till den som vållats skada l. dennes nära släktingar; jfr vän-gåva b γ. Han haf(uer) och låtidt lamslag(i)t bondhens hustru och bödh henne nogre oxer til venskap gåffue. VadstÄTb. 122 (1587).
-GÄRD. (numera bl. tillf., ngt ålderdomligt) uttryck för l. bevis på l. handling vittnande om vänskap; jfr gärd, sbst.1 3 d, o. -betygelse. Atterbom Minnest. 2: 341 (1824). En minnets blomma blott till vänskapsgärd / Jag ger den gångna. Sätherberg Dikt. 2: 127 (1863).
-KORRUPTION. [sannol. myntat av V. Moberg i tal 1952 (jfr Moberg ÖvervÖverh. 85 (1953))] otillbörligt utnyttjande av maktställning för att gynna l. skydda vän; jfr korruption 2 o. -politik. SvD(A) 2/5 1952, s. 20. Så etablerar myndighetspersonerna ett ömsesidigt skydd av varandra. Jag skulle vilja kalla företeelsen vänskapskorruption. Moberg ÖvervÖverh. 85 (1953).
-KRETS. vänkrets; jfr krets, sbst.1 9 b. Thorild (SVS) 1: 449 (1782). (Hon var) medelpunkten i en stor vänskapskrets. 3SAH LII. 2: 426 (1941).
-KULT. dyrkan av vänskap; jfr kult, sbst.2 slutet. AB 7/6 1884, s. 3. Med sina högstämda fostbrödralag, sina tårdränkta eder om evig trofasthet .. bröt den passionerade vänskapskulten ut och blossade. 3SAH LXXII. 2: 49 (1963).
-KYSS. kyss som tecken på vänskap. Stagnelius (SVS) 4: 158 (c. 1820). Det ligger .. något hjertligt i en vänskapskyss. GbgAB 4/6 1890, s. 3.
-KÄNSLA. [fsv. vinskaps känsla] känsla (se d. o. 8 b) av vänskap; jfr vän-känsla. Vänskapskänslan står ej att befalla. Leopold (SVS) I. 2. 2: 379 (1801).
-LAG, sbst.1 (tillf.) lag (se lag, sbst.1 2) l. norm l. rättesnöre för vänskapsförhållande. När tidens wåld alt annat kränker, / Står Wänskaps Lagen helgad än. Nordenflycht (SVS) 2: 420 (1753).
-LAG, sbst.2 (numera mindre br.) jfr lag, sbst.3 14, o. vän-lag. Då från mödors bråk du återbringas / Till ditt hem och detta vänskapslag. AB 10/7 1841, s. 2. DN(A) 31/1 1937, s. 9.
(3) -MATCH. match utom officiell tävlan (i tränings- l. uppvisningssyfte o. d. (för att manifestera vänskapen mellan lagen)); jfr -möte. Denna match var en träningsmatch eller som en af spelarne yttrade ”en s. k. vänskapsmatch” och ingick ej i någon af fotbollsserierna. SvD(A) 23/8 1905, s. 4.
(3) -MÖTE. möte mellan (företrädare för) stater för befrämjande av vänskapliga relationer; äv.: vänskapsmatch. (Kejsaren) fruktade att detta wänskapsmöte / Emellan Frankrike och England skulle / För honom menligt wara. Hagberg Shaksp. 5: 308 (1848). Den enda match, som kunde spelas i Stockholm, var vänskapsmötet Djurgården–Nacka. SvD(A) 2/1 1931, s. 16.
(3) -PAKT. pakt (se d. o. 1 a) som syftar till vänskapliga relationer (mellan stater) l. inbördes hjälp mot gemensam fiende; jfr -fördrag. AB(A) 13/2 1926, s. 3. Den 23 augusti 1939 slöt sovjetregeringen en vänskapspakt med det nationalsocialistiska Tyskland. VärldspolitDagsfr. 1945, 6: 5.
-PLIKT. (numera bl. tillf.) av vänskap motiverad plikt (se plikt, sbst.1 4); förr äv. till 3: vänskapsfördrag (jfr plikt, sbst.1 3). Inbyrdes sluten Wänskapz-plicht. Schouten Siam 51 (1675). Jag har fått ett förtroende, som jag aldrig skulle bryta om det icke nu vore en vänskapspligt att göra det. Granberg Dram. 124 (1811).
(3) -POLITIK. politik (se politik, sbst. 3) som syftar till vänskapliga relationer (med annan stat); äv. till 1, om otillbörligt gynnande l. skyddande av vänner (vid myndighetsgranskning l. tillsättning av tjänster o. d.) (jfr politik, sbst. 2, o. -korruption). Att Ryssland .. skulle röna all vänskap och allt tillmötesgående, så framt det mot de öfriga två makterna ville föra en ärlig vänskapspolitik. GHT 2/1 1880, s. 2. (Det är) anmärkningsvärt att just .. (Riksrevisionen) verkar ha problem med vänskapspolitik, bristande integritet och oklara lojaliteter. AB 6/8 2016, s. 2.
-PRIS. lågt pris på grund av vänskap (mellan säljare o. köpare); jfr vän-pris. AB 6/3 1875, s. 3. En gång köptes .. (till Riksmuseet) en stor fågelsamling, men det pris, som begärdes därför, kan sägas ha varit ett sådant vänskapspris, att man kan betrakta överlåtandet av samlingen halvt som donation. FoFl. 1928, s. 10.
(1, 3) -PROV. (numera bl. tillf.) prov (se d. o. 3 b) på vänskap, vänskapsbevis (förr äv. till 2, särsk. om ngt konkret (jfr prov 3)); äv.: prövning av ngns vänskap (jfr prov 1 d). Stiernman Riksd. 2578 (1727). Si här min hiertans Wän, är Ringen den jag fick / Til Wänskaps Prof af dig. Hesselius Zaletta 76 (1740). Jag har .. ej funnit mer än Hr Secreteren och Arch. Bæck, som hållit wänskaps profwet; alla andra hafwa swikit mig någon gång. Linné Bref I. 2: 312 (1769). Paris (har) lämnat nya vänskapsprov, nämligen i samband med den grekiska associeringen till Europamarknaden. SvD(A) 14/5 1963, s. 8.
-RELATION. relation (se d. o. 3) som bygger på l. utgörs av vänskap; jfr -förhållande. Leijonhufvud Minnesant. 230 (1840). Två personer, som bägge hade nära släkt- och vänskapsrelationer till Rosenstein. Segerstedt Rosenstein 343 (1981).
-RÖN. (†) vänskapsbevis; jfr rön, sbst.1 3. Uppehåll din gäst med nya vänskapsrön. Adlerbeth Skald. 2: 213 (1798). Dalpilen 1901, nr 12, s. 3.
(1, 3) -SKEN. (†) sken (se sken, sbst.1 3 (a)) av vänskap. Schultze Ordb. 4259 (c. 1755). (Han) Mot falska vänskaps-sken sit hat tilkänna gifver. GFGyllenborg Skald. 76 (1798).
(1, 3) -SKÅL. skål (se skål, sbst.2 3) utbringad för vänskap l. varigm vänskap bekräftas. UUKonsP 13: 46 (1678). Vänskapsskål. Rysslands president .. och hans kinesiske kollega .. skålade för enigheten om truppbegränsningar längs gränsen mellan de båda länderna. HbgD 25/4 1997, s. 40.
-SPJÄLL. (vänskap- c. 1755. vänskaps- 1741) (†) kränkning av vänskap; anträffat bl. i ordböcker; jfr spjäll, sbst.1 1. Serenius 205 (1741). Schultze Ordb. 4786 (c. 1755).
-STYCKE. (†) = vän-stycke. (Han) stälte .. sigh emoot Konung Carl myckit wänligh och bewijste honom all wänskapzstycke. Widekindi KrijgH 18 (1671). Dalin 2: 473 (1854).
-SVÄRMERI. (numera bl. mera tillf.) svärmisk dyrkan (l. överspänd l. överdriven form) av vänskap. Wrangel BrinkmTegn. 269 (i handl. fr. 1832). Karl August Ehrensvärd visar sig .. vara behäftad med tidens modesjukdom, den blöda känslosamheten, förenad med ett vänskapssvärmeri, som gärna gaf sig ett nästan sjukligt uttryck. Warburg Ehrensvärd 20 (1893).
(1, 3) -TECKEN. tecken (se d. o. 6 g) på vänskap; vänskapsbevis. G1R 3: 326 (1526). Ack monsieur .. försmå icke et par Ducater, som jag gifwer honom til et wänskaps teckn. Lagerström Holberg Jean 49 (1744). Taiwan har ställt in en planerad militärövning ”som ett vänskapstecken gentemot Kina”. SvD 3/10 1998, s. 8.
-TJÄNST. väntjänst. BoupptSthm 1672, s. 695 b. Kunde du från Köpenhamn skaffa mig ett exemplar .. (av skriften) skedde mig en outsägeligt stor vänskapstjenst. LHammarsköld i MolbechBrevveksl. 1: 78 (1812).
(3) -TRAKTAT. jfr traktat 3 o. -fördrag. Sedhan Hans Maj:t Konungen i Danmark slutit en Wänskaps Tractat med Ottomanniska Porten. PT 1758, nr 34, s. 1.
(1, 3) -YTTRING. uttryck för vänskap; jfr -betygelse. Föga van vid vänskapsyttringar ifrån fruntimmer, blef jag i början i högsta grad förlägen och försagd öfver denna smickrande uppmärksamhet. DA 1844, nr 157, s. 2.
Avledn.: VÄNSKAPA, v. [jfr sv. dial. vänskapas, v. dep., visa sig vänligt inställd. — Jfr vänskas] (numera bl. tillf.) till 1: idka l. odla vänskap (med ngn). Bremer Brev 1: 281 (1834).
VÄNSKAPLIG, adj.; adv. -en, -t. till 1, 3: som är uttryck för l. äger rum i l. vittnar om vänskap; äv. om person: som (gärna) visar vänskap; jfr vänsam, vänskaps-full. Weste (1807). Hans Kongl. Preussiska Majestät, som genom alla sina förhållanden till de angränsande och wänskapliga Continental-Makternas sak och system är på det nogaste bunden. PT 1808, nr 13, s. 3. Så vänskapliga ovänner kunde ej ingifva oss fruktan. Hultin Minn. 33 (1872). Peter fortsatte det vänskapliga groggandet med Herman. Siwertz Sel. 1: 207 (1920). Om förhållandet mellan Berwald och de nämnda musikerna var vänskapligt och fritt. 3SAH LXXVI. 2: 264 (1968). jfr o-vänskaplig. särsk. ss. adv. At de äro i fred med fransyska Regeringen, och at därföre alla ämbetsmän skola wid Fransosernas genomtåg förblifwa på sina poster, och undersåtarne upföra sig wänskapligt emot dem. NyttGam. 27/3 1799, s. 5. Andra dagen var hela saken glömd och nationerna vänskapligen förenade. 2MoB 1: 105 (1813). Jag vill försöka lära känna Malin, förstår du, förklarade Claesson vänskapligt. Wahlberg FrusLiv 227 (2003).
Avledn.: vänskaplighet, r. l. f. särsk. i uttr. i all vänskaplighet. (Han) förklarade .. att han hade intet att beklaga sig öfver, enär jag språkat med honom i all vänskaplighet. AB 13/6 1837, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content