publicerad: 1906
BESPARA bespa4ra, i Sveal. äfv. 032 (bespa´ra Weste; bespàra Almqvist), v. -ade; äfv. -spar, -sparde, -spart, -spard; se för öfr. SPARA. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.).
Etymologi
spara. — jfr INBESPARA.
1) på grund af sparsamhet icke utgifva l. förbruka l. använda; göra (utgift, kostnad, arbete o. d.) obehöflig(t) l. umbärlig(t); inbespara; reservera; äfv. oeg. o. bildl. Besparade medel. Att wij gerne et annet sätt och skich haffwe wille .. med then smältningh .. hoos wåre hytther, wed Salebergit, ther medh man myken vmkost och stortt arbethe bespare kunne. G. I:s reg. 17: 154 (1545). Att H(enne)s M(ajestä)tt .. tächtes .. göra en Reformation vthi sin Stat så att .. onödige bekostningar besparas. RARP 3: 411 (1644). At se hvad vår Republique (dvs. Holland) årligen förlorar och Sverige vinner och bespar derest Assecurance-Affairen i Sverige har fortgång. Dalin Arg. 1: 126 (1733, 1754). Tusendtals dagsverken bespardes, om vid Kyrkobyar vissa Handels- och Handtvärksvaror .. uti en öppen Bod höllos til salu. D. v. Schulzenheim i LBÄ 11—13: 74 (1798). Hvarigenom man bespart mycken ved. Weste (1807). I stora städer besparas (gm att varor kringbäras) .. lätteligen ett tjenstehjon i hushållet. Beskow Vandr. 1: 19 (1833). Om i ett äktenskap en man förtjenar en viss summa penningar, men hustrun genom sin kloka och ändamålsenliga hushållning besparar kanske hälften af detta belopp. P. Staaff i 2 kam. prot. 1873, 2: 293. Fånges arbetspremier fördelas i två lika delar, den disponibla och den besparade delen. SFS 1900, nr 57, s. 1. jfr: At bespara (dvs. hålla kvar) våra penningar i Landet. Carleson Præs. i VetA 1749, s. 6. — särsk.
a) i numera obr. förb. Vij skole gerna bespara, huad vij kunne. Oxenst. brefv. 3: 487 (1635; med afs. på kostnader för underhandlingar); jfr 2. Vi .. skole altzingen mödo eller omkostnad bespara. Nordberg 2: 164 (1740); jfr 2. Landshöfdingars Resepenningar besparas under vacancen till Kronan. Branting Förf. 2: 299 (1829); jfr b α. — utan obj.: göra besparingar, spara. Här, der Naturen / Föröker hvad hon ger ju mer det njutes, / Besparom ej af det för oss hon slöser. J. G. Oxenstierna 4: 168 (1815).
b) i förb. bespara ngn ngt (jfr e α).
α) (i kanslistil) spara ngt åt ngn, reservera ngt för ngns räkning. De .. till Universitetets besparingskassa influtna vakanta löner skola .. statsverket besparas. FFS 1895, nr 25, s. 1.
β) göra (utgift o. d.) obehöflig l. umbärlig för ngn. (Uppsala universitet stiftades) för att bespara den ungdom, som ville lära något, mödan och omkostnaden af utländska resor. Ekelund 1 Fäd. hist. 1: 149 (1829, 1833); jfr e α γ'. Ströfvandet i skogen skulle bespara honom både doktor och apotekare. Cederschiöld Riehl 1: 2 (1876); jfr e α γ'.
c) [jfr t. aussparen o. fr. épargner] (föga br.) mål. spara färgläggning(en) af (vissa partier på en tafla o. d.) gm att låta underlagets färg framträda; utspara. Dalin (1850).
d) (i sht i skriftspr.) närmande sig bet.: afsätta l. aflägga l. spara (för visst ändamål l. framtida behof). De redan för bibliothequet samblade och besparde medel. Höpken 2: 665 (1764). De 3 à 400 (riksdaler) jag till hösten kan ha besparade. Leopold i 2 Saml. 8: 81 (1790). Elgarne borde besparas / Endast för Kungens gevär. Runeberg 1: 7 (1832). Den fisk, som ej blir förtärd under sommaren, hänges att torka och besparas för vintern. Castrén Res. 1: 120 (1842). (Veteranen) Tog på sin högtidsklädnad, / Bespard se'n många år. Runeberg 2: 31 (1848). Slantarne, som .. inflöto, besparades till böcker. Tekn. tidn. 1871, s. 297. (Af anslaget åt vikarierande lärare) återstående 4,420 Kronor 83 öre skola till ett följande år besparas. Lunds univ. årsber. 1904—05, s. 25. jfr: Hvad borgarns flit förvärft, hvad bondens svett besparat. Wallin Vitt. 1: 200 (1809).
e) i mer l. mindre öfverförd anv.: spara. Hvilken skatt af tröst och samvetsfrid, .. besparad undan vanskligheten åt pröfningarnas tid och åldrens och dödens. Wallin Rel. 4: 179 (1816). Skönare kan man icke sluta en lång och from lefnad än derigenom, att man låter efterverlden njuta dess besparade frukter. Tegnér 6: 457 (1825). — särsk.
α) i förb. bespara ngn ngt (jfr β o. b).
α') (numera knappast br.) låta ngn behålla ngt. Dher dhen högste Gudh något lithet migh lijfwet besparar. Växiö domk. akt. 1681, nr 177. Jag är en gammal man och kan icke skryta af synnerliga talanger mera .. men en finkänsla har naturen besparat mig. Almqvist Gabr. Mim. 2: 148 (1842).
β') (i högre stil, mindre br.) hafva l. hålla ngt i beredskap l. förvar åt ngn. Iag (har) .. en högheet för ehr bespardt. Nij sku få heta en Doctor. 2 Saml. 13: 74 (c. 1690). Så skal tå icke fåfängt vara, / At jag vppå then smala vägen går, / .. Gud skal en lön åt mig bespara. Kolmodin Duf. 62 (1734, 1745). Då bedröfvelse var å färde, besparade han (dvs. Gud) eder ännu mången oväntad hugnad. Lehnberg Pred. 3: 264 (c. 1800). Må jag ej .. / För jordens rosor byta bort den krans / Af gudastrålar, himlen mig besparar. Stagnelius 2: 497 (1813).
γ') [jfr motsv. anv. i holl. samt t. einem kummer ersparen] låta ngn (i pass.: få) slippa ngt, förskona ngn från l. för ngt, befria l. fritaga ngn från ngt. Jag skulle giärna sielf tala til Idomeneus om vår afresa, och bespara eder en sådan obehagelig syssla. Ehrenadler Tel. 955 (1723; fr. je vous épargnerois l'embarras). För att bespara regeringen att blifva komprometterad. Trolle-Wachtmeister 2: 118 (1816). Hvad jag här för händer har / Nästan mig ett svar besparar / På er fråga, hvem jag är. B. E. Malmström 6: 338 (1839). Bespara mig den sorgen, att ... Dalin (1850). Lydnaden bör blifva dig mindre tung, när du betänker, att du härigenom besparar kyrkan ett nederlag. Rydberg Ath. 545 (1859, 1866; uppl. 1876: sparar). Härigenom .. besparade (jag) presidenten ett stort obehag. De Geer Minnen 1: 112 (1892). Heidenstam Folkung. 21 (1905).
β) i förb. bespara sig ngt (jfr α), spara sig ngt, låta bli l. afhålla sig från ngt; ofta i ironisk anv. Det besväret kunde du ha besparat dig. Du kan bespara dig alla bekymmer om den saken. Bespara dig flykten och fall med mod ..! Tegnér 2: 150 (1821). Wachtmeister Fr. andra sid. Atl. 56 (1901).
γ) [jfr t. Gott spare dich gesund] (föga br.) med predikativt adj.: bevara l. hålla (ngn i visst skick). Reservtropparne, hvilka vanligtvis besparades friska för behofven af en långvarigare kamp. Kolmodin Liv. 3: 187 (1832).
δ) (föga br.) närmande sig bet.: vara aktsam l. rädd om, skona. (Fallfärdiga) Tallar / Höttes, hvarest man gick, och syntes ey Lijfvet (näml. vandrarens) bespara. A. Wollimhaus Vitt. 31 (1670). Besättningen föreställde då, att Hammarsköld .. borde bespara sitt och de sinas lif till fäderneslandets framtida tjenst. Fryxell Ber. 6: 21 (1833).
ε) (numera föga br.) låta (ngt) anstå; uppskjuta (till annan tid); jfr BESPAR b. RP 6: 176 (1636). Förutan andra (ortnamn) .., som iag ey än hint utdraga, utan besparer til bättre tijd. Rudbeck Atl. 3: 166 (1698). Man har med flit bespart än til nu, at berätta en brefväxling, som denna tiden gick emellan Svenska och Ryska lägret. Nordberg 1: 906 (1740). The (mål), som vidlöftige äro, bespares til Tingets slut. Nehrman Pr. civ. 96 (1751). Denna lösning besparas .. till ett annat capitel. Sv. lit.-tidn. 1820, sp. 796. Styrbjörn, .. besparande till ett annat tillfälle att (utkräfva) .. hämnden af den Danska Konungen. Strinnholm Hist. 1: 316 (1834).
ζ) [jfr fsv. han haffwer thet pa mich lwgit och sparth sanninghen samt (icke) spara sanningen] (†) hålla inne med l. undanhålla (sanningen). Med Calumnier och sanningens besparande. Växiö domk. akt. 1695, nr 1080. Der uthi bespares alldeles sanningen. Därs. 1699, s. 124. Växiö rådstur. prot. 5 juli 1736.
η) (föga br.) med afs. på ord o. d.: hålla inne med, ej uttala, spara. Ty wil jag bespara min ord. Swedberg Schibb. 208 (1716). Bespara .. din glatta tungas hala ord. Runeberg 5: 131 (1863).
2) sparsamt handhafva l. handskas med, hushålla med, förebygga onödig användning l. förbrukning af, minska behofvet l. åtgången af, spara på; göra besparingar af; ofta svårt att skilja från 1. Om man icke wille bespara Paperet och tiden. Block Progn. 67 (1708). Til tidens besparande. 2 RARP 2: 233 (1723). Jag drog intet betänckande, at antaga .. förslaget, efter som thet til mina penningars besparande tienligit syntes. Humbla 150 (1740). Sådana mekaniska hjelpmedel, som hafva till ändamål menniskokraftens besparande. Tekn. tidn. 1871, s. 138. För att bespara utrymme. VetAÅrsb. 1903, s. 43. — i numera obr. förb. Att Ridderhuusets medel blifwa bespaarde och förökte. RARP V. 2: 351 (1655). Intet jag tin pung bespar, / Utan wäl till godo taar / Mynt af koppar, sölf och gull. Moræus Vit. 459 (c. 1685). bildl., refl.: spara l. skona sig. Althenstund thetta jordiska och werldzliga är så fåfengeligit ..; är .. rådeligast, at menniskian bespar sig, och giör sig ei sielf så myken oro och omak. Swedberg Ungd. 2 (1709). — jfr ARBETS-, BRÄNSLE-, KRAFT-, OLJE-, TYG-BESPARANDE m. fl.
Särskild förbindelse:
BESPARA TILLSAMMANS. (†) spara samman. Menagera (betyder) .. bespara tilsammans. Swedberg Schibb. 284 (1716).
Spoiler title
Spoiler content