SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROTOKOLL prω1tωkol4 l. prå1- l. prωt1- l. prot1-, l. -to- (protokå´ll Dalin), n. (Schmedeman Just. 213 (1621) osv.) ((†) m. l. f. LReg. 33 (1602), Chronander Bel. K 3 a (1649)); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. = (PH 6: 4710 (1757) osv.), i sht förr äv. -er (Schück VittA 2: 58 (i handl. fr. 1674), Östergren (1935)).
Ordformer
(proto- 1547 osv. protv- 16701674. Anm. Hos Schroderus Comenius 650 (1639) användes den mlat. pluralformen protocolla)
Etymologi
[jfr t. protokoll, eng. protocol, fr. protocole; av mlat. protocollum, av mgr. πρωτόκολλον, det som är limmat främst, det första bladet i en papyrusrulle, av πρωτο- (se PROTO-) o. κόλλα, lim (jfr KOLLODIUM, KOLLOID, sbst. o. adj.)]
1) (†) protokollsbok. (Samma brev sändes) till the 17 som förskrifwit ståår i Protocol synnerligen wijdt hwart Slott. G1R 18: 736 (1547); möjl. till 2. Tu är förr i Wår (dvs. rättens) Protocols Skriffter. Chronander Bel. K 3 a (1649); möjl. ssg. Protocoll bestående af 4 böcker papper, med hwidt pargamentz bandh. VärmlNatLdP 21/11 1685, s. 10. Wikforss 2: 337 (1804).
2) uppteckning som enl. lag l. praxis l. på grund av särskilt beslut sker l. skett av (de viktigaste omständigheterna vid o.) huvudpunkterna i l. gången av ett (officiellt l. enskilt) sammanträde l. möte l. en förrättning l. tävling o. dyl. o. som företages l. företagits av en ämbetsman l. funktionär på tjänstens vägnar l. av en för tillfället (av deltagarna i ett möte o. d.) utsedd person; särsk. om dylik uppteckning ss. utarbetad i definitivt skick (i ett antal paragrafer) o. renskriven för justering l. ss. renskriven o. justerad. Föra protokoll (över ngt l. vid en förrättning o. d.), se FÖRA 16. Hålla (ett) protokoll l. protokollet, se HÅLLA, v.1 29 c. Justera protokollet, se JUSTERA 1 d. Sätta upp l. uppsätta (ett) protokoll (över ngt). Sitta vid protokollet, föra protokoll(et). Protokoll fört l. hållet vid sammanträde med styrelsen för föreningen N. N. Protokollet för föregående sammanträde upplästes och godkändes. Protokollet innehöll tio paragrafer. LReg. 33 (1602). Uti alla mål, som hos Konungen i Stats-Rådet förekomma, skal Protocoll föras. RF 1809, § 9. Jag sitter icke nu vid protokollet i hofrätten. Almqvist AmH 2: 153 (1840). Protocoll vid Högstsalig Konung Carl XIV Johans Liköppning .. den 12 Mars 1844. Hygiea 1844, s. 193. (Sekreteraren bör) ge protokollet en formulering som inte går att missförstå. Åström FörenKunsk. 27 (1940). — jfr ADELS-, AUKTIONS-, AVSYNINGS-, BI-, BÖRS-, DISKUSSIONS-, FÖRHÖRS-, HOV-, HÄRADS-, INTECKNINGS-, JUSTITIE-, KONCEPT-, KONSISTORIE-, MEMORIAL-, MÄTNINGS-, OBDUKTIONS-, PROST-, RIKSDAGS-, RÅDS-, SAK-, SMÅ-, SNABB-, STATSRÅDS-, TINGS-, VAL-PROTOKOLL m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) plumpa i protokollet, se PLUMPA I 2 b slutet.
β) uppta(ga) l. ta(ga) l. föra (ngt) till protokollet (i sht förr äv. till protokoll l. protokolls, förr äv. i protokoll), förr äv. antaga (ngt) till protokolls, anteckna l. införa (ngt) i protokollet l. i ett protokoll. Reservationen togs till protokollet. (De) bodo .. att .. theres protestation .. måtte föras till protocoll. RP 8: 250 (1640). Til Protocolls var intet at antaga. VDAkt. 1784, nr 411. Ett längre anförande, som togs i protokoll. Strindberg RödaR 14 (1879). Beslutet .. togs .. till protokoll. SvH 8: 145 (1905). Berg Almqvist 161 (1928: tagna till protokolls).
γ) säga l. yttra o. d. ngt l. yttra sig l. tala o. d. till protokollet (förr äv. till protokolls), säga osv. ngt resp. yttra sig osv. med avsikt att det sagda skall intagas i protokollet l. protokollföras. 2RARP I. 2: 285 (1720). Statsrådet kan undgå ansvar genom att reservera sig till protokollet. Svedelius Statsk. 1: 112 (1868). Strindberg Fan. 270 (1907).
δ) begära l. o. d. ngt till protokollet (förr äv. till protokolls), begära att ngt intages resp. få ngt intaget i protokollet. Han fick sitt yttrande till protokollet. Jngen människa begärade om förenämnde discours något til Protocollet. VDAkt. 1792, nr 352.
ε) inför (förr äv. för) protokollet l. inför ett protokoll (förr äv. inför protokoll), angivande att ngn säger l. gör ngt i avsikt att det sagda l. gjorda (omedelbart) skall protokollföras. VRP 26/1 1720. Sedermera Dicterar Herr Rådman Grahn för protocollet (osv.). Därs. 2/12 1732. Eforus äger .. att inför konsistoriets protokoll förordna .. vikarie. StadgLärov. 1878, § 67. (Patkuls) underhandling fördes .. med de danska ministrarne, inför protokoll. Carlson Hist. 6: 187 (1881).
ζ) tala l. yttra sig l. framställa en anmärkning o. d. utom protokollet, tala osv. utan att det sagda är avsett att införas i protokollet. Må ej någon vara berättigad at tala utom Protocollet (i riksdagen). RO 1810, § 50. Hagman Grundlag. 88 (1904). särsk. (mera tillf.) bildl., i sådana uttr. som anmärkning utom protokollet, anmärkning i förbigående, randanmärkning. Feilitzen Mariakult 168 (1874).
b) kortsp. anteckning(ar) om l. redogörelse för ställningen i ett kortspelsparti l. i en serie av dylika partier; äv. om (ofta med särskilda kolumner o. d. försett) papper avsett för dylik(a) anteckning(ar). I stället för betalning med ficher föres ett protocoll, däri personerna antecknas och för hvar och en dess vinst med + och dess förlust med —. HbiblSällsk. 1: 82 (1838). Hagdahl Fråga 13 (1883). jfr BET-, BRIDGE-, PRIFFE-, SPEL-, VIRA-PROTOKOLL.
c) skjutk. anteckning(ar) om resultat l. poäng erhållna vid (mål)skjutning; äv. om papper avsett för dylika anteckningar. Öfver hvarje skjutserie föres ett protokoll. EldhandvSkjutsk. 1: 43 (1876). Skjutinstr. 2: 93 (1943). jfr SKJUT-PROTOKOLL.
d) (tillf.) bildl. De heliga Urkunderna .. innehålla Protokollerne öfver den Uppfostran Gud gifvit Menskligheten. Tegnér (WB) 10: 49 (c. 1830).
3) polit. dokument l. aktstycke uppsatt i förbindelse med diplomatiska förhandlingar o. dyl. o. innehållande uppgifter om dessas förlopp o. resultat; äv. om en form för diplomatisk skriftväxling. RP 5: 189 (1635). Protokoll angående avgörande på fredlig väg av internationella tvister. SvDÅb. 2: 209 (1925). 2SvUppslB (1952).
4) (†) om examensbetyg. Tingstadius (1792) i 3SAH LXII. 2: 146. Min examen har gått rätt bra. Huru stora mina protokoller äro, vet jag ej ännu. Geijer I. 1: XX (1806). KyrkohÅ 1910, s. 56. — jfr EXAMENS-PROTOKOLL.
5) avdelning inom ett lands utrikesdepartement som handlägger ärenden rörande furstehus o. statschefer, formerna för förbindelser med utländska makter o. deras representanter, ceremoniel, diplomaters o. konsulers privilegier m. m. Ekstrand JordRunt 2: 185 (1944).
Ssgr (i allm. till 2): A: PROTOKOLL-BOK, se B.
(5) -CHEF. (protokoll- 1945 osv. protokolls- 19411944) chef för ”protokollet” inom ett utrikesdepartement. SvStatskal. 1941, s. 82.
-FÄSTA. (protokoll- 1921 osv. protokolls- 1935) med avs. på beslut o. d.: protokollföra. 2NF 33: 140 (1921).
-FÖRA, -ing. (protokoll- 1794 osv. protokolls- 17151935) [med avs. på bildningen jfr bok-föra, diarie-föra] införa l. inta l. anteckna o. d. (ngt) i ett protokoll; föra protokoll över (ngt); äv. i p. pr. o. p. pf. i adjektivisk anv.; jfr protokollera, protokoll-förande. Cavallin Herdam. 3: 277 (i handl. fr. 1715). Detta aldrig protokollförda regeringssammanträde. 3SAH LII. 2: 554 (1941).
-FÖRANDE, m.||ig. (protokoll- 18261896. protokolls- 17911935) (numera föga br.) protokollförare. PH 15: 30 (1791). Protokollsutdrag undertecknas af protokollsföranden ”enligt protokollet”. SFS 1896, nr 61, s. 11. Östergren (1935).
-FÖRARE. (protokoll- 1934 osv. protokolls- 18251943) person som har till uppgift (l. yrke) att föra protokoll vid sammanträde(n) l. rättegång(ar) l. förrättning(ar) o. d.; stundom (motsatt: sekreterare) med (mer l. mindre) nedsättande bibetydelse, om person som icke har inflytande på (de protokollförda) förhandlingarna, utan endast registrerar dessa; jfr protokollist. KrigVAH 1825, s. 64. Schück VittA 7: 13 (1943). särsk. kortsp. till 2 b: person som för spelprotokoll. Lindskog Spelb. 28 (1847).
-JUSTERARE, -JUSTERING, -SEKRETERARE, se B.
-SKRIVARE. (protokoll- 1950 osv. protokolls- 1950 osv.) protokollförare. —
-SKRIVNING. protokollföring. Schwartz Pos. 232 (1863).
-SPRÅK. (protokoll- 1916 osv. protokolls- 18951902) språk varpå protokoll avfattas; äv. = -stil 2. FinBiogrHb. 36 (1895). Diskussions- och protokollsspråk. FoU 16: 63 (1902). särsk. (†) till 4: språk varpå examensbetyg avfattas. Söderhjelm Brytn. 63 (1901).
-STIL. (protokoll- 1888 osv. protokolls- 17961847)
1) (†) om tydlig skrivstil använd vid utskrivning av protokoll. DA 1808, nr 41, Bih. s. 8. Renovering af Domböcker .. med vacker Protokollsstil. VexjöBl. 1847, nr 6, s. 4.
2) (sakligt refererande) stil som användes i l. är utmärkande för protokoll. Calonius Bref 238 (1796).
(jfr 2 b β) -TAGEN, p. adj. (föga br.) tagen till protokollet. AB 1898, nr 76 A, s. 3.
(2 b) -VIRA, r. l. f. (protokoll- 1885 osv. protokolls- 1888) kortsp. ett slags vira varvid protokoll över betar o. d. föres. Levertin Konfl. 153 (1885).
B: PROTOKOLLS-ANTECKNING~020. 2SAH 58: 282 (1882).
(jfr 1) -BOK; pl. -böcker. (protokoll- c. 16551939. protokolls- 1637 osv.) bok vari protokoll (över sammanträde l. rättegång l. förrättning o. d.) införes. Rudbeckius MemPubl. 7 b (1637).
-BORD. bord (i sht i domstolslokal) vid vilket en protokollförare l. sekreterare har sin plats. Leijonhufvud Minnesant. 61 (1837).
-CHEF, se A.
-DEPUTATION(EN). statsv. (under frihetstiden existerande) riksdagsutskott med uppgift att granska hovrätters, konsistoriers, kollegiers o. andra myndigheters protokoll. HusgKamRSthm 1741—42, s. 337.
-ENLIG. som är i överensstämmelse med protokollet l. ett protokoll. Auerbach (1913).
-EXTRAKT. (i sht i fackspr.) protokollsutdrag. RARP 12: 65 (1675).
-FÄSTA, -FÖRA, -FÖRANDE, -FÖRARE, se A.
-FÖRFALSKNING. Tegnér (WB) 7: 251 (1831).
-GRANSKARE. (tillf.) protokollsjusterare, justeringsman. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 4.
-GRANSKNING. Reuterskiöld Grundlag. 176 (1924).
-JUSTERARE. (protokoll- 1950. protokolls- 1906 osv.) person som utsetts att justera ett protokoll, justeringsman. Klint (1906).
-JUSTERING. (protokoll- 19351950. protokolls- 1789 osv.) jfr justera 1 d. HT 1902, s. 249 (1789). Bäst är om alla, som varit med om att fatta ett beslut, få vara med om protokolljusteringen. Åström FörenKunsk. 31 (1940).
-KANSLIST. (förr) kansl. kanslist med uppgift att handha statsrådsprotokollen inom nedre justitierevisionen. InstrJustRev. 17/2 1801, § 6. —
-KONTOR. (förr) kansl. kontor inom nedre justitierevisionen, där ärenden rörande av protokollssekreterarna förda protokoll handlades. InstrJustRev. 17/2 1801, § 6. —
-KUNGÖRELSE~0200. (kunglig) kungörelse innehållande föreskrifter för domstolarna om protokollföring o. d. SFS 1947, s. 2013.
-LISTA, r. l. f. (i fackspr.) i kommandokonselj använd förteckning över de föredragna ärendena, med anteckning vid varje ärende om det beslut som fattats. Malmgren Förf. 1: 122 (1929).
-LÖSEN. lösen (se d. o. I 2 b) som erlägges för utfående av en avskrift av l. ett utdrag ur protokoll från en myndighet o. d. BoupptRasbo 1758.
-ROTEL. (förr) kansl. liggare vari uppgifter infördes av en protokollssekreterare ang. förda protokoll. InstrJustRev. 17/2 1801, § 6. —
-SEKRETERARE. (protokoll- 17131855. protokolls- 1713 osv. -sekreterare 1713 osv. -sekter 1935 (angivet ss. samtalsspråk)) jur. (tjänstetitel för) sekreterare i nedre justitierevisionen, med uppgift att i högsta domstolen föranstalta om skriftväxling, ombesörja kallelser av parter o. d., förr äv. att föra protokoll i högsta domstolen samt i statsrådet, då frågor om nåd i brottmål behandlades där; äv. om sekreterare vid hovexpeditionen; förr äv. (till 1875) om i det kungliga kansliet anställd (i ett statsdepartement tjänstgörande) sekreterare med uppgift att föra protokoll i rådet l. konseljen l. kabinettet o. d. HC12H 3: 138 (1713). En så kallad Protokollssekreterare för Protokollet (i högsta domstolen). Schrevelius CivPr. 65 (1853). SvStatskal. 1939, s. 64 (vid hovexpeditionen).
-SKRIVARE, -SPRÅK, -STIL, se A.
-TJÄNSTGÖRING~020. tjänstgöring vid protokollet l. ss. protokollförare. SFS 1901, nr 103, s. 11.
(2 b) -TRIKTRAK. (förr) spelt. ett slags triktrak varvid protokoll fördes över spelarnas ställning. Wilson Spelb. 249 (1888).
-UTDRAG~02. (bevittnad) avskrift av en del av ett protokoll, innehållande ett beslut i en viss fråga o. d., som sändes till l. (ofta mot erläggande av en särskild lösen) kan erhållas av myndighet l. person l. grupp av personer o. d. med särskilt intresse för ifrågavarande beslut. Begära l. l. utfärda protokollsutdrag (på ett beslut l. angående ngt). 2RARP 16: 539 (1747). Åström FörenKunsk. 28 (1940).
-VIRA, se A.
-VIS, adv. i form av l. gm (anteckning i) ett protokoll. Östergren (1935).
Avledn. (till 2): PROTOKOLLARISK10040 l. 01—, adj. [jfr t. protokollarisch, fr. protocolaire] (i fackspr.) som överensstämmer med ett protokoll l. som utmärkes av protokollföring; särsk. i uttr. muntligt protokollarisk, om process l. förhandlingssystem: som utmärkes av omedelbart protokollförda muntliga förhandlingar. NordT 1885, s. 247. Förhandlingssättet i första instans är muntligt protokollariskt. Hernberg Rättsh. 499 (1922).
PROTOKOLLATION10104, r. [till protokollera] (i fackspr.) protokollering. Kallenberg CivPr. 138 (1917). jfr improtokollation.
PROTOKOLLERA, v., -ing; jfr protokollation. [jfr t. protokollieren, eng. protocol, mlat. protocollare] (i sht i fackspr.) protokollföra (ngt), taga l. föra (ngt) till protokollet; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: protokollförd. Stiernman Riksd. 147 (1540). Något protokolleradt aftal hade icke träffats mellan .. (utrikesministern) och norska regeringen. AB 1900, nr 127 A, s. 2. I häradsrätt (är) förfarandet .. muntligt, ehuru protokollering sker. Minnesskr1734Lag 2: 1142 (1934). särsk.
a) (†) intr.: föra protokoll(et). RP 14: 395 (1650). Hjelt Medicinalv. 2: 528 (i handl. fr. 1794). särsk. i uttr. protokollera om ngt, föra protokoll över ngt, protokollföra ngt. ÅbSvUndH 62: 38 (1683). Det är .. protocollerat om den Oenighet, som min .. Bönhållning skall hafva åstadkommit emellan denne .. Församlings Ledamöter. KyrkohÅ 1939, s. 213 (1782). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 319 (1868; efter handl. fr. 1628).
b) (†) i uttr. vara protokollerad för ngt l. ngn, i ett protokoll stå nämnd l. beskylld för (att vara) ngt resp. stå beskylld för ngt med avs. på ngn. ConsEcclAboP 60 (1657). Gabriel Wallenius .. är för en ähretiuf protocollerat. ConsAcAboP 4: 434 (1678).
c) (†) ss. vbalsbst. -ing, konkret, = protokoll 3. SvT 1852, nr 168, s. 2.
d) (†) post. protokollföra (avgående l. ankommande) postförsändelser. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 32, Försl-Poststadg. s. 91. Geijer Postförf. (1890).
Särsk. förb.: protokollera in. (†) = inprotokollera. Serenius (1741). Berndtson (1880).
PROTOKOLLISERA, v., -ing. [jfr eng. protocolize] (föga br.) protokollera. Cavallin (1876). KyrkohÅ 1902, s. 98.
PROTOKOLLIST1004, m.||ig. [jfr t. protokollist, eng. protocolist] (i sht i fackspr.) protokollförare; äv. bildl. RP 1: 74 (1628). Tegnér (WB) 5: 527 (1825; bildl.). En protokollist, sysselsatt med att skriva ut ett fullständigt protokoll. HT 1938, s. 44.
Ssg: protokollists-ämbete. (†) i uttr. göra protokollistsämbete, fungera ss. protokollist. RP 16: 647 (1656).
Spoiler title
Spoiler content