publicerad: 1932
HOTELL hotäl4, n.; best. -et; pl. = (AGeijer (1846) i Solnedg. 4: 64 osv.), äv. -er (Leopold 3: 443 (1795, 1816), SDS 1929, nr 321, s. 5) ((†) -tels Stiernstolpe Arndt 1: 6 (1807)).
Ordformer
(hotel (hôtel) 1788—1904. hotell 1801 osv.)
Etymologi
1) (numera, utom i ssgr, nästan bl. i fråga om utländska, i sht franska förh.) palats i stad vilket bebos av ngn förnäm (i sht adlig) person l. av ngn hög ämbetsman; särsk. om ambassadör- l. ministerbostad o. d. Franske Ministern Bombelles's Hotel (i Venedig). PT 1791, nr 13, s. 2. Grefve Creutz gaf honom (dvs. Lidner) .. rum i sitt hotel. Franzén Minnest. 3: 354 (1838). (Änkedrottning Desideria) ägde ett hotell i Paris, som hon länge velat sälja. De Geer Minn. 1: 213 (1892). BonnierKL (1924). — jfr ADELS-, AMBASSAD-, BESKICKNINGS-, MINISTER-, UTRIKESMINISTER-HOTELL m. fl.
2) hus (l. våning) med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant o. kafé; förr stundom oeg. om enbart restaurant (o. kafé). Bo på hotell, taga in på ett hotell. Första klassens hotell. Hotell Fenix. Grand hotell. GT 1788, nr 21, s. 1. Salen är .. lik alla matsalar i de stora hotellena utrikes. AGeijer (1846) i Solnedg. 4: 64. Hotell kallas .. en och annan af våra restauranter, utan att därför vara hotell för resande. Sthm 3: 257 (1897). SFS 1917, s. 1093. — jfr BAD-, EMIGRANT-, FAMILJE-, JÄRNVÄGS-, LYX-, MISSIONS-, PRIVAT-, STADS-, UNGKARLS-HOTELL m. fl. — oeg. I järnvägarnas, bilarnas, de flytande hotellens (dvs. turistångarnas) och flygmaskinernas tid. TurÅ 1930, s. 190.
-OMNIBUS. omnibus med vilken ett hotells gäster föras från järnvägsstation l. tilläggsplats för ångare o. d. till hotellet l. omvändt. Wrangel HbHästv. 659 (1885). —
-PERSONAL. —
-PRIS. Höga hotellpriser. —
-RÅTTA. [jfr d. hotelrotte] (skämts.; i sht i fråga om utländska förh.) hotelltjuv. Serner YussufKh. 91 (1916). Siwertz Varuh. 102 (1926). —
-TJUV. tjuv som begår stölder i hotellrum. —
-UPPASSERSKA~0200. —
Spoiler title
Spoiler content