publicerad: 1935
KARAMELL kar1amäl4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet ca-. -mel 1815—1883. -mell 1801 osv. -melle 1690. -meller, pl. c. 1775 osv.)
Etymologi
[liksom t. karamel (i bet. 1), karamelle (i bet. 2), eng. caramel, av fr. caramel, av ä. span. caramel (span. caramelo), jfr it. caramella; av ovisst urspr.]
1) (i fackspr.) brun, tjockflytande massa, erhållen gm upphettning av socker till c. 200° Celsius; äv. om denna massa i stelnad form. Kooka (socker) till Brenn eller Caramelle. Rålamb 14: 133 (1690). Sjöberg Singstock IX (1832). Jönsson Gagnv. 91 (1910). 3NF (1929).
2) mindre, på olika sätt format stycke av gm kokning av socker erhållen, stelnad massa, ofta tillsatt med olika färg- o. smakämnen; äv. om dylikt stycke inlindat i papper (av olika färger o. format). Fyllda, sura, syrliga karameller. Lät oss ge våra små Mamseller / Vin och Sviskon och Carameller. Bellman (SVS) 1: 208 (c. 1775, 1790). Nordström Matlagn. 169 (1822). Barnen måste väl ha sina Carameller. Geijer Brev 250 (1829). Bleckburkarna med ljuvliga rödrandiga karameller, som doftade pepparmynt. Linder Tid. 12 (1924). — jfr ALTÉ-, APRIKOS-, BRÖST-, CHOKLAD-, CITRON-, FRUKT-, GRÄDD-, HALLON-, IS-, MARKNADS-, PAPPERS-, PEPPARMYNTS-, SMÄLL-, SOCKER-KARAMELL m. fl. — särsk. i bildl. anv.
a) (skämts., enst.) ss. smeknamn. Dorotea (till Casper). Ack söta caramell för dig jag allting vågat. CIHallman 68 (1775).
b) (ngt vard.) om belöning, lockbete l. dyl. Mot mitt lefverne hade ingen haft att anmärka, tvärtom fick jag derför alla stora karameller. CFDahlgren (1828) hos Thomander TankLöj. 170. Innan ännu salig Ekelunds anekdoter gjorde tjenst som karameller, med hvilka pojkarne mutades att finna behag i den bäska lexan. Topelius Vint. I. 1: 9 (1863, 1880).
Ssgr (i allm. till 2): A: KARAMELL-BURK. —
-DEVIS. (karamell- 1849 osv. karamells- 1870—1929) devis (se DEVIS, sbst.1 3 e) på en i papper inlindad karamell; devis avsedd för dylikt bruk; äv. bildl. Hagberg Shaksp. 6: 217 (1849; bildl.). Topelius HertFinl. 166 (1850). (Vid avskedet) räckte (barnet) faster Hanna en karamelldevis: ”Glädjen, liksom sorgen, smärtan, / växlar om i mänskohjärtan.” Petri Ouchterlony 24 (1924). —
-FÄRG.
1) (i fackspr.) till 1: med karamell beredd färg. Röd karamellfärg till portvin. Bergström Vinb. 30 (1926).
-GUMMA. gumma som säljer karameller o. d. (i stånd). Hedenstierna Fideik. 162 (1895). Bagare och karamellgummor hade satt upp flere stånd. Roos Helgsm. 1: 276 (1896). Cederschiöld Artist. 59 (1915). —
-KOKARE, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
(1) -KRÄM. kok. kräm beredd med karamell. Karamell-Creme i koppar. SvKock. 147 (1837). Escoffier 2: 278 (1928). —
(1) -MALT. brygg. malt vars kärna undergått försockring o. därför vid rostning karamelliserats. 2NF 34: 92 (1922). SvBryggmT 1931, s. 26. —
-MASSA. särsk. till 2: massa varav karameller tillvärkas. En del mångfärgade karameller tillverkas sålunda, att karamellmassa af annan eller andra färger rullas kring en cylindrisk kärna. ArbB 30 (1887). Grafström Kond. 54 (1892). —
-PAPPER. (karamell- 1891 osv. karamells- 1900—1929) papper omkring en karamell; papper avsett för inlindning av karameller. WoJ (1891). Östergren (1929). —
(1, 2) -PROV. (karamell- 1884 osv. karamells- 1822—1892) sockerbag. o. kok. prov vid kokning av socker för att utröna, om massan är lämplig att användas till karameller, kandering o. d.; stundom äv. om det tillstånd hos kokande socker, då det är lämpligt att användas till karameller o. d. Nordström Matlagn. 169 (1822). Glacerade äpplen. .. Socker kokas nu så att det håller karamellprofvet och äpplena doppas deri. Langlet Husm. 493 (1884). Grafström Kond. 32 (1892). —
(1) -PUDDING. kok. pudding med sås av karamell, brylépudding. Brûlé eller Karamell-Budding. Lindström Kokb. 238 (1876). —
-PÅSE. (karamell- 1900 osv. karamells- 1891—1929) påse med karameller l. avsedd för karameller. WoJ (1891). Östergren (1929). —
(1, 2) -SKOPA. (karamell- 1843 osv. karamells- 1822—1892) sockerbag. med pip försedd skopa som användes vid karamellkokning. Nordström Matlagn. 106 (1822). Högstedt KokB 573 (1920). —
-SKÖNHET~20 l. ~02. (karamells-) (tillf.) om banalt ”söt” skönhet; särsk. konkret, om kvinna. Förgångna tiders leende och fadda karamellsskönheter. NordT 1897, s. 155. —
(1) -SOCKER. (karamell- 1832 osv. karamells- 1822) sockerbag. karamell (i bet. 1), bränt socker. Nordström Matlagn. 146 (1822). Då (socker-)kokningen .. fortsättes (viss tid), inträder .. Karamellsocker. Hagdahl Kok. 1088 (1879). Högstedt KokB 573 (1920). —
-STÅND. (karamell- 1924 osv. karamells- 1929) stånd vari karameller säljas. Linder Tid. 114 (1924; i fråga om förh. i Sthm på 1870-talet). Oljelund GrRidd. 33 (1926). —
-TAVLA. (karamells-) (mera tillf.) om tavla med granna o. brokiga färger. NordT 1886, s. 536. Laurin Konsth. 558 (1900). —
-TILLVÄRKNING~020. —
-VERS. (karamell- 1900 osv. karamells- 1900—1929) vers (av det slag) som förekommer ss. karamelldevis. SAOL (1900). Larsson Solsid. 25 (1910). Östergren (1929).
B (mindre br.): KARAMELLS-DEVIS, -FABRIK, -FABRIKATION, -FABRIKÖR, -KOKERI, -PAPPER, -PROV, -PÅSE, -SKOPA, -SKÖNHET, -SOCKER, -STRUT, -STÅND, -TAVLA, -VERS, se A.
Avledn.: KARAMELLERA, v., -ing. i sht sockerbag. till 1.
1) förvandla (socker) till karamell; i pass. i intr. anv.: övergå till karamell. Karamelleradt socker. 2NF 20: 77 (1913). Högstedt KokB 275 (1920).
2) överdraga med karamell. Grafström Kond. 59 (1892). Karamellerade Valnötter. OffertPLuck 1925, nr 116, s. 9. —
KARAMELLISERA, v., -ing. [jfr t. karamelisieren] (i fackspr.) till 1, = KARAMELLERA 1. 5 skålp. raffinadsocker, karamelliseradt. Leufvenmark Vin. 1: 107 (1869). 2NF 34: 92 (1922).
Spoiler title
Spoiler content