SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KONFEKT konfäk4t, r. l. m. (BOlavi 159 a (1578) osv.) ((†) n. G1R 26: 289 (1556), Knorring Skizz. II. 2: 134 (1845)); best. -en (ss. n. -et); pl. (numera nästan bl. i Finl.) -er (HH 20: 141 (c. 1565), Bergroth FinlSv. 188 (1917)) (ss. n. = (Tegel E14 324 (i handl. fr. 1561), RARP 9: 131 (1664))).
Ordformer
(förr äv. skrivet con-, -fect(h), -fecht, -fegt, -fächt, -fäckt)
Etymologi
[fsv. konfäkt, motsv. t. konfekt, it. confetto; av mlat. confectum, eg. p. pf. n. av lat. conficere, förfärdiga, av com (se KON-) o. facere (se FACIT). — Jfr DEKONFITYR, KONFETTI, KONFITYR]
1) kanderad frukt l. krydda till medicin l. dessert; äv. allmännare: sockerbakvärk l. frukt o. d. av finare slag (använd till efterrätt); numera bl. om i små stycken l. bitar framställda konditorivaror innehållande marsipan l. mandel l. syltad frukt o. d.; numera (utom i Finl.) nästan bl. i koll. anv. En ask, påse konfekt. Blandad konfekt. SthmSkotteb. 3: 192 (1521). Conffeckth opå Anis. TullbSthm 3/11 1548. Fikon, mandell, rijss och allehande godt färskt sylthet confecht, som föres ifrå vestvart. G1R 26: 289 (1556). Itt Confect emoot Pestilentien. BOlavi 112 b (1578). Jntet Confect aff Såcker, eller krydderij skall på bröllop opsätias. HSH 31: 64 (1661). Systrarne skicka dig mycken tack för ditt bref och för confecterna. ZTopelius d. ä. (1829) hos Vasenius Top. 1: 341. Fatab. 1907, s. 179. Nohrberg Kond. 239 (1933). — jfr APELSIN-, BEGRAVNINGS-, BISKVI-, BRÖLLOPS-, CHOKLAD-, DESMANS-, DESSERT-, FÄNKÅLS-, INGEFÄR(S)-, KANEL-, KARDEMUMMA-, KORIANDER-, MANDEL-, TEATER-KONFEKT m. fl. — särsk.
a) i vissa bildl. uttr.
α) variera på, äv. med konfekten l. variera konfekten, göra ngt omväxlande o. tilltalande. Hedenstierna Kaleid. 211 (1884). Hvad angår de yttre stilarne å husen (i Sundsvall), så har man i hög grad varierat på ”konfekten”. TT 1893, Byggn. s. 43. För att undvika tröttande ensidighet hade man fyndigt varierat på konfekten genom att lägga in några dans- och sångnummer. SvD(A) 1929, nr 339, s. 14. jfr Nordstjernan 1845, s. 13.
β) [möjl. att hänföra äv. till 2] lura ngn på konfekten, bedraga ngn på ngt som han bespetsat sig på; bliva lurad (förr äv. narra sig) på konfekten, missräkna sig. Knorring Vänn. 2: 21 (1835). Du lägger dig till tafvelgalleri. Aj, .. aj! Du blir då bestämdt lurad på konfekten. Scholander 3: 199 (1857). Den gången narrar han sig på konfekten. Topelius Fält. 4: 32 (1864). AB(A) 1933, nr 184, s. 7.
b) (numera föga br.) i utvidgad anv., om ngt läckert l. välsmakande; läckerhet; läckerbit; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Lindner Tijdhfördr. 6 (1641). Hampe-frö prässas til olja, förvaras til .. Confect för Värp-Hönsen. Salander Gårdzf. 106 (1727). Ett godt samvete är bästa konfekt. Bremer Grann. 1: 46 (1837). FoFl. 1916, s. 117.
2) (†) efterrätt, dessert; äv. bildl. Tiderus GrLat. 46 (”49”) (1626; ss. övers. av lat. bellaria). Till Confect gifwes ther (dvs. i Japan) steckta Castanier och Mecaniska Äpplen. Willman Resa 216 (1667). Gubben .. gier hoon til confecht / Ett famtag. Rosenfeldt Vitt. 189 (1686). Lagerbring 1Hist. 4: 253 (1783). Sjögren (1795).
Ssgr (i allm. till 1): A: KONFEKT-ANIS. (†) kanderad anis? BOlavi 153 a (1578).
-ASK. (konfekt- 1880 osv. konfekts- 1900) jfr ASK, sbst.2
-BIT. (konfekt- 1892 osv. konfekts- 18221847) Nordström Matlagn. 175 (1822).
-BRÖLLOP. (konfekt- 17311923. konfekts- 18431900) (numera bl. ngn gg skämts.) bröllop vid vilket blott (l. huvudsakligast) konfekt (o. vin) serveras (men icke mat). FörordnYppigh. 1731, s. B 2 a. (Jag) gick .. på Schröders bröllop .. det var konfektbröllop, såsom nu brukas. Geijer Brev 364 (1840). Bremer Sysk. 1: 283 (1848). NDA 1913, nr 98, s. 1.
(2) -FIKON. (konfekt- 17611822. konfekts- 1860) [jfr d. konfektfigen] (†) jfr -RUSSIN. ÅgerupArk. Räkn. 1761. UpsP 1860, nr 1, s. 4.
-KORG. (konfekt- 16751932. konfekts- 18241864) (i sht förr) silverkorg o. d. för uppläggning av konfekt. BoupptSthm 1675, s. 408 b. Blanche Tafl. 1: 39 (1856). Fatab. 1932, s. 51.
-PÅSE. (konfekt- 1843 osv. konfekts- 18231900) BoupptVäxjö 1823.
(2) -RUSSIN. (konfekt- 1780 osv. konfekts- 18601900) [jfr d. konfektrosin] (numera föga br.) om bättre slags russin, urspr. avsedda att användas till dessert vid måltider, dessertrussin. BBergius PVetA 1780, 1: 238. Östergren (1930).
-SKÅL. (konfekt- 1659 osv. konfekte- 15631564. konfekts- 16861698) jfr -KORG. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 14. Bæckström Rörstr. 50 (1930).
-SOCKER. (†) = KONFEKT 1. TullbSthm 6/12 1569. Schück FUpsala 69 (1917; efter handl. fr. 1649).
-STRUT. (konfekt- 1802 osv. konfekts- 1874) jfr -PÅSE. Tegnér (1802) hos Wrangel TegnKärlekss. 243 (bildl.).
-SÖT. (konfekt- 1898 osv. konfekts- 1861) (i sht i vitter stil) ”sötsliskig”. Sturzen-Becker 1: 64 (1861). Ett av Brinkmans konfektsöta hyllningspoem, ”Våren och hösten”. KJohanson (1915) hos Bremer Brev 1: 532. SvD 20/9 1925, Söndagsbil. s. 2.
-TALLRIK. (konfekt- 1694 osv. konfekts- 1842) tallrik (av metall l. porslin) för uppläggning av konfekt; särsk. (förr) om ett slags desserttallrikar på vilka konfekt upplades vid måltid. BoupptSthm 25/5 1694. En .. OstIndisk BordService .. (med) 16 st. ConfectTallrikar (är till salu). SP 1792, nr 198, s. 4. Bæckström Rörstr. 50 (1930).
B (†): KONFEKTE-SKÅL, se A.
C (numera föga br.): KONFEKTS-ASK, -BIT, -BRÖLLOP, -FIKON, -KORG, -PÅSE, -RUSSIN, -SKÅL, -STRUT, -SÖT, -TALLRIK, se A.
Spoiler title
Spoiler content