SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KONSTELLATION kon1stälatʃω4n l. -stel-, l. konstäl1-, l. -aʃ- (kånnställatschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konstellation, eng. constellation, av fr. constellation, av lat. constellatio (gen. -ōnis), till com (se KON-) o. stella, stjärna]
1) astr. himlakropparnas (i sht planeternas) ställning i förhållande till varandra vid en viss tidpunkt (vilken i ä. tid antogs hava ett avgörande inflytande på människornas öden o. lades till grund för de astrologiska förutsägelserna); jfr ASPEKT 1, KONJUNKTION 2. En god stjerne-krets eller constellation. Lind (1749; under gestirn). Man trodde under medeltiden, .. att den konstellation, under hvilken en människa var född, bestämde hennes anlag och böjelser. Lidforss Dante II. 2: 64 (1902).
2) astr. stjärnbild. Sigfridi I 5 a (1619). Lyrans och Svanens konstellationer. Stagnelius (SVS) 4: 279 (1822). Bergstrand Astr. 38 (1925). — särsk. bildl. (jfr 3); särsk. dels om personer, dels om ordensstjärnor o. d. Gustaf Vasa begynnade som en stierna af största storleken i en lysande constellation. HSH 7: 193 (c. 1800). (Diplomater) med gullbelastade uniformer och hela konstellationer på bröstet. Liljecrona RiksdKul. 31 (1840). SvD(A) 1934, nr 64, s. 12.
3) bildl.: vid en viss tidpunkt rådande förhållande mellan flera samvärkande l. i beroende av varandra stående faktorer; på samvärkande faktorer beroende sakläge; äv. konkret: grupp av dylika faktorer (politiska maktfaktorer, samvärkande personer osv.); sammanställning. RARP 12: 180 (1675). (Tidningen) synes icke vara rätt tillfreds med våra jordiska konstellationer. AB 1830, nr 3, s. 4. Allt tal om religion hade (vid trettioåriga krigets slut) upphört, och de nya konstellationerna spelade nu med öppna kort. Strindberg HMin. 2: 265 (1905). Trots att hela konstellationen på Balkan förändrats .. har (osv.). GHT 1934, nr 17, s. 3. — jfr PARTI-KONSTELLATION. — särsk. (föga br.) psykol. grupp av samvärkande faktorer som tillsammans orsaka reproduktion av en föreställning. Schéele Själsl. 239 (1895).
Spoiler title
Spoiler content