[ombildning av fr. crachat, eg.: spottkluns, äv.: ordenskraschan (jfr SMOCKA, sbst.), avledn. av cracher, spotta; urspr. ljudhärmande]
1) ordensstjärna (vanl. ett större, fleruddigt kors, ”bröststjärna”, ”plack”) som betecknar högre grad i en riddarorden (särsk. storofficer o. kommendör av 1:a klassen); äv. (tillf., vard.) i överförd anv., om kraschanprydd herre. DA 1793, nr 65, s. 3. Många förnäma (voro) bjudna ..; ty hon har ett raseri att se en crachan öfver hvar tallrik. JournLTh. 1810, s. 690.Weste FörslSAOB(1823; om person). Kommendörer (av svärdsorden) med stora korset bära .. kraschan af silfver bestående af ett grekiskt klufvet kors med kronor m. m. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 381(1879). Den s. k. mindre kraschanen el. plaquen .. utan band .. samt utan de utsmyckningar .. som i regel finnas hos det något större storkorset. SvUppslB 20: 834(1934). — jfr KOMMENDÖRS-,ORDENS-,SERAFIMER-,STORKORS-, STOROFFICERS-KRASCHAN.
