publicerad: 1938
KUDDE kud3e2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kodde 1682. kudd 1655—1680. kudde 1640 osv. -a, nom. c. 1635—1766. -a, oblik form 1749—1777)
1) mindre, ofta rektangulär, sluten påse, vanl. av tyg, som fyllts med stoppning av fjäder o. dyl. o. i allm. användes ss. stöd l. underlag, dyna (se DYNA, sbst.1 1); vanl. om mindre sådan, använd i bädd ss. underlag under huvudet l. i soffa, länstol o. dyl. ss. flyttbart stöd l. underlag; stundom om själva överdraget l. varet; äv. om för liknande ändamål använd behållare (av gummi) som kan blåsas upp med luft; jfr BOLSTER, DYNA, sbst.1, HYENDE, MADRASS, PUTA, PÖL. Hon sjönk ned bland kuddarna på divanen. Fatab. 1917, s. 52 (1637). Får jag lof att springa in efter en kudda och lägga under hufvudet? CIHallman 99 (1777). SvD(A) 1934, nr 211, s. 18. — jfr ARM-, AXEL-, BOK-, BRAS-, DAMAST-, DIVANS-, DUN-, FJÄDER-, HUVUD-, HÖRN-, LUFT-, LÅNG-, RES-, SIDEN-, SITT-, SKINN-, SNED-, ÖRNGOTTS-KUDDE. — särsk.
b) om kuddliknande (del av) apparat. Fock 1Fys. 550 (1855; om rivtyg till elektricitetsmaskin). Liten kudde för (stämpel)svärta. Östergren (1931).
2) oeg., om föremål som i ngt avseende liknar en kudde (i bet. 1). Sälskär, som .. hvälfde sina kala kuddar på studsarhåll från stranden. Hemberg Kola 34 (1902). — jfr BLAD-, FRUKT-, GULD-, POLER-KUDDE. — särsk.
a) byggn. = BOLSTER 1 b β; jfr DYNA, sbst.1 3 a. Nyblom AntikK 14 (1864). Nordensvan KonstH 1: 12 (1911).
b) (förr) bärgv. bunt (av viss storlek) av stickor avsedda till bloss (se d. o. 1). Ström MinnB 17 (c. 1865).
c) (i vissa trakter) om fröbalja; jfr BALG 2 c, BALJA, sbst.1 2 c, BÄLG I 5 b, SKIDA. Linc. Zzz 5 a (1640). Boije Landth. 241 (1756).
d) (föga br.) bot. om växt l. samling av växter som gm sitt växtsätt bildar en kuddliknande tuva. 2NatLiv 178 (1930).
e) i sht tekn. om maskindel o. d. avsedd att upptaga stötar l. tryck. 1 st. Ny Präss-skruf med kudde af jern. Ambrosiani DokumPprsbr. 194 (i handl. fr. 1788). TT 1890, s. 13.
Ssgr (i allm. till 1): A: (2 d) KUDD-BILDANDE, p. adj. bot. En kuddbildande (växt)art. 2NatLiv 176 (1930). —
-FORMIG. —
-KÄNSEL. med. abnorm känselförnimmelse av att ett visst hudområde tryckes mot en kudde l. dyl. Wretlind Läk. 9—10: 39 (1901). —
-LIK, adj. —
-LIKNANDE, p. adj. —
B (†): (2) KUDDE-HUVUD. växten Taraxacum officinale Web., maskros, lejontand. Franckenius Spec. B 4 a (1638). Bromelius Chl. 23 (1694). —
-VAR, se A.
Spoiler title
Spoiler content