publicerad: 1945
MÄNGA mäŋ3a2, v.1 -er, -de, -t, -d ((†) pr. ind. sg. -ar Geijer Skald. 38 (1811, 1835; rimmande med: strängar), Kullberg Dikt. 254 (1850; rimmande med: strängar)). vbalsbst. -ANDE, -ERI (†, Spegel (1712), Schultze Ordb. 2960 (c. 1755)), -NING, -SEL (†, Wexionius Sinn. 4: B 3 a (1684; konkretare)); -ARE (†, Gezelius Cajanus 8 (1681), Schultze Ordb. 2960 (c. 1755)).
Ordformer
(mäng- (-e-) 1528 osv. mängj- (mengi-) 1555—c. 1730. mänj- 1780. mäncktt, p. pf. n. 1544)
Etymologi
[fsv. mängia, sv. dial. mänga; jfr d. mænge, isl. mengjaðr, mengdr, menginn, p. adj.; av mnt. mengen (motsv. t. mengen, feng. mengan), av fsax. mengian, till fsax. gimang, blandning, motsv. mht. gemanc (jfr t. gemenge samt GEMÄNG o. HAND-GEMÄNG); jfr MÄNGA, v.2, MÄNGTA]
— jfr BE-, FÖR-, HOP-, IN-, SAMMAN-, TILL-MÄNGA m. fl., BLÅ-, FÄRG-, GENOM-, JÄRN-, O-, STOFT-, TÅR-MÄNGD, p. adj., m. fl.
1) († utom i a—c) blanda (olika ämnen l. föremål o. d.); förse (ngt, i sht i en vätska) med en tillsats, uppblanda (ngt); blanda till (en dryck o. d.); äv. oeg. l. bildl. Teen stakar aff mäncktt teen. BtFinlH 3: 153 (1544). Med handel ok wandel med främmande folk mänges et språk. Columbus Ordesk. 106 (1678; uppl. 1908). Honungssmakande vin i en murgrönbägar han mängde. Johansson HomOd. 14: 78 (1845). Runeberg 5: 146 (1863). — särsk.
a) (i lagspr.) i p. pf. n. sg. i substantivisk anv., i uttr. sälja l. avyttra o. d. mängt för omängt, sälja osv. uppblandad vara såsom icke uppblandad. HB 1: 9 (Lag 1734). SFS 1915, s. 1055.
b) (i vissa trakter) med avs. på kött l. fisk: salta lindrigt (vid inläggning o. d.). Sundén (1887).
c) (numera i sht i vitter stil) med av prep. med inledd bestämning angivande tillsats varmed ngt förses; ofta oeg. l. bildl. Såå ath .. (jungfru Marias) prijs skeer ecke medh mindre thet är jw mängt medh .. (Guds) tack loff och äro. OPetri MenFall K 1 a (1526). Iagh haar medh krydder mengt och blandat vijnet. UHiärne Vitt. 173 (1665). Vattnet .. (i badet var) mängdt med ljufva parfymer. Rydberg Ath. 198 (1876). Genom det öppna fönstret trängde en intensiv hetta in, mängd med dövande gatubuller och dofter av .. allt .., som en storstad stinker av. Nordström Amer. 71 (1923). SvD(B) 1945, nr 100, s. 4 (bildl.).
2) inblanda l. ingjuta (ngt i ngt); vanl. i uttr. mänga ngt i (förr äv. med l. till) ngt; numera nästan bl. (i sht i vitter stil) mer l. mindre oeg. l. bildl. När man persar wijn, ther menger huart och jtt wijnbär sin most j thz andra bärsens most. OPetri 1Post. 9 a (1528). Fals ähr .. att watn mängies medh wiin, ööl och miödh. Lagförsl. 241 (c. 1609). Mäng ther til (dvs. till en viss blandning) någhot skijrd Hannog, så myckit tigh synes. L. Paulinus Gothus Pest. 74 b (1623). Hvad voro våre granne Ynglingar, om de intet mängde Fransöskan i hvart annat ord? Dalin Arg. 1: 295 (1754). Snoilsky 4: 70 (1887; i bild). D:r Lahmann's vegetabiliska mjölk gör, mängd i djurmjölk, denna lätt smältbar för det minsta dibarn. GHT 1896, nr 227 A, s. 3. — särsk. (†) med avs. på person: placera (ngn i en grupp l. tillsammans med andra); äv.: indraga l. inveckla (ngn i ngt). Tu behöffver och icke mykit mänge oss i thenn hanndel. G1R 21: 156 (1550). Bilda (på pokalen) / Kärlekens prestinna — Kypris, / Mängd i dans bland Hymenéer. Tranér Anakr. 21 (1827, 1833).
3) (†) utan ordning sammanföra l. hopröra (olika ting); sammanblanda l. förväxla (ngt med ngt annat); särsk. i uttr. mänga ngt med l. i ngt. Ludvigsson Norman 9 (c. 1550). Att handelen bör parteras, och ingen mängningh och confusion skulle vijdare lijdhas. RP 7: 196 (1638). Om förnuftsdomaren .. menger thet ena forum med thet andra, så kan han omögeligen veta, om och när han dömer vel. Rydelius Förn. 88 (1720, 1737). Han mänger allt om hvart annat. Schultze Ordb. 2959 (c. 1755).
4) refl.
a) med personsubj.
α) (numera knappast br.) gå in l. ta plats l. blanda sig (i en grupp l. bland ett antal personer); förr äv.: (otillbörligt) ta del (i ngt) l. befatta sig (med ngt) o. d. G1R 14: 392 (1542). Att menga sigh i den trätan, som Hollandh hafver medh Spagnien, kunne vij intet. RP 7: 113 (1637). Vi mängde oss bland skaran. Stagnelius (SVS) 4: 278 (1822). Lof och klander skiftas öfverdrifvet, / Hvar man mänger sig i verldens dam. CVAStrandberg 1: 243 (c. 1870).
β) (†) ha köttsligt umgänge (med ngn). Ther man sigh menger med flere personer, (lär oss naturen) at thet är orett och skamlighit. LPetri 1Post. N 3 a (1555).
b) (i sht i vitter stil) med saksubj.: förena sig l. blanda sig (med ngt); ingå ss. ett moment (i ngt). Dalin Vitt. 5: 20 (1751). Skott sig mängde med skri, och af dån genskallade nejden. Runeberg 1: 54 (1832). Hvilka skärande missljud måste det icke mänga sig i hvarje hans stämning! Benedictsson FruM 244 (1887). I munterheten mängde sig alltid ett stänk av hån och bittert gäckeri. Jensen Hudson FjärrL 132 (1925).
1) till 1 o. 2: blanda; gm blandning förena (ngt med ngt annat). När det stekta och kokta / Mänges ihop i ett mål. Adlerbeth HorSat. 50 (1814). Dens. Ov. 168 (1818).
2) till 3: sammanblanda l. förväxla (ngt med ngt). Therföre winlegge sigh hwar och en from Christen thet hålla, at han icke menger Laghen och Euangelium tilhopa medh hwart annat. FörsprNT A 3 a (Bib. 1541). KOF II. 1: 79 (1650). —
1) till 2: inblanda (ngt i ngt), inmänga; numera företrädesvis (i vitter stil) oeg. l. bildl. KOF 1: 307 (1575; bildl.). Drabanterna hadhe mängt annor Materia in vti sina Snöbållar. Petreius Beskr. 2: 162 (1614). Runeberg har endast en gång med full avsikt mängt tendens in i ett skönlitterärt alster. Belfrage Runebg 123 (1917).
2) (†) till 3: blanda ihop (ngt med ngt). Thenna ordning håller .. (profeten Jesaja) icke medh thesse stycker (som han behandlar), Vthan menger hwart stycket in medh thet andra. FörsprJes. Aaa 2 b (Bib. 1541). —
MÄNGA SIG IN10 0 4.
1) (†) till 4 a α, med personsubj.: (otillbörligt) slå sig ihop l. ha att göra (med ngra); (otillbörligt) ta del (i ngt), blanda sig (i ngt), lägga sig i, sticka näsan (i ngt) o. d. Meng tigh icke in med the vproreska. PErici Musæus 2: 333 b (1582). Posten 1768, s. 97.
2) (i sht i vitter stil) till 4 b, med (abstr.) saksubj.: tränga sig in (i ngt). Allt jordiskt slagg, som härnere mänger sig in äfven uti våra bästa känslor. Hedenstierna Marie 141 (1896). Castrén StormaktstDiktn. 21 (1907). —
MÄNGA TILLSAMMANS. (†)
1) till 1 o. 2; jfr mänga ihop 1. Att .. gödslen, medelst åkermannens flit, af plogen mänges tilsammans med åkerjorden. Biberg Linné Oec. 47 (1750).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content