SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NUNNA nu3na2, förr äv. NONNA, f., om djur f. l. r., om sak r. l. f.; best. -an; pl. -or (OPetri 4: 558 (c. 1525) osv.) ((†) -er HB 1: 144 (1629), Bolinus Dagb. 16 (1666)).
Ordformer
(nonn- 16661669. nun- c. 1525. nunn- 1524 osv. nynn- 1587)
Etymologi
[fsv. nunna (nonna, nynna); motsv. dan. o. nor. nonne, isl. nunna, mnt. nunne, mht. nunne, nonne (t. nonne), feng. nunne (eng. nun), fr. nonne; av mlat. nonna, nunna, nunna (jfr mlat. nonnus, munk), trol. eg. en i barnspr. hemmahörande beteckning för äldre kvinna (jfr it. nonna, farmor, mormor)]
1) inom den romersk-katolska o. den grekiskortodoxa kyrkan: kvinna som avlagt klosterlöfte o. som lever (ett efter vissa regler ordnat, världsförsakande o. religiöst präglat liv) i ett kloster, klostersyster. OPetri Tb. 13 (1524). H(ans) N(åde) stedher presther munckar och nunnor gifftha sig. G1R 6: 144 (1529). Mång Nunna kyskhet väl kan låfva, men ei hålla. Kolmodin QvSp. 1: 266 (1732). Grundtanken hos Birgitta var .., att klostren skulle hysa såväl munkar som nunnor. SvFolket 2: 125 (1938). — jfr AUGUSTINER-, BARFOTA-, BENEDIKTINER-, BERNHARDINER-, BESÖKELSE-, BIRGITTINER-, CELESTINER-, CISTERCIENSER-, DOMINIKAN(ER)-, FRANCISKAN(ER)-, GRÅMUNKE-, JAKOBIN-, KAPUCIN(ER)-, KARMELIT(ER)-, KARTUSIAN(ER)-, KLOSTER-, TIGGAR-, TOPP-NUNNA. — särsk. mer l. mindre bildl., om kvinna som påminner om en nunna; särsk. om kvinna som lever ogift o. i sexuell avhållsamhet. Sen I icke längre up, så lärer både du och din Syster få krypa Nunnor i jorden. Stagnell BSjelfklok 7 (1753). Siwertz Sel. 2: 73 (1920). särsk. om kvinnlig deltagare i vissa lekar o. d.
α) i uttr. munken och nunnan, se MUNK 1 c α.
β) [jfr d. nonnekys] (†) i uttr. kyssa nunnan, pantleksstraff där en herre skall kyssa en dam genom ett hål i en stolsrygg. Stiernstolpe SällskL 99 (1817).
γ) folklor. i uttr. de stolta nunnor, benämning på en danslek. SvForns. 3: 188 (1842). jfr NordKult. 24: 114 (1933).
2) bildl., om (vissa) djur, växter l. föremål som ansetts på ett eller annat sätt erinra om l. likna nunnor; särsk.
a) [efter t. nonne, Lymantria monacha Lin., som har vita framvingar; jfr eng. nun i motsv. anv.] fjäril av släktet Lymantria Hb.; särsk. om L. monacha Lin., barrskogsnunna (i sht förr äv. kallad vanlig nunna). Ström Skogsh. 312 (1830). Nunnan .. (är) en nattfjäril .., hvars larv angriper barren på tall och gran samt löfven på åtskilliga löfträd. Cnattingius (1876, 1894). Lagerlöf Holg. 2: 17 (1907). jfr BARRSKOGS-, BLAD-, LÖVSKOGS-, TRÄDGÅRDS-NUNNA.
b) [bildat ur NUNNE-ÖRT] (föga br.) bot. (växt tillhörande) släktet Corydalis Vent.; särsk. om C. nobilis Pers., sibirisk nunneört. Glesblommig nunna, C. solida (Curt.) Hook, stor nunneört. Kindberg SvNamn 25 (1905).
c) i sht bot. i uttr. munkar och nunnor, om växten Corydalis cava (Lin.) Schw. o. K., som förekommer i två former, en rödblommig (”munkar”) o. en vitblommig (”nunnor”). Kindberg SvFl. 259 (1877). SvKulturb. 3—4: 153 (1930).
d) (förr) underliggande taktegel vid täckning med munktegel (se d. o. 2); jfr HONA 4. Bergman GotlSkildr. 112 (1882). 2NF 28: 630 (1918).
e) [jfr motsv. anv. i t.] (numera knappast br.) metall. vid formande av deglar o. kapell: mer l. mindre skål- l. ringformig kropp vari den degartade massan inpressas med en mot ”nunnan” avpassad stamp (”munken”); jfr KAPELL-FODER. Wallerius ChemPhys. 1: 34 (1759). JernkA 1847, s. 11. TT 1899, K. s. 19.
3) ss. förled i ssgn NUNNE-SUSNING.
Ssgr (i allm. till 1): A (†): NUNN-DOK, -DRÄKT, -KLOSTER, -KOJA, -KÖTT, -LEVNAD, -LIK, se C.
(2) -SPEL. ett slags spel där ett antal pinnar (av vilka en hade särskild funktion o. kallades nunna) skulle flyttas enl. vissa regler på ett med hål försett korsformigt bräde. HbiblSällsk. 2: 649 (1839).
-ÖRT, se C.
B (†): NUNNA-HANDEL, se E.
-KLOSTER, -KLÄDER, -ORDEN, se C.
-VIS, n. i uttr. bliva i nunnavis, fortfara att leva ss. nunna, förbliva nunna. Petreius Beskr. 5: 32 (1615).
-VÄSENDE, se C.
C: NUNNE-AND. [jfr t. nonnenente] zool. den bl. a. i Sydamerika o. Afrika förekommande anden Dendrocygna viduata Lin., som har svartvit fjäderdräkt. 1Brehm 2: 518 (1875).
-ANSIKTE~020, äv. ~200. en nunnas ansikte; ansikte som erinrar om en nunnas. (Tant Sofies) bleka nunneansikte. Lundegård Tit. 52 (1892). Lundquist Jensen HimmH 195 (1907).
-APA, f. l. r. [jfr t. nonnenaffe] zool. den i Afrika inhemska apan Cercopithecus mona Schreb. (med ljust bröst- o. ansiktsparti o. mörk ryggsida). Stuxberg (o. Floderus) 2: 281 (1902).
-CELL.
-DOK. (nunn- 18071853. nunne- 1621 osv.) dok som enl. klosterföreskrifter bäres av nunna; ofta i anv. där ordet står ss. symbol för nunnelivet; särsk. i uttr. ta nunnedok(et), bli nunna. Forsius Fosz 37 (1621; i bild). (Bruden gick) i kloster och tog nunnedok. Afzelius Sag. 3: 70 (1841). Grimberg VärldH 10: 140 (1941).
-DRÄKT. (nunn- 18001853. nunne- 1635 osv.) dräkt föreskriven för o. buren av nunnor; nunnas dräkt; äv. i anv. där ordet står ss. symbol för nunneliv l. försakelse o. d. Möer eller Jungfruer skole icke klädha sigh i Nunnedrächt för än the äre komne til sitt 25. Åår. Schroderus Os. 1: 120 (1635). Försakelsens nunnedrägt. Snellman Gift. 1: 94 (1842). 3SAH LII. 2: 148 (1941).
-DUK. (†) = -dok. Möller (1790, 1807).
(jfr 2 a) -FJÄRIL. = nunna 2 a. Kruhs Jordkl. 2: 27 (1882). Geete o. Grinndal 47 (1923).
-FÖRSAMLING. (†) = -konvent. Burman Alm. 1726, s. 34.
-HUVA, r. l. f. [jfr t. nonnenhaube] (numera knappast br.) nunnas huvudkläde; nunnedok. Möller (1745, 1755; under bridon). TySvOrdb. 1698 (1932).
(2 a) -HÄRJNING. om skövling av barr- l. lövskogsbestånd, åstadkommen av i massor uppträdande nunnelarver. BtRiksdP 1900, I. 1: nr 23, s. 3. 4Brehm 14: 67 (1931).
-KAPPA, r. l. f. [jfr d. nonnekappe] (numera bl. tillf.) om kappa l. dok tillhörande nunnedräkt(en). Petreius Beskr. 6: 10 (1615). Afzelius Sag. 3: 109 (1841).
-KJORTEL. (†) jfr kjol 3. Schroderus Os. 2: 224 (1635).
-KLOSTER. (nunn- c. 17401838. nunna- 1635. nunne- 1528 osv. nunnen- 1703. nunno- 1635) [fsv. nunno kloster] kloster för nunnor. G1R 5: 204 (1528).
-KLÄDE. (i högre stil) = -dok. AntT 2: 403 (1869). Karlfeldt FlBell. 119 (1918).
-KLÄDER, pl. (nunna- 1615. nunne- 1635c. 1740) (numera bl. tillf.) nunnedräkt. Petreius Beskr. 5: 32 (1615). KKD 3: 93 (c. 1740).
-KOJA, r. l. f. (nunn- 18041828. nunne- 17491785) (†) nunnas klostercell. Lind (1749; under zellelein). Heinrich (1828).
-KONVENT. jfr konvent 1 a, 2. 2VittAH XXXII. 4: 17 (1895).
-KOR, n. i sht konsthist. för nunnor (stundom äv. för lekmän) avsett särskilt kor i kyrka. Thomæus AllmKonstlex. (1926). SvUppslB (1934).
(2 a) -KRIG. om kamp för att stävja nunnehärjning. SkogsvT 1905, s. 337.
-KÖTT. (nunn- 1804. nunne- 16891905) [jfr d. nonnekød, t. nonnenfleisch, eng. nun's flesh] (numera bl. ngn gg tillf.) om nunnas kropp l. natur med tanke på hennes avhållsamhet l. sexuella likgiltighet; asketisk l. osinnlig läggning, som gör en kvinna lämpad för klosterliv; jfr kloster-kött; särsk. i uttr. (icke) ha nunnekött o. d., (icke) vara lämpad att bli l. vara nunna (o. därmed leva sexuellt avhållsam). Wexionius Vitt. 408 (1689). Den enda af herr Knuts och Fru Märtas döttrar, som fått något af sin mormors nunnekött i arf, var Ingegerd. Lundegård DrMarg. 1: 79 (1905).
(2 a) -LARV, m. l. r. larv av nunnefjärilen. BtRiksdP 1900, I. 1: nr 23, s. 3.
-LEVERNE. (nunne- 16151753. nunno- 1621) [fsv. nunno liverne] (†) = -liv. Petreius Beskr. 5: 23 (1615). Borg Luther 1: 25 (1753).
-LEVNAD. (nunn- 18041828. nunne- 1760 osv.) (föga br.) = -liv. Bælter Cerem. 68 (1760). ÖoL (1852).
-LIK, adj. (nunn- 1809. nunne- 18411920) som liknar l. påminner om en nunna(s). Cederborgh UvT 2: 6 (1809). Hennes mörka, nunnelika skönhet. Siwertz Sel. 2: 64 (1920).
-LIV. sådant liv som normalt leves av nunnor; en nunnas liv l. livsföring; jfr kloster-, munk-liv. Alving SvLittH 1: 49 (1929).
-LÖFTE. [jfr fsv. nunno lovan] jfr kloster-löfte. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 135 (1669).
-NEJLIKA. [jfr t. nonnennägelein, nonnennelke] (†) bot. växten Nigella damascena Lin., ”jungfrun i det gröna”. Ahlich 56 (1722).
-ORDEN. (nunna- 1635. nunne- 1635 osv.) samfund av nunnor som leva efter gemensamma regler. Schroderus Os. 1: 59 (1635). SFS 1873, nr 71, s. 8.
-ORDNING. (†) om institution för nunnor, nunnekloster. HSH 10: 42 (1616).
-SKRÅL. (†) nedsättande, om nunnors sång o. d. 2Saml. 9: 161 (1569).
-SLÄKT. (†) i uttr. vara av nunnesläkt, vara nunna. I må wäl wisa med eer Dräkt, / At I eij är af Nunne-Slekt. Lucidor (SVS) 440 (1674).
-STIFT. (†) nunnekloster. Weise 2: 238 (1771).
-STÅND. (nunne- 16351753. nunno- 1621) [jfr d. nonnestand] (†) om nunnas ställning l. förhållanden i avseende på livsföring o. d.; förhållandet att vara nunna; äv. om sammanfattningen av alla nunnor; särsk. i uttr. begiva sig i nunnestånd, bli nunna; jfr munk-stånd. Forsius Fosz 141 (1621). The hafwa .. bygdt itt Closter, och begifwit sigh i Nunnestånd. Schroderus Os. 2: 412 (1635). Syndigt stånd kallar jag röfveri, .. och såsom nu förtiden, äro Påfvar, Cardinaler, .. Munkar och Nunne-stånd, som (icke predika). Borg Luther 1: 201 (1753).
(3) -SUSNING. [jfr d. nonnelyd; efter t. nonnengeräusch, vilket anses höra till nonne i bet.: snurra o. syfta på en sådans ljud] (föga br.) med. av blodströmningen i halsvenen alstrat brusande l. pipande blåsljud som med stetoskop kan höras på sidan av halsen ovanför nyckelbenet o. som förr ansågs som ett osvikligt tecken på bleksot. NF (1887).
(jfr 2 d) -TAKTEGEL~020. (i fackspr., numera mindre br.) = -tegel. AdrKalSthm 1918, s. 25.
(jfr 2 d) -TEGEL. (i fackspr.) vanl. i uttr. munk- och nunnetegel; jfr munk-tegel 2. Fornv. 1918, s. 140.
-TID. (nunne- 1638. nunno- 1566) (†) jfr munk-tid 2. Läsa .. Nunno tijdher. LPetri Kyrkiost. 36 b (1566). Raimundius HistLiturg. 127 (1638).
-VANTE. (†) vante av den typ som brukade stickas i nunnekloster l. bäras av nunnor? BtFinlH 4: 203 (1563).
-VIGSEL. (†) invigning till nunna. Lagerbring 1Hist. 4: 53 (1783). Bremer GVerld. 2: 219 (1860).
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. (nunna- c. 1618. nunne- 18891898. nunno- 1571) jfr kloster-, munk-väsen(de). LPetri KO Föret. 5 (1571). Boëthius HistLäsn. 2: 199 (1898).
(2 a) -ÄGG, n. ägg av nunnefjärilen. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 65, s. 3.
-ÖRT. bot. (nunn- 1934 (: Nunnörtsläktet). nunne- 1760 osv.) [C. nobilis anses ha odlats vid kloster under medeltiden] växt av släktet Corydalis Vent.; äv. om bestämda arter av detta släkte. Samzelius Blomst. 54 (1760; om Corydalis cava (Lin.) Schw. o. K.). 2NatLiv 641 (1931). Västerb. 1938, s. 86 (om Corydalis intermedia (Lin.) P. M. E.). särsk. i vissa uttr. ss. beteckning för olika arter av nunneört; särsk.
a) gul nunneört, Corydalis lutea DC. Krok o. Almquist Fl. 1: 124 (1935).
b) (†) hål nunneört, Corydalis cava (Lin.) Schw. o. K.; jfr hål, adj.1 2 a. Fries Ordb. (c. 1870: Håla Nunneörten).
c) liten nunneört, Corydalis intermedia (Lin.) P. M. E. Fries Ordb. (c. 1870: Lilla Nunneörten). Krok o. Almquist Fl. 1: 55 (1883).
d) sibirisk nunneört, Corydalis nobilis (Lin.) Pers. Fries Ordb. (c. 1870). Krok o. Almquist Fl. 1: 55 (1883).
e) stor nunneört, Corydalis solida (Curt.) Hook. Krok o. Almquist Fl. 1: 124 (1935). Anm. I TrädgT 1896, nr 6, s. 2, samt Lyttkens Växtn. 974 (1911) förekommer det till nunne-ört bildade ordet nunne, om Corydalis Vent.
D (†): NUNNEN-GLAS. [jfr d. nonneglas; jfr äv. t. nonnenglas, medikamentsflaska av viss form] stort dricksglas?; glaspokal? BoupptSthm 26/6 1678.
-KLOSTER, se C.
E (†): NUNNO-GODS. om (jorda)gods l. jordområde som tillhörde nunnekloster. G1R 8: 74 (1532).
-HANDEL. (nunna- 1528. nunno- 1621)
1) om köpenskap (med själamässor o. d.) bedriven av nunnor. OPetri Clost. D 3 a (1528).
2) om nunneliv; jfr handel, sbst.2 6. Forsius Fosz 141 (1621).
-KLOSTER, -LEVERNE, -STÅND, se C.
-SVÄRM. jfr munk-svärm. Brask Pufendorf Hist. 402 (1680).
-TID, se C.
-VIGELSE. = nunne-vigsel. LPetri Kyrkiost. 69 a (1566).
-VÄSENDE, se C.
Spoiler title
Spoiler content