publicerad: 1952
PASSION paʃω4n, r. l. f. ((†) m. VDAkt. 1725, nr 440, Lindfors (1824)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(passion (-sz-, -ssj-) 1582 osv. pastion 1708)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. passion, ävensom mlt. o. holl. passie; av lat. passio (gen. -ōnis), till stammen i passus, p. pf. av pati, lida. — Jfr KOMPASSION, PASSIONAL, PASSIONELL, PASSIONERA, PASSIONERAD, PASSIONIST, PASSIONLIG, PASSIV, adj., PATIENS, PATIENT]
A. lidande o. d.
1) teol. Kristi lidande i samband med hans död på korset. PErici Musæus 5: 34 a (1582). Kristi passion står för den kristna tron såsom ett renande världsfaktum. Söderblom UrRelH 58 (1915). — särsk. i utvidgad anv.
a) (†) om berättelsen om Kristi lidande, Kristi lidandes historia, passionshistoria. I fastan läses (om söndagarna) passionen. ConsEcclAboP 19 (1656). Bælter Cerem. 280 (1760). jfr: När Hin håle Predikar Passionen, så är han illa troendes. Grubb 595 (1665).
b) mus. musikaliskt värk (oratorium l. dyl.) med text behandlande Kristi lidandes historia. Höijer (1864). Moberg TonkHVästerl. 2: 56 (1935). jfr KORAL-, MOTETT-PASSION.
c) konsthist. konstnärlig framställning med motiv från Kristi lidandes historia. Upmark Lübke 720 (1872).
d) [efter t. motsvarighet; jfr mlt. mit ēnem de passien spelen] (†) bildl., i uttr. spela passion med ngn, låta ngn undergå en plågsam l. skymfande behandling (liknande Kristi lidande o. död), (försöka) döda ngn, plåga l. skymfa ngn l. dyl.; jfr 3. Saul, Doegh, Ahitophel, Absalon och Simei haffue medh Dauid speelat Passion. Lælius Bünting Res. 1: 130 (1588). Weise 210 (1697).
2) teol. om en martyrs o. d. lidande i samband med hans martyrdöd l. om framställningen därav. Perpetuas passion. SvTeolKv. 1933, s. 371.
3) (†) kroppsligt lidande (förorsakat av sjukdom o. d.), smärta, värk; äv. dels om (plågsam) sjukdom, dels om anfall av sjukdom l. värk l. smärtor. HSH 25: 313 (1654). (Hon) hade sina största passioner aff Magan, Miälten och (liv)-Modren. Hiärne Suurbr. 192 (1680). De tvänne passioner af sten och podager. 2RARP 12: 21 (1740). 2VittAH 9: 448 (1804, 1811). Dalin (1855). — jfr BRÖST-, GIKT-, HUVUD-, MAG-, MJÄLT-, MODER-, NJUR-, STEN-, ÖGON-PASSION m. fl.
B. om känslotillstånd o. d.
4) (†) sinnesrörelse, affekt, upprördhet; företrädesvis om olustbetonad affekt, förargelse, ovilja o. d.; jfr 5, 6, 7. Som dhe läte K. M:t förnimma huru Skattebönderne stå emot K. M:tz giorde Ordning .. togh K. M:t sådant opp icke uthan någen passion. RARP V. 1: 89 (1652). Passionens accent. Höijer 4: 46 (c. 1812). Cavallin (1876). — särsk.
a) om lustbetonad affekt, glädje, ”rörelse”. De twänne prostarne inberättade .. de glädjande frukterna af A:s berömliga nit .. huru man ”icke utan högsta passion” kunde höra de välsignelser, som socknefolket uttalade öfver sin prest. Cavallin Herdam. 2: 205 (cit. fr. c. 1685). För sann Gudsfruchtan med Passion betrachtad här. MGGyllenstierna (1730) hos Brenner Dikt. 2: 160 (bet. icke fullt klar).
b) om omdöme om l. utfall mot ngn vilket har sin grund i ovilja mot honom. Att alla felande tydningar skulle tillsättias och hans passioner emot andra uthelyckas. Schück VittA 3: 134 (i handl. fr. 1682).
5) (†) förhållandet att man låter sig påvärkas i sitt omdöme l. sitt handlande av en viss (i sht olustbetonad) affektinställning gentemot ngn l. ngt; äv. närmande sig bet.: partiskhet. Döma vthan passion hwadh wij sij och höra. AOxenstierna Bref 4: 485 (1648). Brors .. förtjenster omröras i förslaget (till matematikprofessuren) ganska legert, och med synbarlig passion. Porthan BrSamt. 1: 7 (1774). Biberg 3: 17 (c. 1823).
6) (†) känslotillstånd; stark känsla; lust; drift; jfr 4, 7. Palmchron SundhSp. 180 (1642). De aldrastörste passioner hos alla diur, är Lust och Hunger. Kling Spect. Ii 1 b (1735). Sorgen (är) en passion .. Deremot är saknaden en vis och stilla känsla. Kellgren (SVS) 5: 6 (1785, 1796). Svartsjukan är ju den mest egoistiska af alla passioner. Vasenius Världsb. 86 (1900).
7) lidelse; lidelsefullt intresse l. begär, våldsam entusiasm l. kärlek; i ä. ex. stundom svårt att skilja från 4 l. 6. Utan passion för en sak tröttnar man uppå halfva vägen. Höpken 2: 164 (1750). Passion .. kallas hvar och en herrskande känsla, såsom herrskande. Thorild (SVS) 1: 53 (1781). Noriges kustboer älska hafvet med passion. Palmblad Norige 69 (1846). (Den patetiska tron) griper mina känslor, och den kan ta sig uttryck i passion och regera mitt beteende. Hedenius TroV 44 (1949). — jfr SAMLAR-, SPEL-PASSION. — särsk.
a) sexuell lidelse, lidelsefull kärlek. (Josef) stridde .. / Moot Sinnens Passion. Achrelius Jos. B 2 b (1692). För en del är kärleken blott en vild hejdlös passion. Carlén Köpm. 2: 330 (1860). Marias uppflammande passion för Bothwell. Grimberg VärldH 9: 373 (1940). jfr KÄRLEKS-PASSION.
b) (numera bl. tillf.) i uttr. passion (för) att göra ngt, stark l. våldsam lust att göra ngt. Konungens passion att fortsätta kriget. SvRiksd. 1719—72, Bih. s. 230 (1719). Alla ha nu gripits af en fullkomlig passion för att dansa polka. Solnedg. 1: 353 (1844). Wikner Pred. 497 (1881).
c) konkret(are).
α) om person som är föremål för ngns lidelsefulla kärlek. Andersson (1845). Den lilla frun var hans stora passion för säsongen. Lundegård Prom. 1: 35 (1893).
β) om ngt som ngn omfattar med lidelsefullt intresse o. d. 2VittAH 10: 264 (1812, 1816). Musiken blev senare Gustav Philips stora passion. Castrén Creutz 6 (1917).
Ssgr (i allm. till 1; i sht kyrkl.): A (†): PASSION-FRI, -FRIHET, -FULL, -FYLLD, -LÖS, -SPEL, se B.
B: PASSIONS-ANDAKT~02 l. ~20. (i sht katolsk) andaktsstund under passionstiden; äv. om andaktsbok innehållande passionsbetraktelser. Passions-andackt. Spegel (c. 1680; boktitel). —
-BETRAKTELSE. [jfr t. passionsbetrachtung] religiös betraktelse över Kristi lidandes historia. SP 1792, nr 32, s. 4. Den heliga lidandesvägen. Passionsbetraktelser af W. Rudin. (1918; boktitel). —
(jfr 1 c) -BILD. konst. om bild med motiv hämtat från Kristi lidandes historia. Upmark Lübke 397 (1872). —
-BLOMMA, r. l. f. [jfr t. passionsblume, eng. passion-flower, fr. fleur de la passion, ävensom det nylat. släktnamnet; jfr språkprovet från 1942 nedan] bot. o. trädg. växt av släktet Passiflora Lin., i sht arten Passiflora cœrulea Lin., i Sv. odlad ss. prydnadsväxt; stundom med tanke enbart på blomman; jfr kors-blomma 1 b, grenadill 1. Dahlman Trädg. 182 (1728). Vi .. börja ana, hur namnet passionsblomma kommit till: blommans inre påminner starkt om korsfästelsens symboler. De tre märkena kunna tolkas som spikarna, ståndarknapparna som såren (osv.). Petersén VänlFönst. 112 (1942). —
-BLOMSTER. (numera mindre br.) bot. o. trädg. = -blomma. Oldendorp 1: 198 (1786). HimHavJord 5: 119 (1927). —
(7) -BROTT. [jfr fr. crime passionel] (mera tillf.) brott begånget under inflytande av en stark (sexuell) lidelse. SvD(B) 1927, nr 193, s. 3. —
-DRAMA. drama framställande Kristi lidandes historia; jfr -spel; äv. bildl. Minnet omskapar liksom i en trollspegel .. (Huysmans') gångna lefnadsöden till .. passionsdramer. Levertin Diktare 205 (1898). Montelin VLittH 3: 8 (1933). —
-FRI. (passion- 1835—1885. passions- 1828 osv.)
1) till 5: som icke låter sig påvärkas i sitt handlande l. omdöme av sina subjektiva känslor l. sin affektinställning gentemot ngn l. ngt; opartisk; numera bl. tillf., med nära anslutning till 2. Ett passionsfritt omdöme. Biberg 1: III (1828). Genom sin alltid passionsfria hållning tillvann sig A(rmfelt) .. (de ryska kejsarnas) förtroende. 2NF 2: 29 (1904). Östergren (1934).
2) till 7: lidelsefri; lugn, sansad. Almqvist Sätt. 13 (1835). Lifvad af sitt ämne, så mycket hans passionsfria natur det tillät, iakttog han med lugn andras hänförelse. Crusenstolpe Ställn. 13: 139 (1848). Schück AllmLittH 1: 294 (1919). —
(7) -FRIHET~02 l. ~20. (passion- 1842. passions- 1852 osv.) lidelsefrihet, lugn, sans. Almqvist TreFr. 2: 143 (1842). —
(7) -FULL. (passion- 1809—1852. passions- 1819—1822) [jfr eng. passionful] (†) lidelsefull, passionerad. Elgström Frunt. 43 (1809). Den passionfulla häftighet, som är det sydländska lynnet medfödd. Kullberg Domaren 20 (1842). SvT 1852, nr 169, s. 2. —
(7) -FYLLD, p. adj. (passion- 1895. passions- 1904 osv.) fylld av lidelse; lidelsefull, passionerad. Hillman Palacio Valdés MoM 10 (1895). SvH 8: 73 (1904). —
-GUDSTJÄNST~02 l. ~20. gudstjänst (under passionstiden) till åminnelse av Kristi lidande. ÅbSvUndH I. 3: 35 (1890). —
-HISTORIA. [jfr t. passionsgeschichte]
1) kyrkl. till 1: berättelse(n) om Kristi lidande i samband med hans död på korset (enligt evangelierna), Kristi lidandes historia; särsk. om den sammanställning (i sex akter) av evangeliernas berättelse som ingår i den sv. evangelieboken. GT 1788, nr 109, s. 3. SFS 1942, s. 2003.
2) (i vitter stil) i bildl. anv. av 1: berättelse om ngns lidande, ngns lidandes historia; äv. övergående i bet.: lidande. Strindberg Påsk 56 (1901). De marter, som Polens folk under sin långa passionshistoria haft att utstå. 2NF 33: 741 (1922).
-KORS. [jfr t. passionskreuz, eng. passion cross] (†) latinskt kors (av samma utseende som det kors hade varpå Kristus led döden). NF 9: 75 (1885). Ekbohrn 2: 7 (1904). —
(7) -LÖS. (passion- 1829—1843. passions- 1818—1928) (numera bl. tillf.) = -fri 2. Atterbom FB 279 (1818). Hans lugna, passionslösa ansikte. Lewenhaupt Lagrelius KinR 192 (1928). —
-LÖSHET~02 l. ~20.
1) (†) till 5: förhållandet att ngn icke låter sig påvärkas i sitt omdöme l. handlande av sina subjektiva känslor l. av affektinställning gentemot ngn l. ngt; opartiskhet. Höijer 3: 217 (1810). Vi antaga alltid, att regeringen handlar .. med fullkomlig passionslöshet. SC 3: 1 (1822). SvLittFT 1834, sp. 321.
-PREDIKAN, förr äv. -PREDIKA, r. l. f. [jfr t. passionspredigt] (under passionstiden hållen) predikan över text hämtad ur passionshistorien. VDAkt. 1740, nr 403. I morgon .. predikar Kongl. Hof-Predikanten Axelson Passions-Predikan i Slotts-Kyrkan. DA 1771, nr 35, s. 3. —
-ROS, r. l. f. (i vitter stil) = -blomma; vanl. bildl. Wirsén Sång. 254 (1884; i bild). Hallström Purpur 198 (1895; bildl.). —
-SPEL. (passion- 1900. passions- 1880 osv.) [jfr t. passionsspiel] religiöst skådespel framställande scener ur Kristi lidandes historia. Passionsspelen i Oberammergau. Möller LbMus. 47 (1880). —
-SÅNG. (numera bl. tillf.) sång med motiv från passionshistorien. ConsEcclAboP 409 (1660). GT 1788, nr 52, s. 4. —
-SÖNDAG(EN)~20(0) l. ~02(0). [jfr t. passionssonntag, eng. passion sunday; jfr -tid] femte söndagen i fastan. KyrkohÅ 1932, s. 273. —
-TEXT. om passionshistorien använd ss. text för predikan l. för musikalisk komposition. ConsEcclAboP 30 (1657). Jeanson (o. Rabe) 1: 180 (1927). —
-TID(EN). [jfr t. passionszeit, eng. passion-tide] tiden omedelbart före påsk; fasta(n), fastlag(en). GT 1788, nr 13, s. 4. —
-VECKA(N). [jfr t. passionswoche, eng. passion-week] (numera mindre br.) dymmelvecka(n), påskvecka(n), stilla vecka(n). Hall KultInt. 9 (i handl. fr. 1630). Möller LbMus. 40 (1880). —
-VÄRKTYG~02, äv. ~20. [jfr t. passionswerkzeug] om de i passionshistorien omnämnda föremål som kommo till användning i samband med Kristi korsfästelse (kors, påle, törnekrona, spjut, gissel, hammare, spikar) o. som ofta brukas ss. symboler för Kristi lidande. NF (1888). —
Spoiler title
Spoiler content