publicerad: 1952
PASTEJ pastäj4, sbst.1, förr äv. POSTEJ, sbst.1, r. l. m. l. f. ((†) n. Rudbeck Atl. 1: 647 (1679), Stjernstolpe Pope BortrHårl. 31 (1819)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er ((†) = (Wivallius Dikt. 75 (1631), Giese Sprachm. 4—5: 152 (1731))); förr äv. PASTEJA, r. l. f.; pl. -or (Salé 108 (1664), KKD 5: 258 (1711)); förr äv. PASTE (sannol. med tonvikt på senare stavelsen; jfr Lucidor (SVS) 219 (1672)), n.; pl. = (HovförtärSthm 1629, s. 242) l. pasteer (KryddRSthm 1559 A, s. 53, HovförtärSthm 11/5 1636 C, D (: oxekiötpasteer)) l. paster (sannol. med tonvikt på senare stavelsen, HovförtärSthm 1619, s. 193, Därs. 3/5 1636 C, D); förr äv. PASTI, n.; förr äv. PASTET, r. l. f. l. n.; best. (ss. n.) -et (Egerin Kokb. 135 (1733)); pl. -er.
Ordformer
(bastej (-eij) 1557—1559. pastaj (-aij, -ay) 1755—1771. paste 1552 (: pastee panne), 1559 (: pasteer, pl.), 1624—1672. pastej (-ei, -eij) 1538 osv. pasteja (-ey-) c. 1740—c. 1750. pastet (-ete) 1559—1765. pasti (-j, -ij, -ÿ) 1625 (: Pastiebagar), 1636 (: Oxtungepastÿ)—1695. posteer, pl. 1600. postej (på-, -eij, -ey, -äj) 1555 (: posteÿ melk)—1862 (: hönspostei). påsteck 1570)
Etymologi
[jfr ä. d. pastej, pastet(e), poste(e)g, posteje, d. postej; av mlt. pasteide, posteide, posteie resp. mnl. pasteide, pasteie, pastede, posteide resp. mht. pastēte, pastede resp. t. pastete; av ffr. pastée (fr. pâté; jfr eng. pasty), till mlat. pastare, knåda deg, till senlat. pasta (se PASTA)]
kok. bakvärk av smördeg som är avsett att förses med fyllning av (stuvat) kött av olika slag l. av fisk, skaldjur, frukter, ris o. d. (jämte kryddor); äv. om i form bakad färs, i sht av lever. Pastej på hare. Pastejer med fiskstuvning. Buljong med pastejer. VarRerV 28 (1538). Pasteyer med skogzfogler. BOlavi 74 a (1578). Paste mått' vara mäd (ss. traktering på bröllopet) ok allahanda arter, / Konstskurne, trind, aflång Prunell- ok Mandel-Tarter. Lucidor (SVS) 219 (1672). Champignoner och Murcklor göra Frikasie och Pastejer angenäma, på de Förnämas bord. CEGedner (1753) hos Linné Skr. 2: 138. Ha! ett fat gudomliga pasteyer. Leopold 1: 465 (1814). Högstedt KokB 296 (1920). — jfr ANK-, ANSJOVIS-, DUV-, FISK-, GÅSLEVER-, GÄDD-, HJORT-, HUMMER-, HÖNS-, JÄRPER-, KALOPS-, KALVBRÄSS-, KARUSSE-, KYCKLING-, LAX-, LEVER-, MOROTS-, MOSAIK-, MÄRG-, OSTRON-, SURKÅLS-, VILT-, ÅL-, ÄPPEL-PASTEJ m. fl.
Ssgr: A: PASTEJ-BAGARE. (pastej- 1561 osv. pasteje- 1610—1669. pasteer- 1576. paster- 1584. pastera- 1577) (numera nästan bl. om äldre l. utländska förh.) person som yrkesmässigt bakar pastejer; konditor. RR 17/2 1561. Hos Pastei-Bagaren Keppe .. är en Öfver-våning ledig at hyra. GT 1788, nr 68, s. 4. Ödman VårD 1: 101 (1881, 1887; om utländska förh.).
Ssgr: pastejbagar(e)-fylling l. -fyllning. (†) om fyllning(en) i pastejer. Salé 149 (1664). Egerin Kokb. 150 (1733).
-konst. (i sht om äldre l. utländska förh.) konst(en) att baka pastejer. Rålamb 14: Föret. (1690). Ekbohrn 2: 135 (1904). —
-BAGERI. (i sht om äldre l. utländska förh.) om inrättning l. lokal för pastejbakning; förr äv. abstr.: pastejbakning, konsten att baka pastejer. Glasera (tårtor) läras uthi Pastei-Bakeriet. Rålamb 14: 85 (1690). LdVBl. 1843, nr 41, s. 4. —
-BOTTEN.
-FANA. (förr) fana anbragt ss. prydnad på en pastej. KlädkamRSthm 1612 A, s. 36 a. Därs. 1619 B, s. 138 b. —
-FAT. fat för servering av pastejer; fat med pastejer. BoupptSthm 19/12 1670. Blanche Bild. 4: 179 (1865). —
-FORM; pl. -ar. form (jfr d. o. II 1) för bakning av pastejer o. d. HovförtärSthm 1687 A, s. 2095. Langlet Husm. 207 (1883). —
-MJÖLK. (förr) maträtt som bestod av mjölk med pastejer. Såcker .. kom til posteÿ melk 2 Lodh. KryddRSthm 1555, s. 26. —
-PANNA. (pastej- 1658—1945. pasteje- 1552—c. 1710. paster- 1577) (förr) panna för beredning av pastejer. G1R 23: 185 (1552). En Pasteye-Panna medh låck på, och en Pijp på låcket giordt, så ångan kan gå ther igenom. Kockeb. A 2 b (1650). Valleria Hush. 38 (c. 1710). Karlson StåtVard. 601 (1945; om förh. på 1600-talet). —
-SKORPA. (numera bl. tillf.) om höljet av smördeg på en pastej. Salé 106 (1664). Berzelius Kemi 6: 786 (1830). —
-TERRIN. (förr) terrin för pastejer. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 29. Stråle RörstrH Bil. 67 (1879). —
-UGN. för bakning av pastejer. Nordforss (1805). Konditorn .. som då ännu sysslade vid pastejugn och karamellkittel. Warburg Rydbg 1: 499 (1900). —
-VÄRK, n., l. -VÄRKE. (†) om bakvärk som består av pastejer. Salé 95 (1664). Dähnert (1746; under Pastetenwerk).
B (†): PASTEJE-BAGARE, -DEG, se A. —
-PANNA, se A.
C (†): PASTEER-BAGARE, se A.
D (†): PASTER-BAGARE, -PANNA, se A.
E (†): PASTERA-BAGARE, se A.
Avledn.: PASTEJA, v. (†) tillaga (ngt) i form av pastej. Framsetia en peprat huggorm för pasteyat åål. AAAngermannus FörsprKyrkiost. B 2 b (1587).
Spoiler title
Spoiler content