publicerad: 1954
PREDIKAN predi4kan, äv. prä-, r. l. f.; best. (jfr anm. nedan) = (förr äv. att hänföra till sg. obest. predika) ((†) -anen Rom. 10: 17 (NT 1526), Salander Gårdzf. 3 (1727)); pl. (†; jfr anm. nedan) = (OPetri 2: 88 (1528)) l. -aner (L. Paulinus Gothus Ratio 41 (1617), Dens. MonTurb. a 2 b (1629)); förr äv. PREDIKA, f.; pl. -er (SynodA 2: 45 (1586), Schouten Siam 35 (1675)) l. -or (OPetri 2: 6 (1528), VDAkt. 1797, nr 283). Anm. I stället för pl., stundom äv. sg. best., användes numera motsv. form av PREDIKNING.
Ordformer
(pre- 1526 osv. predd- 1558. præ- 1559—1575. prä- 1680—1797. -dich- c. 1550. -dick- 1542—1740. -dik- (-ic-, -ijk-, -jk-) 1526 osv. -che c. 1550. -chen c. 1550. -conen, sg. best. 1597. -ka (-ca) 1528 (: predikor, pl.), 1590—1797 (: Prädikor, pl.). -kan (-can) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. predikan, äv. predikor l. prediker, pl.; jfr d. prædiken, præken, isl. predikan, mlt. predikie samt t. predigt; vbalsbst. till PREDIKA, v.]
a) (i religiöst spr.) abstr.: handlingen att förkunna l. predika ngt; i uttr. ngts (särsk. ordets l. Guds ords) predikan. Gal. 3: 5 (NT 1526). Gudz Ordz Predikan. Kyrkol. 2: 2 (1686). Brilioth SvKyrkKunsk. 211 (1933).
b) konkretare: andligt (uppbyggelse)tal vari ngt förkunnas l. predikas l. behandlas l. varmed viss värkan avses; ofta bildl. (med anslutning till PREDIKA, v. 5 a); anträffat bl. ss. senare led i ssgr (stundom äv. anslutna till 2 b); jfr BOT-, BÄTTRINGS-, DOMEDAGS-, DOMS-, LAG-, MISSIONS-, MORAL-, STRAFF-, VÄCKELSE-PREDIKAN m. fl.
a) handlingen att predika, predikande; ofta med särskild tanke på innehållet l. utformningen: förkunnelse; predikosätt. Hurw skola the troo honom som the haffua intit hördt vthaff? .. Så är troon aff predicanen. Rom. 10: 17 (NT 1526). Gammal och ny förkunnelse(.) En studie i nutida svensk predikan. Holmdahl (1920; boktitel). Domprosten Svenaeus' predikan var folklig och enkel. KarlstStiftsbl. 1950, s. 177.
b) akt av predikande; (vid gudstjänst hållet) andligt uppbyggelsetal (l. innehållet i ett dylikt); äv. konkret, om skrivet l. tryckt exemplar av en predikan. Hålla, läsa, skriva en predikan. En kort, lång, långtrådig predikan. Sitta och somna under predikan. Han tog fram en gammal predikan ur skrivbordslådan. RA I. 1: 119 (1529). Een predican emoot the gruffueliga eedher. OPetri (1539; boktitel). (Många) gå .. icke förr än inmot Predikan i Kyrckian, Ekman Siönödzl. 163 (1680). Christelig Predikan på 14 Söndagen efter Trinitatis. Pettersson (1831; titel). Edqvist Trolldr. 70 (1949). jfr ADVENTS-, AFTONSÅNGS-, AVSKEDS-, BEGRAVNINGS-, BRUD-, BÄRGS-, DJÄVULS-, FASTLAGS-, FÄLT-, HUS-, HÖGMÄSSO-, INSTALLATIONS-, JORDAFÄRDS-, JUL-, KRÖNINGS-, LEKMANNA-, LIK-, MAGISTRATS-, MORGONSÅNGS-, NYÅRS-, PASSIONS-, PROV-, RIKSDAGS-, SLOTTS-, TINGS-, UTFÄRDS-, VECKO-PREDIKAN m. fl. särsk.
β) bildl.; jfr PREDIKA, v. 5 b. Wetterbergh SamhKärna 2: 152 (1857). (Christian Cavallin) var en lefvande predikan mot skenet och världens falska äflan. Weibull LundLundag. 222 (1891). särsk.: vidlyftigt ordande, förmanings- l. strafftal o. d.; förr äv. om utspridande av nyheter; jfr PREDIKA, v. 5 b α. G1R 18: 588 (1547; om spridande av nyheter). (Min oresonliga hustru) acktar intet min Predikan. ManhaftLöjtn. 32 (1666). En stationskarl höll en liten predikan om att det var förbjudet att tjuvåka. Johnson Se 227 (1936). jfr STRAFF-PREDIKAN.
Ssgr, se predika, v. ssgr.
Spoiler title
Spoiler content