SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PREPARAT prep1ara4t l. pre1-, n.; best. -et; pl. =, äv. -er.
Ordformer
(pre- 1792 osv. præ- 17691868)
Etymologi
[jfr t. präparat; av lat. præparatum, p. pf. n. av præparare (se PREPARERA)]
1) (i fackspr.) till PREPARERA 1 (d, e), om organism l. del l. substans därav l. samling (små)organismer som preparerats l. behandlats på särskilt sätt för att bevaras i så naturligt tillstånd som möjligt l. för att tjäna ss. material för undersökning l. demonstration; äv. om organism osv. som dissekeras (o. konserveras). Et torkadt præparat. Thunberg Resa 1: 49 (1788). När man inträdde i föreläsningssalen, fann man en rik uppställning af glasburkar med preparater. 3SAH 7: 247 (1892). De histologiska preparaten. Holmgren Histol. 12 (1920). (Metylenblått användes) även till färgning av mikroskopiska preparat. Smith OrgKemi 276 (1938). jfr BEN-, NATIV-, UTSTRYKS-, VÄVNADS-, VÄXT-PREPARAT m. fl.
2) till PREPARERA 2: (för ngt visst ändamål avsett) ämne framställt på konstgjord väg, särsk. gm kemiska l. kemisk-tekniska förfaringssätt; i sht om fabriksmässigt framställd, för medicinskt l. tekniskt bruk avsedd dylik produkt. Retzius Pharm. 16 (1769). HufvudkatalSonesson 1920, 6: 145 (om ett medel för upplösning av pannsten). — jfr ANTIMON-, ARSENIK-, BINJURE-, BLY-, DIGITALIS-, GULD-, INSULIN-, JOD-, JÄRN-, KINA-, KLOR-, KNALL-, KVICKSILVER-, MJÖLK-, MORFIN-, NÄRINGS-, RADIUM-, SKÖLDKÖRTEL-, VITAMIN-PREPARAT m. fl. —
Ssgr (i fackspr.): (1) PREPARAT-GLAS. liten glasskiva avsedd ss. underlag för preparat som skall undersökas; jfr objekt-glas. 2NF 18: 483 (1912).
(1, 2) -RÖR. provrör (för uppsamling av ngt som skall undersökas l. för förvaring av ngt undersökt l. för framställning l. förvaring av kemiska preparat o. d.). SFS 1915, s. 1745.
(1, 2) -STÄLL. ställ för preparatrör. Sörlin UFolk 9 (1929).
Spoiler title
Spoiler content