SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKVIRERA rek1vire4ra l. re1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. (sg. l. pl.) pass. -es OxBr. 5: 514 (1633), Grubb 844 (1665); ipf. -te Porthan BrCalonius 485 (1798)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REKVISITION.
Ordformer
(förr äv. -quir-, -qvir-)
Etymologi
[jfr t. requirieren, eng. require samt fr. requérir; av lat. requirere, söka efter ngt, fråga, begära, behöva, av re- (se RE-) o. quærere, söka m. m. (jfr EXVISIT, KVESTION, KVESTOR). — Jfr REKVEST, REKVIRENT, REKVISITORIAL, REKVISITUM]
1) framställa en anhållan l. anmodan l. begäran l. ett krav till ngn l. till ett företag o. d. att han resp. det skall leverera l. lämna l. tillhandahålla l. ge l. göra (ngt) l. ställa (ngt) till ngns disposition, beställa, begära o. d.
a) om (i sht skriftlig) beställning av handelsvara hos ett företag l. av bok l. arkivföremål hos ett bibliotek resp. arkiv l. om begäran att utfå ngt från ett förråd o. d.; jfr EFTERSÄNDA 2, INFÖRSKRIVA 2, TINGA. Rekvirera varor från en postorderfirma. Rekvirera ngt skriftligen l. per telefon. Rekvirera ngt direkt från fabriken. Han rekvirerade boken från universitetsbiblioteket i Lund. HovförtärSthm 1673, s. 337. Vthi Effterskrefne Rum requireras Liuss som änteligen böra lefuereras. Därs. 1693 A, s. 373. Är någon apparence at vi snart kunna få de Böcker, som för Bibliothekets räkning par år sedan requirerades? Porthan BrSamt. 1: 10 (1774). Alt hvad som utom Inventarie persedlarne behöfs til Fartygets utredning och klargöring, requirera vederbörande Upbördsmän, hvilka Requisitioner .. til Tygmästaren aflämnas. ReglArméenFl. 1788, s. 6. Rekvirera gratisprofver å Papper och Kuvert fr. Hjalmar Petersson & C:i, Pappersaffär. Idun 1890, s. 273 (i annons). Gitarrer rekvirerades från en musikhandel i Hedemora. Järnbruksminn. 185 (1952).
b) (numera knappast br.) om prenumeration på tidning. HH XXXII. 1: 23 (1776). Ingen har requirerat bladet (dvs. tidningen Dagen) för helt år, blott på ½ el. 1/4. AnderssonBrevväxl. 1: 101 (1846). ÅbSvUndH 34: 83 (1846).
c) (numera bl. ngn gg, i sht skämts.) om beställning av förtäring på restaurang o. d. Som boskapssjukdom härjade der ville jag ej stanna utan reqvirerade middag och (osv.). 2MoB 1: 130 (1814). Almqvist Går an 27 (1839). (Han) reqvirerade en kanna punsch. Strindberg RödaR 245 (1879).
d) med avs. på pänningmedel.
α) begära att utfå (pänningmedel ur en viss kassa l. från en viss myndighet). HovförtärSthm 1689 A, s. 916. Han anhåller om tillstånd att från Ränteriet reqvirera erforderliga medel. Westee (1842).
β) (†) begära att få (ngt) beviljat, äska, begära; jfr j. PH 5: 2933 (1750). Det reqvirerade anslagsbeloppet. SvT 1852, nr 15, s. 3.
γ) (†) om utkrävande av fordran. Andersson (1845). Ekbohrn (1868).
e) (om ä. förh.) om beställning av skjuts l. skjutshäst vid skjutsstation l. gästgivaregård o. d. At alle i Städerna vistande böra undfå Skjuts, som skrifteligen reqvirera hästarna til nästa Gästgifvaregård. AdP 1800, s. 784.
f) om anhållan l. begäran att få personal (särsk. trupp) l. materiel ställd till sin disposition (i en viss situation, för särskilt ändamål, till hjälp i ett nödläge, ss. handräckning o. d.). Tåget hade kört fast i snödrivorna, och stationsinspektoren måste rekvirera ett hjälplok från Malmö. Rekvirera handräckning, trupper. Carlén Skuggsp. 2: 32 (1865). Då .. allmogen fortfarande visade sig trotsig, lät .. (landshövdingen) fängsla ett antal af de mest öfvermodiga, hvarefter han rekvirerade militär, som skulle gå godsegarena till handa. Schybergson FinlH 2: 210 (1889). IllSvOrdb. (1955).
g) om myndighets l. trupps begäran l. krav under krig l. ockupation o. d. att få ngt (t. ex. förnödenheter, lokaler, arbetskraft) ställt till sin disposition: utskriva. Till en början rekvirerade de ryska officerarena efter behag hvad de behöfde. Schybergson FinlH 2: 43 (1889). Flere hotell ha rekvirerats som sjukhus (under det spanska inbördeskriget). GHT 1936, nr 171, s. 9. — jfr TVÅNGS-REKVIRERA.
h) (†) om anhållan l. begäran att få ngn förordnad l. om förordnande för ngn att utföra ngt; jfr i. Sidst blef någre af R. och Adelen requirerade och förordnade till att fatta thenne resolutionen i pennan. RARP 6: 8 (1656). Jag (har) ansett mest förenligt med en laglig procedure, om en Division från Hof-Rätten af (bank-)Revisorerna requirerades, at .. döma öfver Fullmägtigas afvikelse från Reglementen. AdP 1800, s. 1206.
i) (numera bl. tillf.) om anhållan l. begäran hos vederbörande myndighet att få en ämbetsförrättning utförd; särsk. (förr) om ansökan l. begäran om stämning l. åtal mot ngn; jfr REKVISITION 1 i. DA 1771, nr 169, s. 2. Reqvirera stämning. VDAkt. 1779, nr 131. Ett nytt Tryckfrihetsåtal lärer vara reqvireradt mot det Sjette Aftonbladet. VexjöBl. 1837, nr 25, s. 1.
j) allmännare: begära, (på)yrka, äska o. d.; numera bl. tillf., företrädesvis med anslutning till annan, bruklig anv. av ordet; i äldre ex. stundom svårt att skilja från 2; jfr äv. d β. På thet flåttan måtte behållas och besättias, att man then tiänst ther af hafwa kunde som I uthi Edert bref wisligen requirera. Gustaf II Adolf 530 (1629). Såsom icke wijdare swar af dem uthi den puncten är requirerat, altså kunde de ochså der til intet swara. 1BorgP 71 (1668). At Franska Armeen icke förr gådt in på Tysk bottn, än Håfven i Wien och Dresden requirerat hjelp af Franckrike. PT 1758, nr 53, s. 1. Ett stärbhus kan naturligtvis, för en begravning, rekvirera en psalm, känd endast genom läsning. Nodermann o. Wulff FörsamlKSångb. 64 (1922).
2) (†) betecknande att ngn ställer ett visst krav l. vissa fordringar på ngn l. i fråga om ngt: kräva l. fordra (ngt av ngn); i pass. övergående i intr. bet. o. utan bestämd avgränsning från pass. anv. av 3; jfr äv. 1 j. Schück VittA 1: 180 (i handl. fr. 1648). The förste Exercitierne, som vthaf en Soldat fordras och requireras. Delachapelle ExBook Föret. a 5 b (1669). Dock reqvireras icke de uti .. VII §, nämde Insigter, såsom nödvändigheter .. vid Examina. Chierlin Sjöm. Y 4 b (1777).
3) (†) med saksubj.: erfordra (se d. o. 2), fordra (se FORDRA, v.1 II 3), kräva (se KRÄVA, v. 3), tarva; särsk. i pass. med intr. bet.: vara av behovet påkallad l. av nöden, vara behövlig, (er)fordras, krävas, tarvas; jfr 2. RA II. 2: 89 (1617: fordra och requirera). Här är nu .. tuenne höga offitia vacant, till huilke requireres tuå godhe karer och patrioter, som dem moge bekledhe. OxBr. 5: 514 (1633). Een ny saak, som reqvirerar något omhuchsande. RARP 9: 191 (1664). Efftersom min Constitution nu sålunda är beskaffatt, at densamma een godh Cur och skötsell requirerade. HSH 8: 86 (1669). Til Skieps byggeriets inrättande och fortsättiande requireras stora medel. Stiernman Com. 5: 627 (1696). Polhem Bet. 2: 20 (1721). — särsk.
a) med subj. betecknande tid då l. omständigheter varunder ngt erfordras. När nöden och tillfällen dedh så requirerade. HSH 7: 130 (1637). HC11H 10: 26 (1677).
b) i uttr. vara nödvändigt rekvirerad, vara av nöden. HovförtärSthm 1690 A, s. 2422 b.
4) (†) i uttr. rekvirera om ngt, undersöka l. utreda ngt. Äre .. (lättingarna) intet beqwäme (till knekttjänsten) skaffas the mädh alt annat löst partij aff, sedan om dheras wilkohr wid tingen requirerat och ransakat är. LReg. 285 (1676).
Särsk. förb.: REKVIRERA IN1010 4. jfr inrekvirera. till 1.
a) (mera tillf.) till 1 a: rekvirera (ngt) att levereras in (till en plats), införskriva.
b) (numera bl. ngn gg, i sht skämts.) beställa in l. dyl.; jfr rekvirera 1 c. Trimalchio, full som ett svin, rekvirerade in hornblåsare i matsalen. VLitt. 1: 546 (1903).
Spoiler title
Spoiler content