publicerad: 1957
RESTAURANG res1ta͡ωraŋ4 l. räs1-, l. -a͡ur- l. -or-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-aurang 1889 osv. -aurant 1865 osv. -årang 1892—1907)
Etymologi
[jfr t. o. eng. restaurant; av fr. restaurant, urspr. om ngt stärkande l. en lätt måltid, först på 1700-talet i ordets nutida bet., till restaurer, av lat. restaurare (se RESTAURERA; jfr RESTAURATION 4, 5)]
(offentligt) etablissemang för servering av måltider mot betalning; i sht om dylikt (större, finare) etablissemang där betalningen (i vanliga fall) erlägges för varje måltid, mer l. mindre markerat motsatt: matställe, spisställe, matservering, pensionat o. d.; jfr HOTELL 2, KAFÉ, KROG, KÄLLARE 2, RESTAURATION 5, VÄRDSHUS. Första, andra, tredje klassens restaurang, med syftning på den officiella, av Kontrollstyrelsen fastställda klassindelningen av spritrestaurangerna med hänsyn till deras beskaffenhet, priser o. kundkrets. En restaurang med fullständiga rättigheter (dvs. spriträttigheter) l. en fullständig restaurang. En förstklassig, bättre, sämre, enklare restaurang. Äta på restaurang. Gå på restaurang. Besöka en restaurang. Hotellgästen hade just gått ner i hotellets restaurang för att få sig en bit mat. Arbeta, servera o. d. på (förr äv. hos) en restaurang. Det är något sällsynt i Paris att flickor passa upp hos restauranterna. Blanche Bild. 4: 224 (1865). Med den gamla operakällaren .. var det då (dvs. efter 1858) slut. ”Källaren” dog, och den fina ”restauranten” föddes. Lundin (o. Strindberg) GSthm 506 (1881). Jag (var) hovmästare på en av de största restaurangerna. Lagerkvist EvigLeend. 105 (1920). Arbetstidslag för hotell, restauranger och kaféer. SFS 1947, s. 373. Hotell Malmen, som kommer att få fullständig restaurang och festvåning i källaren. Form 1951, s. 82. — jfr AUTOMAT-, FISK-, FRILUFTS-, JÄRNVÄGS-, KAFÉ-, LUNCH-, LYX-, MUSIK-, NYKTERHETS-, PERSONAL-, RIKSDAGS-, SOMMAR-, SPRIT-, VIN-RESTAURANG m. fl.
Ssgr: RESTAURANG-AKTIEBOLAG~10020 l. ~10002 l. ~01002. = -bolag. Stockholms, Skånes allmänna restaurangaktiebolag. Restauratör. 1916, s. 6. —
-ANSTÄLLD~02, äv. ~20, p. adj. anställd vid restaurang; ofta substantiviskt. SocDem(A) 1919, nr 82, s. 3. —
-ARBETSTIDSLAG(EN)~0102(0) l. ~10—. arbetstidslag(en) gällande för de restauranganställda. 2SvUppslB (1952). —
-BLANDNING. konkret: blandning av smör o. margarin, serverat på restaurang i stället för vanligt smör. SvD(A) 1942, nr 5, s. 10. —
-BOLAG~02, äv. ~20. aktiebolag som driver restaurangrörelse; särsk. om dylikt bolag som bildats av systembolag. Restauratör. 1919, s. 4. —
-ELEV. elev i restaurangyrket; särsk. om elev som samtidigt går i restaurangskola o. praktiserar på en restaurang. —
-GLAS. om glasvaror (särsk. dricksglas, vinglas o. d.) avsedda för användning i restaurangrörelse. Form 1946, Omsl. s. 122. —
-INKÖP~02, äv. ~20. inköp för en restaurangs räkning; äv. konkret, om det inköpta. —
-KORT, n. (under kristid förekommande) ransoneringskort för användning vid intagande av måltid på restaurang. Restauratör. 1918, s. 413. Restaurangkort på kött. SvD(A) 1942, nr 25, s. 6. —
-LIV. om livet (se liv I 3) på restauranger; dels sammanfattande, dels med tanke på en enskild persons deltagande i detta liv. Idka restaurangliv. Hallner PysGubb. 133 (1920). Det restaurangliv vi känna från Europa existerar inte i Spanien. Hultenberg Lothar SpanSjäl 39 (1921). Restaurangliv förstod han inte nöjet i. Hedberg Prins 218 (1936). —
-NOTA. nota på vad en gäst l. ett sällskap (vid ett restaurangbesök) intagit på restaurang. Hildebrand Donaumon. 99 (1915). —
-PRIS, n. särsk. (i sht i pl.) om de priser på mat o. dryck m. m. som tillämpas vid servering på restaurang. Carlsson HelaSthm 155 (1911). —
-RÖRELSE. om drivande av restaurang ss. näringsfång l. affärsrörelse; äv. konkretare: restaurangföretag. TRestauratör. 1893, s. 1. —
-SKATT. (om utländska förh.) särskild omsättningsskatt för vad som serveras på restaurang. 2NF 36: 1155 (1924). —
-TVÄTT. tvätt (av dukar, servetter o. d.) för en restaurangs räkning; äv. konkret, om dukarna osv. TT 1927, Allm. s. 59. —
-VAGN. järnvägsvagn avsedd (o. särskilt inredd) för servering av måltider, kaffe, läskedrycker o. d. till tågpassagerare. Restaurangvagn medföljer tåget. GHT 1897, nr 36 A, s. 3. —
-VAN, adj. van att uppträda l. att servera l. utföra annat arbete på restaurang. Dräng, restaurantvan och proper, kan få plats. SD 1892, nr 334, s. 7. —
-VANA. vana att uppträda l. att servera l. utföra annat arbete på restaurang; i pl.: (ngns) vanor med avs. på restaurangbesök o. d. BtRiksdP 1927, XII. 2: nr 9, s. 36. —
-ÄGARE. TRestauratör. 1893, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content