SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROCKA rok3a2, sbst.1, f. l. r.; best. -an; pl. -or (GripshR 1555, s. 18 a, osv.) ((†) -ar (jfr anm. nedan) Ymer 1911, s. 174 (1540), Landsm. XVII. 1: 60 (1671); -er BtFinlH 3: 74 (1537), Œdman Bahusl. 34 (1746); -ir TbLödöse 209 (1590)). Anm. Det är ovisst om en sidoform rocke, m. l. r., existerat i ä. tid. Av de båda anträffade sg.-formerna rocke är den ena (VocLib. avd. 8 (c. 1580)) sannol. en form med försvagning av -a till -e, medan den andra (Möller 1: 73 (1745)) möjl. beror på tryckfel. Pl. rockar har anträffats i två belägg från Norrl. (se ovan) o. kan möjl. bero på felaktig restitution av dialektala former (motsvarande riksspråkets rockor).
Ordformer
(rocher, pl. 1645. rocka (-å-) 1538 osv. rockar, pl. 1540—1671. rocke c. 1580—1745. rocker (-å-), pl. 1537—1746. råcha 1740. råka 1750—1835)
Etymologi
[fsv. rokkor m. m., pl. (Söderwall Suppl. 654); liksom d. rokke sannol. av mlt. roche, ruche, m.? (varav äv. t. roche, m. l. f.); jfr mnl. rochge, m. l. f. (holl. rog, roch, m.); möjl. sammanhörande med det adj. som föreligger i mlt. rū(w), rūch, rūge, sträv, skrovlig (se RUG); fiskarnas hud är taggig]
1) fisk av den till underklassen Chondrichthyes (broskfiskar) hörande gruppen Batoidei, vars arter bl. a. utmärka sig gm en skivformad kropp (som på sidorna övergår i starkt utbredda bröstfenor) o. lång smal stjärt; särsk. i inskränktare anv., om fisk tillhörande familjen Rajidæ (egentliga rockor) l. släktet Raja Lin., med kropp o. bröstfenor bildande en rombisk skiva; i pl. äv. (zool.) ss. benämning dels på gruppen Batoidei, dels på familjen Rajidæ. BtFinlH 3: 74 (1537). (Lat.) Raia .. (sv.) rocka. VarRerV 55 (1538). Af Kräfter och Makrel, samt Rokkor, Räkior, Hummer / Stockfisk och Ostrarna mäst til the Rjke kommer. Spegel GW 196 (1685). Alla Rockor äro mer eller mindre väpnade med taggar. Nilsson Fauna 4: 735 (1855). FoFl. 1907, s. 293 (i pl., om gruppen Batoidei o. familjen Rajidæ). Hanström SådDjur 64 (1935). — jfr BLAGGARNS-, DARR-, DJÄVULS-, GLATT-, GÖK-, HORN-, KLO-, KNAGG-, NÄBB-, PERUK-, PIGG-, PLOGJÄRNS-, SLÄT-, SPJUT-ROCKA m. fl. — särsk. (zool.) i vissa uttr.
a) elektrisk(a) rocka(n), darrocka(n). Möller (1790). Stuxberg (o. Floderus) 3: 517 (1904).
b) (numera föga br.) vanliga rockan, rockan Raja clavata Lin., knaggrocka. Sundevall Zool. 90 (1835).
c) marmorerad(e) rocka(n), darrockan Torpedo marmorata Risso. 1Brehm III. 1: 343 (1876).
2) i överförd anv., om person.
a) [jfr motsv. anv. i holl.] (†) om snål l. girig person, snålvarg, girigbuk. Wallenberg (SVS) 1: 298 (1771).
b) [jfr EAbrahamson i FestskrSahlgren 252 (1944)] (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) ss. öknamn; i sht använt om person från vissa delar av norra Halland. I Onsala, Wallda och Släp finns bara rockor och skräp. Wulff 85År 45 (1929).
Ssgr (till 1): A: ROCK-ART. (rock- 1842 osv. rocka- 1900) zool. jfr art 8 a α. SkandFisk. 155 (1842). —
-BACKA, se C. —
-FAMILJ(EN). zool. om familjen Rajidæ (egentliga rockor). SkandFisk. 179 (1845). —
-FENA. jfr fena 3. Weste (1807). —
-FISK. (rock- 1785 osv. rocke- 1698—1954) i sht zool. rocka; äv. koll.; i pl. äv. ss. benämning på familjen Rajidæ. Ostror, Råcke-Fisk, och ann' krafftgifwand Spijs. Brobergen 64 (1698, 1708). Stuxberg Fisk. 159 (1894; om familjen). —
-FISKE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2312). (rock- 1807 osv. rocke- 1923—1954) Weste (1807). —
-FISK-TRAN. (i fackspr., föga br.) = -lever-tran. (Ekenberg o.) Landin (1894). —
-FORMIG. (tillf.) rombisk, rutformig. Törneros Brev 2: 400 (1826). —
-HAJ, m. l. r. [de hithörande rockorna likna hajar] (†) rocka av familjen Pristidæ, sågfisk; anträffat bl. i pl., om familjen Pristidæ. 1Brehm III. 1: 342 (1876). 2NF 23: 563 (1915). —
-HUVUD, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2319). Weste (1807). —
-HÖK. (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) ung individ av rockarten Raja clavata Lin. (knaggrocka). SkandFisk. 155 (1842; från Bohusl.). —
-IGEL. zool. om den på rockor levande snabeligeln Pontobdella muricata Lin. ÖfversVetAFörh. 1901, s. 734. —
-KROK. (rocke- 1845—1923) fisk. stor krok utan flöte (på vilken man i sht får rockor). Ekström AfhFiska 41 (1845). —
-LEVER. jfr lever, sbst.2 1. Hagdahl Kok. 304 (1879). —
-LEVER-TRAN. [jfr t. rochenlebertran] (i fackspr., föga br.) av vissa rockarters lever beredd tran. (Ekenberg o.) Landin (1894). —
-SKINN. hud av rocka. Hertzman-Ericson Watson Fastl. 9 (1921). —
-SLÄKTE(T). (rock- 1809 osv. rocke- 1855—1889) zool. släktet Raja Lin. Retzius FlVirg. 166 (1809). Nilsson Fauna 4: 734 (1855). —
-TAGG. (rocke- 1776) om taggar på l. från kroppen av vissa rockarter. (Infödingarnas) spjut .. hade en hvass ända, giord af en Råcke-tagg. Fréville Söderh. 2: 218 (1776). —
-ÄGG, n. VetAÅb. 1905, s. 168.
B (föga br.): ROCKA-ART, se A.
C (i sht i vissa trakter): ROCKE-BACKA, r. l. f. (rock- 1807. rocke- 1923—1955) fisk. backa av grov lina med långa tafsar o. stora krokar, som i sht användes vid rockfiske. Stiernstolpe Arndt 2: 20 (1807). Hasslöf SvVästkustf. 40 (1949). —
-FISK, -FISKE, -KROK, se A. —
-KÄNSA. (i sht förr) fisk. tafs till rockkrok (på långrev med olika krokar). Ekström AfhFiska 112 (1845). —
-SLÄKTE, -TAGG, se A.
Spoiler title
Spoiler content