publicerad: 1968
SJUKVÅRD ʃɯ3k~vå2rd, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
vård l. skötsel (med tillhörande behandling) av sjuk(a) l. skadad(e), syftande till att återföra vederbörande till ett så gott hälsotillstånd som möjligt; särsk. (i sht i sg. best.) i utvidgad anv., dels om organiserad sådan verksamhet inom ett samhälle l. en krigsmakt o. d., dels konkretare, om organisation l. institution o. d. som handhar sådan vård; jfr SJUK-SKÖTSEL. Civil, militär, enskild, allmän sjukvård. Sluten, öppen sjukvård, sjukhusvård resp. sjukvård i hemmen o. d. Fri l. kostnadsfri sjukvård. Wåhlin TankJönkLaz. 9 (1776). Då General-Directeuren (för rikets lasarett) .. finner på et eller annat ställe något förelöpa i sjukwården, som strider emot god ordning .. så bör han det genast .. anmäla. PH 15: 573 (1794). Sjukwården är i godt skick. Staden (dvs. Sigtuna) äger en skicklig Läkare och ett wäl inrättadt Apothek. Femårsber. 1822, SthmL s. 69. Allt befäl åligger .. att sorgfälligt vaka öfver truppens sjukvård. TjReglArm. 1858, 1: 166. Alla vid sjukvården anstälda personer .. äro tillförsäkrade neutralitet. FörslReglSjukvFält 1889, s. 8. Hälsovård och sjukvård gripa ständigt och lifligt in på hvarandras områden. Petersson EngSjuk. 5 (1895). Då på eftermiddagen sjukvården hade fått in alla sårade till förbandsplatserna, samlades de tappra, som fallit under dagens lopp. Knöppel Barb. 204 (1916). Befolkningen på landsbygden och i småsamhällena är starkt eftersatt i fråga om tillgången på sjukvård. SDS 1958, nr 159, s. 3. — jfr BARNA-, EPIDEMI-, ETAPP-, KRIGS-, SPETÄLSKE-SJUKVÅRD m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. befatta sig med ngns sjukvård, befatta sig med vården av ngn under hans sjukdom, ägna ngn sjukvård, vårda l. sköta ngn under hans sjukdom. Det var rörande att se, med hvilken omsorg .. (ynglingarna) omgåfvo .. (P. U. Kernell), huru de in i de minsta omständigheter befattade sig med hans sjukvård. Atterbom Minnest. 2: 360 (1824). Det upplystes att Hustrun Johanna Israelsson af den aflidna med warm hand fått alla dessa kläder för den sjukvård hon egnadt den aflidna. BoupptVäxjö 1870.
b) om (organisation o. d. för) vård l. skötsel av sjuka l. skadade djur (inom ett samhälle l. en krigsmakt o. d.); i sht ss. senare led i ssgrna HUSDJURS-, HÄST-SJUKVÅRD. Öfverinseendet öfver sjukvården af truppförbandets hästar utöfvas af regementsveterinären. SFS 1886, nr 106, s. 3.
c) (numera bl. tillf.) oeg. l. bildl.; särsk. om vård av intellektuellt l. moraliskt svaga l. utvecklingsstörda personer. Läraren skulle kunna även i uppfostran vinna stora resultat, om han ville .. egna de i intellektuelt eller moraliskt avseende svaga barnen en värklig andlig sjukvård, egna deras fel en så att säga lokal behandling. Verd. 1891, s. 85.
-AEROPLAN. (ngt ålderdomligt) = -flygplan; jfr sjuk-transport-aeroplan. Östergren (cit. fr. 1925). —
-ARBETE~020. om sjukvårdande arbete; särsk. om arbete inom den organiserade sjukvården. Hygiea 1898, 1: 529. —
-ARTILLERIST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sjukvårdssoldat tillhörande artilleriets fast anställda manskap. Spak HbFältartill. 75 (1873). —
-ASSISTENT. vid sjukhus l. laboratorium o. d. anställd assistent med uppgift att biträda läkare inom olika specialområden; jfr sjukhus-assistent. DN(A) 1965, nr 19, s. 46. —
-AVDELNING~020.
1) vid sjukhus o. d.: avdelning (se d. o. 3 a) för vård av sjuka; jfr sjuk-avdelning, sjukhus-avdelning. Hygiea 1893, 2: 406.
2) inom förvaltning l. förening o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) med uppgifter rörande sjukvård. Dagny 1902, s. 308 (inom Fredrika Bremer-förbundet). SvLandstF 1921, nr 3, s. 20 (inom förvaltningsutskott vid landsting).
-AVGIFT~02 l. ~20.
2) om personlig avgift l. skatt som (1874—1938) uttogs ss. bidrag till sjukvården (urspr. till bekämpande av veneriska sjukdomar); jfr kurhus-avgift. SFS 1873, nr 48, s. 1. —
-BEHOV. behov av sjukvård; äv.: behov som sjukvården (inom ett land l. en krigsmakt o. d.) har. Hygiea 1842, s. 436. Anslaget till arméns .. sjukvårdsbehof. SFS 1908, Bih. nr 22, s. 4. Det moderna krigets karaktär .. måste .. befaras medföra ett starkt ökat sjukvårdsbehov för civilbefolkningen. BtRiksdP 1948, 6: nr 170, s. 7. —
-BEREDNING. (numera i sht i skildring av ä. förh.) konkret: beredning (se d. o. 3 b slutet) för sjukvårdsärenden; särsk. i uttr. centrala sjukvårdsberedningen, 1943—1967 verksamt, centralt organ med uppgift att handlägga ärenden rörande planläggning o. utrustning av sjukhus o. d. samt att verka för standardisering o. rationalisering på det sjukhustekniska området, 1968 avlöst av sjukvårdens o. socialvårdens planerings- o. rationaliseringsinstitut (jfr sjukhus-arkiv). SFS 1940, s. 2187 (vid landsting); jfr -styrelse. Centrala sjukvårdsberedningen. BtRiksdP 1943, 6: nr 129, s. 1. —
-BEREDSKAP~102 l. ~020. (i sht i fackspr.) beredskap på sjukvårdens område (i händelse av krig). BtRiksdP 1948, 6: nr 170, s. 6. —
-BEREDSKAPS-NÄMND. särsk. om (1948—1967 verksam) nämnd med uppgift att vidtaga erforderliga åtgärder för att upprätthålla beredskap vad lokaler o. materiel beträffar för (den slutna) sjukvården i krig (från 1968 avlöst av socialstyrelsens beredskapsråd). BtRiksdP 1948, 6: nr 170, s. 9. —
-BESTÄLLNINGSMAN~0102 l. ~0200. mil. person tillhörande krigsmaktens fast anställda sjukvårdsmanskap; jfr beställnings-man b. PT 1902, nr 174 A, s. 3. —
-BETECKNING. emblem l. symbol för (organisation för) sjukvård; äv. om flagga l. bindel o. d. med ifrågavarande emblem l. symbol. Sjukvårds-beteckning bestående af flaggor och armbindlar. SamlFörfArméen 5: 641 (1866). Lag den 2 juni 1911 om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar. SFS 1925, s. 1032. —
-BETJÄNING. (numera föga br.) koll., om (lägre) sjukvårdspersonal. KrigVAT 1857, s. 576. SFS 1919, s. 517. —
-BIDRAG~02 l. ~20. bidrag till bestridande av kostnader för sjukvård; särsk. (förr) dels om kommunalt sådant bidrag till enskild person för åtgärder för förebyggande l. hävande av invaliditet, dels om statsbidrag till sjukkassa för utbetalad sjukvårdsersättning. BtRiksdP 1918, XI. 2: nr 1, s. 103 (om kommunalt bidrag). SFS 1931, s. 627 (till sjukkassa). —
-BITRÄDE~020. biträde (se d. o. 5) vid sjukvårdsinrättning med uppgift att där utföra enklare sysslor; jfr sjuksköterske-biträde. Östergren (cit. fr. 1930). —
-BORGAR-RÅD. av stadsfullmäktige i Sthm utsedd förtroendeman (borgarråd) med uppgift att förestå sjukvårdsroteln. SvD(A) 1959, nr 288, s. 27. —
-BYRÅ. byrå för handläggande av sjukvårdsärenden. SFS 1893, nr 87, s. 1 (vid arméförvaltningen). SvStatskal. 1968, s. 106 (vid försvarets sjukvårdsstyrelse). —
-DIREKTÖR. jfr direktör 2; vanl. om administrativ chef för sjukvården inom ett sjukvårdsområde. FörhLäkS 1915, s. 141 (i förslag). SFS 1962, s. 493. —
-DRÄKT. (numera bl. tillf.) jfr dräkt II 2 a o. sjuksköterske-uniform. Hygiea 1898, 1: 519 (om sjuksköterskeuniform). —
-EFFEKT. särsk. (numera föga br.): sjukvårdsartikel. KrigVAT 1844, s. 350. SydsvD 1870, nr 113, s. 3. —
-ERSÄTTNING~020. (av sjukkassa o. d. utbetalad) ersättning för sjukvårdsutgifter. SFS 1901, nr 7, s. 6. Sjukkassornas verksamhet för meddelande av sjukvårdsersättning. Därs. 1953, s. 357. —
-FLYGPLAN~02 l. ~20. flygplan för transport (o. vård) av sjuka; jfr -aeroplan o. sjuk-transport-flygplan. KrigVAH 1921, s. 140. —
-FORMATION. mil. sjukvårdsförband (med inbegrepp av sjukvårdsinrättning som upprättas l. handhas av sådant förband); jfr formation 3 o. sanitets-formation. Till hvarje arméfördelning höra .. följande sjukvårdsformationer, nemligen: 1 sjukvårdsreserv, 1 främre etappsjukhus samt 1 sjukhuståg. FörslReglSjukvFält 1889, s. 74. Bauer SvArmHäls. 36 (1924). —
-FÖRESTÅNDARE~10200. sjuksköterska med uppgift att vid (större) sjukhus förestå vårdpersonalen o. leda o. samordna dess sjukvårdande verksamhet; jfr sjukhus-föreståndare 2. SFS 1964, s. 1827. —
-FÖRSÄKRA. jfr -försäkring; i sht i p. pf. (äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.). BtRiksdP 1937, IX. 2: nr 39, s. 8 (i p. pf.). Sjukvårdsförsäkrad medlem (i sjukkassa). Därs. 1944, 6: nr 5, s. 11. —
-FÖRSÄKRING. sjukförsäkring som ger rätt till sjukvårdsersättning; jfr -försäkra. 3NF 17: 949 (1932). —
-FÖRVALTNING. abstr. o. konkret(are), motsv. förvaltning 1, 2 b; särsk. i uttr. försvarets sjukvårdsförvaltning, 1944 inrättat ämbetsverk som 1949 omorganiserades till försvarets sjukvårdsstyrelse. BtRiksdP 1898, 4Hufvudtit. s. 17 (abstr.). Försvarets sjukvårdsförvaltning. SvStatskal. 1944, s. 124. —
-HUND. hund använd inom sjukvård (särsk. för att i krig uppspåra o. inrapportera sårade); jfr sanitets-hund. SvD(A) 1918, nr 128, s. 7. —
-HUVUDMAN~102, äv. ~200. (i sht i fackspr.) (ledamot av) myndighet l. institution o. d. som ansvarar för sjukvård inom ett område; jfr sjukhus-huvudman. BtRiksdP 1956, 6: nr 11, s. 78. —
-HÄNSEENDE~0200. i uttr. i sjukvårdshänseende, i fråga om l. med hänsyn till sjukvården. Sthm 1: 566 (1897). —
-INRÄTTNING~020. jfr inrättning, sbst.2 1 b, c, o. sjuk-inrättning, sjukhus-inrättning. FörslSjukvFält 1842, s. 18. —
-INSPEKTION. särsk. (i sht i sg. best.) konkret, om en 1937—1943 existerande, under chefen för armén hörande myndighet med uppgift att utöva inspektion av hälso- o. sjukvården inom armén. 3NF 23: 793 (1937). —
-INTENDENT. (förr) intendent (se d. o. g) med uppgift att handha förvaltningen av ekonomi o. materiel o. d. inom militär sjukvård. SFS 1855, nr 73, s. 2 (vid armén). SvStatskal. 1940, s. 410 (vid marinen). —
-KADER. (i fackspr.) av sjukvårdspersonal bestående kader; jfr sjukhus-kader. HbMilLäk. 391 (1930). —
-KOLONN. i sht mil. jfr kolonn 2 a slutet; särsk. (förr) om frivillig sjukvårdskår avsedd i sht för sjuktransport i fält; jfr sanitets-kolonn. Stockholms frivilliga sjukvårdskolonn. SD(L) 1902, nr 558, s. 6. —
-KONSTAPEL.
2) fångv. vaktkonstapel (vårdare) tjänstgörande vid fångvårdsanstalts sjukvårdsavdelning (se d. o. 1). OrdnCentralfängLångh. 1886, s. 73. —
-KORPRAL, förr äv. -KORPORAL. mil. jfr -underofficer. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 3: 39. —
-KOSTNAD. kostnad för sjukvård; i sht i pl. Regementscommiszariens redogörelse för .. sjukwårdskostnader .. bör innefatta twänne särskilta räkningar. SFS 1830, s. 231. Bidrag för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader. Därs. 1918, s. 2335. —
-KÅR, förr äv. -KORPS.
-LEDNING. jfr ledning, sbst.2 1; i sht konkret, motsv. ledning, sbst.2 1 slutet. SOU 1942, 16: 56. —
-LÄKARE. vid sjukhus l. avdelning för mentalt sjuka: för sjukvården ansvarig läkare (överläkare l. biträdande överläkare). SFS 1929, s. 806. —
-LÄRA. jfr lära, sbst. 2. Goldkuhl (1868; boktitel). Den populära sjukvårdsläran kan aldrig göra läkarens råd öfverflödiga. Hallin Hels. 1: 8 (1885). Speciallärare (vid lantbrukshögskolan) .. i husdjurens hälso- o. sjukvårdslära. SvStatskal. 1953, s. 1053; jfr sjukvård b. —
-MAN. värnpliktig sjukvårdssoldat; i fråga om nutida förh. bl. (mera tillf.) allmännare, om sjukvårdare. 2NF 25: 736 (1916). —
-MANSKAP~02 l. ~20. i sht mil. jfr manskap III 2, 3 o. sjuk-manskap. Wistrand MinnesbSjukw. 3 (1860). ExInf. 1927, s. 170. —
-MEDEL. (numera i sht i skildring av ä. förh.) i pl., om penningmedel avsedda för sjukvård. SFS 1873, nr 48, s. 2. —
-MISSION. (i fackspr.) om den form av mission bland icke kristna folk, som karakteriseras av sjukvårdsverksamhet; jfr läkar-mission. LD 1960, nr 7, s. 4. —
-MÄRKE. märke som utdelas till scout för visad kunnighet i sjukvård. SvScoutförbBibl. 3: 74 (1914). —
-OMRÅDE~020.
1) geografiskt område (med särskild sjukvårdsmyndighet) som med hänsyn till sjukvårdsverksamhet utgör en enhet (numera omfattande dels landstingskommun, dvs. område med gemensamt landsting, dels stad som icke tillhör landstingskommun). SFS 1920, s. 542. Därs. 1962, s. 489.
-ORGANISATION. abstr. o. konkret(are); jfr organisation 2, 3. TMilHels. 1903, s. 349 (konkret). Föreläsningar i militär sjukvårdsorganisation. FörhLäkS 1915, s. 55. —
-PASSEVOLANS. (förr) ersättning för anskaffande o. underhåll av sjukvårdspersedlar enligt passevolansavtal. SFS 1826, s. 872. —
-PERSEDEL. i sht mil. persedel (se d. o. 5, 5 a) tillhörande sjukvårdsutrustning; jfr sjukhus-persedel. Tibell Förf. 516 (1822). FörhLäkS 1915, s. 58. —
-PERSONAL. personal med sjukvårdande uppgifter (särsk. militärpersonal med sjukvårdstjänst). Hygiea 1842, s. 436 (om militärpersonal). SFS 1928, s. 838. —
-RESERV.
1) i sht mil. reserv (se d. o. 2) av sjukvårdspersonal l. sjukvårdsmateriel l. bådadera. FörslReglSjukvFält 1889, s. 74.
2) om person som vid behov tjänstgör l. kan inkallas till tjänstgöring inom sjukvården; jfr reserv 3. SvD(A) 1961, nr 59, s. 22. —
-RESERV-FÖRRÅD. i sht mil. reservförråd av sjukvårdsmateriel. Ett för hela armén gemensamt allmänt sjukvårdsreservförråd. FörslReglSjukvFält 1889, s. 4. —
-ROTEL. adm. rotel (se d. o. 4) för behandling av sjukvårdsfrågor. KommFörfSamlSthm 1946, nr 55, s. 3. —
-RUSTNING. (numera föga br.) rustning (se rustning, sbst.2 2 a α) bestående i anskaffande o. fördelning av materiel för sjuktransport o. sjukvård samt iordningställande av sjukvårdslokaler. 2NF 9: 325 (1908). Bjuggren Fästn. 64 (1915). —
-RYTTARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) fast anställd, beriden sjukvårdare vid kavalleriet. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 b, s. 12. —
-SKÄL. skäl som har avseende på sjukvård(en); nästan bl. i uttr. av sjukvårdsskäl. Östergren (1938). —
-STYRELSE. styrelse för sjukvårdsorganisation l. sjukvårdsväsen; särsk. dels om organ som utövar ledningen av den sjukvårdande verksamheten inom ett sjukvårdsområde (se d. o. 1), dels om central förvaltningsmyndighet som utövar högsta ledningen av o. uppsikten över försvarets hälso- o. sjukvård (sedan 1949 kallad försvarets sjukvårdsstyrelse; jfr -förvaltning). Hygiea 1842, s. 435 (i förslag). Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. SFS 1907, nr 107, s. 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse. BtRiksdP 1949, 6: nr 155, s. 17. BonnierLex. (1966; inom ett sjukvårdsområde). —
-SYSTER. (numera bl. mera tillf.) kvinnlig medlem av kongregation (se d. o. 2) o. d. som ägnar sig åt sjukvård. Sthm 1: 516 (1897). —
-TEKNISK. (i sht i fackspr.) jfr -teknik. FörhLäkS 1915, s. 69. Sjukvårdstekniskt biträde å sjukhusets röntgenavdelning eller laboratorium. SFS 1939, s. 2086. —
-TJÄNST. tjänst(göring) inom (militär l. civil) sjukvård. Tingsten AnvTakt. 124 (1887). Höök OffentlSekt. 203 (1962). —
-TROSS. mil. om tross som ombesörjer (ett förbands) underhållstjänst vad sjukvården beträffar; jfr sjuk-tross. FörslSjukvFält 1842, s. 30. —
-TRUPP. trupp med l. avsedd för (militär l. frivillig) sjukvårdstjänst; ofta i pl. KrigVAT 1843, s. 238 (i pl.). Å färjan sammanträffade vi med en norsk sjukvårdstrupp, två läkare och fem sjuksköterskor. Key-Åberg SerbArn. 17 (1916). —
-TRÄNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) mil. underhållsförband med sjukvårdstjänst. LbArtill. 54 (1883). —
-UNDEROFFICER~10102. mil. underofficer tjänstgörande vid sjukvårdsförband l. inom sjukvårdstjänsten vid annan militär avdelning l. truppenhet. FörslReglSjukvFält 1889, s. 25. —
-UTREDNING~020. särsk. (ngt ålderdomligt) om sjukvårdsutrustning; jfr sjukhus-utredning 1. FörslSjukvFält 1842, s. 18. —
-UTRUSTNING~020. utrustning för sjukvård; numera nästan bl. konkret, koll. (jfr -attiralj, -utredning). Busch Fästn. 114 (1880). BtRiksdP 1955, 6: nr 11, s. 7 (konkret). —
-UTSKOTT~02 l. ~20. (i fackspr.) utskott för beredning av sjukvårdsärenden (som skola behandlas på landstingsmöte). SvLandstT 1916, nr 2, s. 22. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. om verksamheten att utöva sjukvård, sjukvårdande verksamhet. TMilHels. 1903, s. 350. —
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som tillhör den organiserade sjukvården inom ett land l. en krigsmakt o. d.; jfr sjuk-väsen(de), sjukdoms-väsen(de) 2. Militärt, civilt, statligt sjukvårdsväsen. Esmarch MennStrid 15 (1870). —
-ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. ändamål som avser sjukvård, sjukvårdande ändamål. Sjukvårdsfartyg .. uteslutande afsedda för sjukvårdsändamål, betraktas såsom neutrala. SjövT 1890, Bih. s. 37. —
Spoiler title
Spoiler content