SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKVATTRAM skvat3ram2, förr äv. SKVATTRAN l. SKVÄTTRAN, r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. SKVATTRA, sbst.2, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(skvattra (squ-, sqv-) 1690—1893. skvattram (squ-, sqv-) 1788 osv. skvattran (squ-, sqv-) 1716—1907. skvattron- i ssg 1903 (: Skvattronris). sqvatra c. 1695 (: sqatra, sannol. felaktigt för sqvatra), 1756—1777. sqvatram (squ-) 1694—1877. sqvatran 1638—1768. sqwätran 1773)
Etymologi
[sv. dial. skvattran, skvattran, skvattra; sannol. till SKVATTRA, v.2, resp. (i formen skvättran) SKVÄTTRA, v.2 (med tanke på sumpiga växtplatser); ändelserna -am, -an, -on bero på anslutning till andra växtnamn med samma ändelser (jfr dels BERTRAM, MATTRAM, MEJRAM m. fl., dels SAFFRAN, TIMJAN m. fl., dels HALLON, LINGON, SMULTRON m. fl.); jfr SKVACKRA]
bot. (till ljungväxterna hörande) växt av släktet Ledum Lin., särsk. arten L. palustre Lin. (getpors, vildpors); äv. om drog av växten; jfr ROSMARIN 3 a, SKVACKRA. Franckenius Spec. F 3 a (1638). Sqwäkra eller Sqwatram. Deraf brukas torra blader til thee för dem, som hafwa kikhosta. Darelli Sockenapot. 99 (1760). Vägen (till Mora) gick över Vikarbyn, Garsås och Fu genom skogarna, där den våta luften var härligt kryddad av doften från vitblommande skvattram. Böök ResSv. 141 (1924). Förr användes .. (ss. krydda till öl) även skvattram och pors. Bolin VFöda 313 (1934). Ledum groenlandicum .. bredbladig skvattram. Hylander PrydnV 52 (1948). Hustrun hade .. kokat vätskor på skvattram och blodrot, som var nyttiga vid blödande skador. Moberg Utvandr. 217 (1949). — jfr GET-SKVATTRAM.
Ssgr: A: SKVATTRAM-BLAD. Nyman VäxtNatH 2: 167 (1868). —
-BLOMMA, r. l. f. (skvattram- 1920 osv. skvattrams- 1950 osv.) (Jansson o.) Vennberg Dikt. 92 (1920). —
-BUSKE. (skvattram- 1868 osv. skvattrams- 1900 osv.) Nyman VäxtNatH 2: 167 (1868). —
-DOFT. (skvattram- 1914 osv. skvattrams- 1950 osv.) doft (liknande doften) av skvattram. SD(L) 1914, nr 98, s. 1. —
-DOFTANDE, p. adj. doftande av l. ss. skvattram. TurÅ 1953, s. 102. —
-KÄRR. bevuxet med skvattram. FScholander (1844) i 3SAH 13: 165. —
-LUKT. (skvattram- 1900 osv. skvattrams- 1900 osv.) = -doft. SAOL (1900). —
-MOSSE. bevuxen med skvattram. BotN 1865, s. 163. —
-RIS. (skvattram- 1903 osv. skvattrams- 1950 osv.) koll., dels om växten skvattram, dels om de risiga ovanjordiska delarna av växten, dels om vegetation bildad l. marktäcke bildat av skvattrambuskar. BotN 1903, s. 100 (: Skvattronris; i folkligt spr. från Lena socken i Uppl., om växten). PT 1907, nr 67 A, s. 3 (om marktäcke). —
-ROST. bot. rostsvampen Chrysomyxa ledi de By, som uppträder på undersidan av skvattrambuskens blad. BonnierKL 9: 1365 (1926). —
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Ledum Lin. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 271 (1857). —
-TUVA. (skvattram- 1915 osv. skvattrams- 1950 osv.) bevuxen med l. bildad av skvattrambuskar. Johansson Varseln. 70 (1915).
B: SKVATTRAMS-BLOMMA, -BUSKE, -DOFT, -LUKT, -RIS, -TUVA, se A.
Spoiler title
Spoiler content