publicerad: 1979
SMULTRON smul3tron2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(schmultron- i ssg 1674 (: schmultronw(in)). smoltron- i ssg 1706 (: Smoltron wattn)—1707 (: Smoltron watten). smulte- i ssg 1882 (: smultebär). smulter- i ssg 1831 (: Smulterbär)— 1843 (: Smulterbär). smultre- i ssg 1734 (: smultre(bär)). smultron 1538 osv.)
skenfrukt (”bär”) hos l. från växt tillhörande släktet Fragaria Lin., som (ss. mogen) har röd färg o. en speciell arom; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. ss. senare led i ssgr numera företrädesvis om sådan frukt hos l. från planta av arten Fragaria vesca Lin., skogssmultron; i pl. med koll. bet. äv. ss. maträtt; äv. om växten (äv. kallad vanligt, i sht förr äv. allmänt smultron); jfr JORD-BÄR 2, JORDGUBBE 1. Äta smultron och mjölk. Plocka smultron och träda dem på strån. Hon hade en hy som smultron och mjölk (jfr b). VarRerV 42 (1538). Ulla! min Ulla! säj får jag dig bjuda / Rödaste Smultron i Mjölk och Vin? Bellman (BellmS) 1: 240 (1790). Lilja FlOdlVext. Suppl. 41 (1840: vanliga). Torén Rebau o. Hochstetter 101 (1851: det allmänna). Smultron .. som äro dels skogssmultron .., dels jordgubbssmultron eller jordgubbar. Jönsson Gagnv. 132 (1910). Så hade man .. ätit smultronen .. och därmed var .. middagen över. Siwertz JoDr. 34 (1928). Ett gammalt brandställe, där smultronet sköt sina revor över svärtade murrester. Dens. ResK 182 (1929). Lindgren AllBarn 56 (1946). — jfr ALP-, BACK-, JORDGUBBS-, MUSKAT-, MÅNADS-, SKEN-, SKOGS-, TRÄDGÅRDS-, VILD-SMULTRON m. fl. — särsk.
b) i det bildl. uttr. smultron och mjölk, betecknande en frisk (lantlig l. oskuldsfull) röd o. vit ansiktsfärg o. i anv. som ansluter sig härtill. Jag har hört talas om ansigten af smultron och mjölk, en ljuf sommarrätt, som man vet. Blanche Bild. 4: 62 (1865). Deras kärlek är endast ett stilla äktenskapstycke. Men Knut är en passionerad natur, som en gång kan komma att ledsna på smultron och mjölk. Strindberg TrOtr. 4: 78 (1897).
A (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SMULTE-BÄR, se D.
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SMULTER-BÄR, se D.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SMULTRE-BÄR, se D.
-ARTAD, p. adj. (numera bl. tillf.) om växt: som tillhör l. påminner om smultronväxterna; jfr arta V 3. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 278 (1857). —
-BLAD. (smultron- 1716 osv. smultrone- 1694) blad hos (l. från l. liknande blad hos) smultronväxt; i sht förr äv. använt ss. medicinskt medel. Bromelius Chl. 93 (1694). Haartman Sjukd. 349 (1765; ss. medicinskt medel). —
-BLOMMA. (smultron- 1734 osv. smultrone- 1694) [fsv. smultrona bloma] blomma på (l. från l. liknande blomma på) smultronväxt; äv. om smultronväxt; förr äv. om arten F. vesca Lin. Bromelius Chl. 93 (1694). Ugla PræfNæsg. 36 (1734; om arten). Hammar (1936). —
-BUSKE. (smultron- 1843 osv. smultrons- 1745) [jfr eng. strawberry bush (i bet. 3)]
1) (numera föga br.) smultronstånd. Möller 1: 393 (1745). Östergren (1942; betecknat ss. mindre vanligt).
3) [växtens blommor doftar likt smultron] (mindre br.) = krydd-buske 2. SvUppslB 5: 728 (1930). 2SvUppslB 5: 724 (1947). —
-BÄR. (smulte- 1882. smulter- 1831—1843. smultre- 1734. smultron- 1796 osv.) [sv. dial. smulterbär, smultubär, smultibär m. m.; jfr äv. sv. dial. smältörbär] (utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter numera i sht med vitter prägel) smultron; äv. bildl. Linné Dal. 18 (1734: smultre(bär)). Envallsson Prins. 7 (1796). En blott är min hjertanskär, / En mitt röda smultronbär. Saxén FinSång. 1: 41 (1891). —
-ETER. [jfr t. erdbeeräther] (i fackspr.) (inom parfymindustrien använd) eter (se d. o. III) framställd ur smultron. VaruhbTulltaxa 1: 182 (1931). —
-FINGERÖRT~102, äv. ~200. [jfr t. erdbeerfingerkraut] bot. den smultronliknande fingerörten Potentilla sterilis (Lin.) Garcke; jfr -mura. Nathorst SvVäxtn. 46 (1905). —
-FRISK. (numera bl. tillf.) om kind: som har smultronets röda, friska färg. Blanche Tafl. 297 (1845). —
-FÄRG. om den röda färg som smultron har l. om färg som påminner om denna. Vallentin London 160 (1912). —
-GRUPP. (numera bl. tillf.) grupp (se grupp, sbst.1 2 a) av smultronväxter. Eneroth Pom. 2: 374 (1866). —
-GRÄS. [fsv. smultronagräs] (†) (om blad o. d. av) växten Fragaria vesca Lin., (skogs)smultron (äv. i medicinsk anv.); jfr -ris. BOlavi Föret. A 5 a (1578). Weste FörslSAOB (c. 1815). —
-HALLON. bot. o. trädg. (den i Japan inhemska, i Sv. ss. prydnadsbuske odlade) växten Rubus illecebrosus Focke, som har smultronliknande frukter. Törje Växtfört. 2: 177 (1938). —
-KAKA.
2) (förr) kaka (se kaka, sbst. 5 a) för medicinskt bruk, innehållande (mosade) smultron. Haartman Sjukd. 119 (1759; använd i bandage vid huvudvärk). —
-KLÖVER. [jfr t. erdbeerklee, eng. strawberry clover] bot. klöverväxten Trifolium fragiferum Lin., som har röda, smultronliknande fruktsamlingar, blåsklöver; jfr -väppling. Wahlberg Foderv. 233 (1835). —
-KUR. (förr) kur (se kur, sbst.3 1) bestående i förtärande av smultron. Linné Bref I. 2: 358 (1775). —
-KÄRNA. särsk. (numera bl. tillf.) om konfektbit i form av en kärna (se kärna, sbst.1 1 b) o. innehållande ett smultron. Grafström Kond. 83 (1892). —
-LIKNANDE, p. adj. som liknar (ett) smultron, smultronlik. 2NF 21: 802 (1914; om knottror vid viss sjukdom). —
-MURA. (föga br.) smultronfingerört. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 402 (1901). Kindberg SvNamn 22 (1905). —
-MÅLLA. bot. mållväxten Chenopodium capitatum (Lin.) Asch., vars kalkblad vid mognaden bildar smultronlika hopgyttringar. Alcenius FinlKärlv. 116 (1863). —
-PLANTA. (telning av) smultronväxt; jfr planta, sbst.1 1 a, b. Lundberg Träg. 39 (1754). Abelin MTr. 68 (1902). —
-PLANTERING. plantering av smultronplantor; äv. konkret, om smultronland l. om smultronplantorna på sådant land. En smultronplantering lemnar ej lönande skörd längre än 3 eller högst 4 år. HbTrädg. 3: 114 (1872). —
-PÄRON. [efter eng. strawberry pear] (numera bl. tillf.) om den ätliga, smultronröda frukten av den västindiska växten Cereus (Hylocereus) undatus (Haw.) Britt & Rose. BBergius PVetA 1780, 1: 188. —
-RIS. (smultron- 1749—1880. smultrons- 1774) (numera bl. i vissa trakter) smultronväxt; smultronstånd; äv. koll., dels om de ovan jord befintliga delarna av flera smultronstånd, dels om smultronrevor; jfr ris, sbst.1 2. Lind (1749). Uti watten (kokas) Smultrons-ris eller rötter. Hernquist UnderrLandth. 2: 82 (1774). (Sv.) Smultronris. Smultronstånd .. (fr.) Fraisier. Nordforss (1805). Berndtson (1880; om smultronrevor). —
-RIVA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. i Finl.) riva (se riva, sbst.3) för l. med smultron; jfr -skäppa. NordT 1881, s. 419. —
-ROT. rot från (l. på) smultronstånd (förr äv. med medicinsk anv.). BOlavi 31 a (1578). Decoct af Smultronrötter. Haartman Sjukd. 30 (1765). —
-RÖD. röd som smultron; äv. i n. sg. substantiverat, om färgnyans med denna färg; äv. bildl. Freja 1874, s. 104 (om tyg). Widegren FrkSolst. 215 (1936; bildl.). De sex jättevävnaderna i smultronrött och guld. SvD(A) 1967, nr 353, s. 8. —
-SAFT. saft (se d. o. 1) i l. från smultron; vanl.: saft (se d. o. 2 a) beredd av smultron (jfr -vatten 2). Haartman Sjukd. 72 (1759). Langlet Husm. 666 (1884; beredd av smultron). —
-SIRAP. (förr) sirap (se d. o. 1 a) beredd med smultron ss. ingrediens; jfr -vatten 2. Palmchron SundhSp. 38 (1642). —
-SKATT. (i sht i vitter stil) om kvantitet smultron, betraktad ss. en skatt (se d. o. 1 a). PoetK 1816, 1: 189. —
-SKÄPPA. skäppa (se skäppa, sbst. 1) för l. med smultron; jfr -korg, -riva. Börjesson C12 11 (1858). —
-SPENAT. [jfr t. erdbeerspinat, eng. strawberry spinach] bot. om var o. en av (de i Sydeuropa ss. spenat använda) växterna Chenopodium capitatum (Lin.) Asch., smultronmålla (förr äv. kallad huvudblommig smultronspenat), o. C. foliosum Asch. vilkas frukter liknar smultron; förr äv. om det släkte (Blitum Lin.) som dessa (o. vissa utländska mållväxter) konstituerade i ä. systematik. Lilja FlOdlVext. 39 (1839; om släktet). Därs. (: Hufvudblommig). Simmons Jönsson 133 (1935). —
-STÄLLE. ställe där det växer l. brukar växa (mycket) smultron. LitAlbum 1877, s. 13. En dag .. kom vi på ett smultronställe i ett stenrös. Lindgren AllBarn 56 (1946). särsk. bildl., om ställe l. plats l. tidsperiod o. d. där resp. under vilken man upplever lycka l. glädje l. stor trevnad o. d.; särsk. i uttr. livets smultronställen. (Den gamla ser i drömmen) glada ögonpar från lifvets smultronställen, svärmerier vid sjutton år, kungar för en bal. Lindqvist Dagsl. 3: 40 (1904). Lo-Johansson Förf. 59 (1957; om restaurang). —
-TRÄD.
1) [jfr t. erdbeerbaum, eng. strawberry tree] bot. (det i Medelhavsområdet hemmahörande) trädet Arbutus unedo Lin., som har röda, smultronlika frukter. Linné Diet. 2: 191 (c. 1750).
2) (numera föga br.) (den i Himalaya hemmahörande) växten Benthamia fragifera Lindl., som har ätliga, smultronlika frukter. 2NF (1917). —
-TUNGA. [jfr t. erdbeerzunge] med. vid scharlakansfeber l. hjärnhinneinflammation förekommande sjukdomstillstånd hos tungan, kännetecknat av högröd färg o. uppsvällda papiller (varvid tungans yta erinrar om ett smultrons). Hygiea 1856, s. 344. —
-VATTEN. (förr)
1) vatten för medicinskt bruk, innehållande utdrag av smultron. Rålamb 13: 179 (1690; i hästmedicin). Nyman VäxtNatH 2: 70 (1868).
2) (förr) om olika drycker framställda (bl. a.) av vatten o. smultron; jfr -saft, -sirap. Smultronwatten .. 1 Stop Ditto Smultron Wijn. BoupptSthm 1684, s. 84 a, Bil. (1683); möjl. att hänföra till 1. Hertiginnans .. födelsedage .. fÿradess .. med Music och dansse .. (samt) 1 kanne Smoltron Wattn. HovförtärSthm 1706 A, s. 972. SvKock. 165 (1837). —
-VÄXT. i sht bot. växt tillhörande släktet Fragaria Lin., smultron (särsk. inskränktare, om växten Fragaria vesca Lin.); förr äv. om smultronträd (se d. o. 1); jfr -ört. Heinrich (1814; om smultronträd). Thedenius Skolbot. nr CXVIII (1851; om F. vesca). Jordgubbsplantan är visserligen besläktad med våra inhemska smultronväxter, men dess hemland är Amerika. Bolin VFöda 287 (1934). —
-ÄPPLE. (smultron- 1831 osv. smultrons- 1892—1895) [jfr t. erdbeerapfel] trädg. smultronrött kalvilläpple av en förr bruklig sort, röd sommarkalvill. Lundström Trädg. 1: 169 (1831). —
-ÖRT. [jfr t. erdbeerkraut] i sht bot. smultronväxt; i sht om (växt av) arten Fragaria vesca Lin. (äv. kallad vanlig smultronört); äv. om släktet Fragaria Lin. Thunberg FlStrengn. 30 (1791; om arten F. vesca). Areschoug Fl. 310 (1881; om släktet Fragaria). Smultronörterna, ehuru af olika arter, hafva dels såsom vilda, dels såsom odlade en synnerligen vidsträckt utbredning. LfF 1899, s. 189. Därs. s. 190 (: vanliga). NaturvForsknRådÅb. 1949—50, s. 38 (: den chilenska smultronörten, om arten F. chilensis Ehrh.). jfr jordgubbe-, scharlakans-, skogs-smultronört.
E (†): SMULTRONE-BLAD, -BLOMMA, se D.
F (†): SMULTRONS-BUSKE, -RIS, -ÄPPLE, se D.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content