publicerad: 1974
SKYTT ʃyt4, sbst.3, n.; best. -et; pl. =; äv. SKYTTE ʃyt3e2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en (KatalIndUtstSthm 1897, s. 239) ((†) =, G1R 9: 174 (1534), ArkliR 1553, avd. 4; -er Schmedeman Just. 109 (1593)).
Ordformer
(skyt (skiit, skijt) 1535—1622, 1698 (: Skytjunkaren). skytt (schytt, skijtt, skiytt, skÿtt) 1534 osv. skytte (skiytte) 1534—1897. skyttet (-ed), sg. best. 1529 osv. sköth (skiöth) 1556 (: hagelsköth; jfr anm. till 2 b), 1557—1592. skött (skiött) 1523 (enl. senare avskrift), 1555—1629. skötte 1561 (: fäldskötte). skötten, pl. best. 1541—1613)
Etymologi
[fsv. skytte?, pil, bysso skytte, kanonskott?, kanonprojektil?; liksom d. skyt av mlt. schütte, till det svaga stadiet av roten i SKJUTA, v.1 — Jfr GESKYTT]
1) skjutvapen, särsk. (o. numera bl., i skildring av ä. förh.): eldvapen (i sht: artilleripjäs); företrädesvis koll. l. i pl., om artilleri(pjäser); jfr GESKYTT 1, 2. G1R 1: 124 (1523). Alle skerpentijnorne .. alle hakerne och helfften aff thet andra stora skytted. Därs. 6: 276 (1529). Falckuner DobbelHakar och annor små Skytt. ArkliR 1535, avd. l. Cantzeleren haffwer en heel hoop Skytt, både röör och Halffwehaker ther j Stockholm. G1R 15: 255 (1543). Ett skytt gick sönder och slogh bösseskytten armen och benett aff. Carl IX Cal. 110 (1596). Jakobsson ArtillK12Tid. 24 (1943). jfr (†, övergående i 2 b, med inbegrepp äv. av ammunition för eldvapen): Järnn skÿtt. 1/2 Slange l. falkuner 6. nickehakar 2. Bysse hakar 8. Järnn lodh 2187 st(ycken). falkune blÿlodh 331 st(ycken). SödermanlH 1573, avd. 4, s. 47 a. jfr BELÄGRINGS-, DEFENSIONS-, FÄLT-, GROV-, HAGEL-, JÄRN-, KOPPAR-, SKEPPS-, VRAK-SKYTT o. FÄLT-, HAND-SKYTTE. särsk. i utvidgad anv., om personal med uppgift att handha artilleripjäser, artilleri (se d. o. 2). Rytteriet leddes (på E. XIV:s tid) af en fältmarskalk, fotfolket af en eller flere öfverstar .., medan skyttet stod under öfverste arklimästaren. IllSvH 3: 465 (1878). Näsström FornDSv. 2: 40 (1948; om förh. 1559).
2) (†) om ngt som avskjutes med skjutvapen.
b) om ammunition för eldvapen; anträffat bl. ss. senare ssgsled (Smedt hagell skött l f(järdin)g. ArkliR 1555, avd. 6. Tijl hagel sköth Jern Dropar 3 fath och 2 t(unn)or. Därs. 1557, avd. 1). Anm. till 2 b. I denna bet. är ordet anträffat bl. i formerna sköth o. skött, vilka möjl. äv. kunna hänföras till SKOTT, sbst.2
Ssgr (i allm. till 1; numera bl. i skildring av ä. förh.; jfr skytt, sbst.2 ssgr anm. 2:o): A: SKYTT-ARKLI. (†) förråd av artillerimateriel; jfr arkli 1. UrkFinlÖ II. 1: 113 (1593: Skyttarchelij). —
-GJUTERI3~002 l. 1004. kanongjuteri; särsk. konkret, i anv. motsv. gjuteri 3. Jakobsson BevBeklädn. 71 (1938; om förh. under 1500-talet). —
-JUNKARE. [med avs. på bildningen jfr styck-junkare] (†) på fartyg: (titel för) befälsperson med uppgift att handha skötsel av fartygsartilleriet; jfr konstapel 2. Rudbeck Atl. 3: 259 (1698). —
-SLÄDE. (skytt- 1556—1559. skytte- 1556—1557) (†) släde för transport av kanon; jfr bösse-släde. HFinlH 4: 296 (1556: Skyt sleder, pl.). ArkliR 1553, avd. 4 (1559: Skytt sleda). —
B: SKYTTE-BAND, -GJUTNING, se A. —
(2 a) -GRÄS. (†) växten Sagittaria sagittifolia Lin., vars blad likna en pilspets med hullingar, pilblad; jfr skotte-gräs. Rudbeck HortBot. 102 (1685). Bromelius Chl. 100 (1694). —
-SLÄDE, -TYP, se A.
C (†): SKYTTS-GJUTNING, se A. —
Spoiler title
Spoiler content