SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKYTT ʃyt4, sbst.3, n.; best. -et; pl. =; äv. SKYTTE ʃyt3e2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en (KatalIndUtstSthm 1897, s. 239) ((†) =, G1R 9: 174 (1534), ArkliR 1553, avd. 4; -er Schmedeman Just. 109 (1593)).
Ordformer
(skyt (skiit, skijt) 15351622, 1698 (: Skytjunkaren). skytt (schytt, skijtt, skiytt, skÿtt) 1534 osv. skytte (skiytte) 15341897. skyttet (-ed), sg. best. 1529 osv. sköth (skiöth) 1556 (: hagelsköth; jfr anm. till 2 b), 15571592. skött (skiött) 1523 (enl. senare avskrift), 15551629. skötte 1561 (: fäldskötte). skötten, pl. best. 15411613)
Etymologi
[fsv. skytte?, pil, bysso skytte, kanonskott?, kanonprojektil?; liksom d. skyt av mlt. schütte, till det svaga stadiet av roten i SKJUTA, v.1 — Jfr GESKYTT]
1) skjutvapen, särsk. (o. numera bl., i skildring av ä. förh.): eldvapen (i sht: artilleripjäs); företrädesvis koll. l. i pl., om artilleri(pjäser); jfr GESKYTT 1, 2. G1R 1: 124 (1523). Alle skerpentijnorne .. alle hakerne och helfften aff thet andra stora skytted. Därs. 6: 276 (1529). Falckuner DobbelHakar och annor små Skytt. ArkliR 1535, avd. l. Cantzeleren haffwer en heel hoop Skytt, både röör och Halffwehaker ther j Stockholm. G1R 15: 255 (1543). Ett skytt gick sönder och slogh bösseskytten armen och benett aff. Carl IX Cal. 110 (1596). Jakobsson ArtillK12Tid. 24 (1943). jfr (†, övergående i 2 b, med inbegrepp äv. av ammunition för eldvapen): Järnn skÿtt. 1/2 Slange l. falkuner 6. nickehakar 2. Bysse hakar 8. Järnn lodh 2187 st(ycken). falkune blÿlodh 331 st(ycken). SödermanlH 1573, avd. 4, s. 47 a. jfr BELÄGRINGS-, DEFENSIONS-, FÄLT-, GROV-, HAGEL-, JÄRN-, KOPPAR-, SKEPPS-, VRAK-SKYTT o. FÄLT-, HAND-SKYTTE. särsk. i utvidgad anv., om personal med uppgift att handha artilleripjäser, artilleri (se d. o. 2). Rytteriet leddes (på E. XIV:s tid) af en fältmarskalk, fotfolket af en eller flere öfverstar .., medan skyttet stod under öfverste arklimästaren. IllSvH 3: 465 (1878). Näsström FornDSv. 2: 40 (1948; om förh. 1559).
2) (†) om ngt som avskjutes med skjutvapen.
a) pil; ss. förled i ssgn SKYTTE-GRÄS.
b) om ammunition för eldvapen; anträffat bl. ss. senare ssgsled (Smedt hagell skött l f(järdin)g. ArkliR 1555, avd. 6. Tijl hagel sköth Jern Dropar 3 fath och 2 t(unn)or. Därs. 1557, avd. 1). Anm. till 2 b. I denna bet. är ordet anträffat bl. i formerna sköth o. skött, vilka möjl. äv. kunna hänföras till SKOTT, sbst.2
Ssgr (i allm. till 1; numera bl. i skildring av ä. förh.; jfr skytt, sbst.2 ssgr anm. 2:o): A: SKYTT-ARKLI. (†) förråd av artillerimateriel; jfr arkli 1. UrkFinlÖ II. 1: 113 (1593: Skyttarchelij).
-BAND. (skytte- 1545 osv.) kanonband. ArkliR 1545, avd. 1.
-BESTÅND. bestånd av artilleripjäser. Jakobsson BevBeklädn. 29 (1938; om förh. 1556).
-BRYGGA. (†) om underlag för fartygskanon. ArkliR 1564, avd. 14.
-GJUTERI3~002 l. 1004. kanongjuteri; särsk. konkret, i anv. motsv. gjuteri 3. Jakobsson BevBeklädn. 71 (1938; om förh. under 1500-talet).
-GJUTNING. (skytte- 1602 osv. skytts- 1586) kanongjutning. PrivSvStäd. 3: 561 (1586).
-JUNKARE. [med avs. på bildningen jfr styck-junkare] (†) på fartyg: (titel för) befälsperson med uppgift att handha skötsel av fartygsartilleriet; jfr konstapel 2. Rudbeck Atl. 3: 259 (1698).
-MUNITION. (†) artillerimateriel. Widekindi KrijgH 693 (1671).
-SKEPP. (†) bevärat skepp. OxBr. 1: 224 (1623).
-SKJUL. (†) skjul för kanon. VgFmT I. 10: 93 (i handl. fr. 1586).
-SLÄDE. (skytt- 15561559. skytte- 15561557) (†) släde för transport av kanon; jfr bösse-släde. HFinlH 4: 296 (1556: Skyt sleder, pl.). ArkliR 1553, avd. 4 (1559: Skytt sleda).
-SMED. (†) bössmed. 3SthmTb. 6: 250 (1607).
-TILLVERKNING~020. kanontillverkning. Jakobsson BevBeklädn. 57 (1938; om förh. under 1500-talet).
-TYP. (skytte- 1943 osv.) typ av kanon. Jakobsson ArtillK12Tid. 25 (1943).
B: SKYTTE-BAND, -GJUTNING, se A.
(2 a) -GRÄS. (†) växten Sagittaria sagittifolia Lin., vars blad likna en pilspets med hullingar, pilblad; jfr skotte-gräs. Rudbeck HortBot. 102 (1685). Bromelius Chl. 100 (1694).
-RESA. (†) (skjutsskyldiga ålagd) resa för transport av kanoner. TbLödöse 277 (1592).
-SLÄDE, -TYP, se A.
C (†): SKYTTS-GJUTNING, se A.
-SCHAMPLUN. schamplun (se d. o. 1) till kanon. GripshR 1609, s. 62 (: skÿtz skampeluner, pl.).
Spoiler title
Spoiler content