publicerad: 1983
SPATEL spa3tel2, r. l. m.; best. -n; pl. spatlar (TullbSthm 12/12 1582 osv.) ((†) spateler VetAÅb. 1912, s. 189); förr äv. SPATTEL, r. l. m.; pl. spattlar (TullbSthm 12/12 1582); l. SPADEL, r. l. m.
Ordformer
(spadel 1780—1859. spatel 1669 (: Mundhspatlar, pl.) osv. spattel 1582 (: Spattlar, pl.)—1904)
(i sht i fackspr.)
1) (mindre) spadformigt l. spadliknande redskap av metall l. porslin l. glas l. trä o. d.; särsk. dels om dylikt redskap som användes av kemister o. d. för omröring l. utbredning av ngt trögflytande, dels om dylikt redskap som används av läkare t. ex. för nedtryckande av tungan vid undersökning av svalget; jfr SPADE, SPATUL. TullbSthm 12/12 1582. Kiellberg KonstnHandtv. Tenn. 3 (1753; ss. redskap för apotekare). Massan bringas .. till fullständig torrhet i en porcellanskål under ständigt omrörande med en spatel af glas eller porcellan. Hygiea 1839, s. 152. Vid utfyllandet af kaviteter i (tänders) beröringsytor .. (användes) glödgadt guld. .. En tunn, skarp och blank spatel prässas .. från tändernas skäryta genom guldet, tills (osv.). Lenhardtson Tandl. 137 (1897). (De hippokratiska kirurgernas instrument) utgjordes av knivar, lancetter, pincetter, bentänger, sårhakar, spatlar, nålar (osv.). Tigerstedt MedUtv. 1: 56 (1923). Ur lackburken tar vår värdinna upp litet tepulver med spateln, häller det i koppen och fyller på varmt vatten med öskaret. Gislén UppgSolL 272 (1933). — jfr MUN-, PLÅSTER-, TRÄ-, TUNG-SPATEL.
2) [delvis eg. bildl. anv. av 1] om spatel (i bet. 1) l. om ett i regel handtagsförsett, mindre, kniv- l. spadliknande redskap (av trä l. stål l. horn), använd resp. använt för att uppsamla l. sammanarbeta färg vid färgtillverkning (medelst rivning) l. för bortskrapning av färg o. d.; äv. (numera föga br.): spackel (se SPACKEL, sbst.1); jfr FÄRG-SPADE. Möller 2: 940 (1785). Spatel. Ett vanligt instrument, som Målare begagna vid färgmalning, för att sammanspatla färgen till omrifning flera gånger, och slutligen att föra den ifrån stenen och löparen uti färgkoppen. Scheutz Ritk. 224 (1832). En spatel eller färgspade .. göres bäst af äpel- eller päronträ .. samt består af en 8 till 10 tum lång, 1 till 2 tum bred och högst 2 linier tjock skifva, som på nedre ändan är något skärpt och har formen af en gåsfot. Thon o. Kirsch 10 (1856). Till (påstrykning av) tjockare klister (användes) en vanlig bordsknif eller tunn spatel af trä. Berg Handarb. 16 (1873). (För att det inte skall bildas luftblåsor i gipsen vid dess ältning) måste blandningen ske genom sorgfällig, likformig, lugn omrörning och omvändning i vattnet medelst en spatel. AHB 119: 7 (1884). Det mönster, som önskas öfverfördt på glaset, inetsas först i en stål-, mässings- eller zinkplåt, och tryckfärg öfverföres på denna med en spatel. 2UB 7: 281 (1903). Färgspackel, spatel, ett handverktyg för tryckfärgens utrivning, blandning och överföring till färgsten och valsar. GrafUppslB 748 (1951). — jfr TRÄ-SPATEL.
Ssgr (i sht i fackspr.): (1, 2) SPATEL-FORMAD, p. adj. som har (givits) spatels form. Ruhe Hurley Vild. 103 (1928). —
(2) -KNIV. (numera föga br.) = spatel 2. Vid murverks kittning måste fogarne vara riktigt rena, och .. först bestrykas med het olja, hvarefter kittet väl intryckes med spatelknifvar af jern. Rothstein Byggn. 185 (1856). Rifstenen och löparen rengöras (efter färgrivning) först med en spatelknif och aftorkas sedan fullkomligt med en lapp. AHB 13: 4 (1865). 2UB 8: 616 (1900). —
Spoiler title
Spoiler content