SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STYGN styŋ4n, sbst.1, l. STYNG styŋ4, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(stygn 1745 osv. styng 1657 osv. styngn 1915)
Etymologi
[etymologiskt identiskt med STYNG, sbst.2, o. STYGN, sbst.2; formen stygn är en hypersvecistisk uppsnyggning efter mönstret reng: regn, vang: vagn]
abstr., vid sömnad, om (återkommande, fram- o. återgående) rörelse varigm nål med vidhängande tråd stickes l. trädes in i o. igenom tyg, skinn o. d. (o. tillbaka) för att åstadkomma sammanfästning l. prydnad o. d. (ofta med inbegrepp av det därigm åstadkomna resultatet); äv. om sådan sammanflätning av över- o. undertråd som vid maskinsömnad åstadkommes av symaskinsnål; äv. konkret, om vart o. ett av de genom ett hål o. fram till nästa hål löpande partierna av den åstadkomna sömmen (med inbegrepp av hålet). Sy med hårda l. lösa l. jämna stygn. Såret måste sys med flera stygn. Stygnen var fula. Och wår (dvs. var) bolster säken så illa sydd igen så att en kunne draga en kiortell emellan styngen. VRP 1657, s. 1073. Hvarje mönster på min båga / Af hans drag en tekning är; / Och jag känner sjelf hans plåga, / Vid hvart stygn jag vågar der. Envallsson FörlorPup. 25 (1790). (Mönsterfigurerna till applikation) utsiras med lösa stygn, plattsöm eller dylikt. Hagdahl Fråga 397 (1883). För varje stygn hon tog (dvs. sydde), ryckte det till i en rynka hon hade mellan ögonbrynen. Hedberg VackrTänd. 79 (1943). Stygn är (på den venetianska spetsen) fogat till stygn så jämnt och så tätt att man måste ha lupp för att urskilja dem. Fatab. 1948, s. 137. HbHusqvSickSackSym. 7 (1953; vid maskinsömnad). — jfr EFTER-, FESTONG-, FÖR-, GOBELÄNG-, HJÄLP-, KAST-, KEDJE-, KORDONNÉ-, KORS-, MASKIN-, PLATT-, RUT-, SLING-, SNODD-, SNÄRJ-, TÄCK-STYGN m. fl. — särsk. handarb. om speciellare slag av stygn, stygnsort. (Sv.) Söm med halfva styng, (fr.) rentraiture. Schulthess (1885). Valet av nål beror på vad för slags sömnadsarbete det gäller, samt med vilken tråd och vilka styng man har att utföra arbetet. Fröberg Skrädd. 55 (1941). — jfr AX-, DIAMANT-, FÖR-, GOBELÄNG-, HJÄLP-, KAST-, KEDJE-, KORDONNÉ-, KORS-, MASKIN-, MÄRK-, PLATT-, ROSEN-, ROSETT-, RUT-, SAMMETS-, SICKSACK-, SLING-, SNODD-, SNÄRJ-, TÄCK-STYGN.
Ssgr: STYGN-HASTIGHET~002, äv. ~200. hastighet varmed stygn göres. Wolter Symask. 37 (1866). —
-LÄNGD. jfr längd 1. SvLädSkoind. 1910, s. 191. —
-PLÅT. tekn. på symaskin: över hålighet horisontellt anbragt plåt med hål genom vilket synålen vid varje stygn rör sig ned o. upp; jfr sting-plåt 2. TLev. 1910, nr 48, s. 1. StSyHandarbB 36 (1972). —
-RAD. jfr rad, sbst.1 1. Freja 1881, s. 123. —
-REGULATOR. textiltekn. regulator (se d. o. 2 a) för stygnlängd; jfr -ställare. Kerfstedt Bränn. 111 (1899). 2NF 27: 1399 (1918). —
-SLAG. jfr slag, sbst.2 1, o. -sort. Fornv. 1921, s. 212. —
-SORT. i sht handarb. sort (se d. o. 3) av stygn; jfr -slag. Nordenfelt Handarb. 17 (1919). —
-STÄLLARE. jfr -regulator. 2UB 8: 403 (1900).
Spoiler title
Spoiler content