publicerad: 1993
STYRE sty3re2, n., i bet. 1 c slutet, 5 a, 6 n.//ig.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[fsv. styre; jfr fd. styre (d. styre), fvn. stýri, nor. dial. styre, mlt. stūre, mht. stiure (t. steuer); jfr äv. ffris. stiure, roder, fht. stiura, stöd, avgift, roder, feng. stéor, bestyr m. m.; till den rot (med bet.: vara styv l. stödjande o. d.) som äv. föreligger i STOR, STÖD, STÖR; delvis att uppfatta ss. vbalsbst. till STYRA, v.1 — Jfr STYR, sbst.2]
1) redskap l. anordning l. handtag o. d. varmed man styr ngt; särsk. dels (o. numera vanl.) om styrstång på l. till cykel, dels (o. urspr., numera i icke fackmässigt spr.) om roder (se RODER, sbst.3 2 (jfr STYR, sbst.2 1)) (särsk. i uttr. sitta vid, förr äv. i styret, sitta vid rodret, styra) l. (i sht om ä. förh.) styråra; äv. om (ett fartygsroder mer l. mindre påminnande) styranordning på flygplan l. luftskepp o. d. Cykla utan att hålla (sig) i styret. G1R 9: 318 (1534). När man will gå til seglatz, gifwer man honom styret j handene, som weet wäl omgås medh roret, och förstår sigh vppå compassen. Skytte Und. A 4 b (1604). Gott sittia wedh styret när intet blåås. Grubb 275 (1665). Bonden som hemtade båten satte sig i styret, min följeslagare mitt uti, och jag till att ro. HA 8: 126 (c. 1820). (Båtföraren) kastade .. om styret och vände båten något mera nordvärts. Mellin Nov. 2: 145 (1849, 1867). Styret (på ett vikingaskepp) utgöres af en åra, som är fäst på högra sidan (”styrbord”) nära aktern. Schück o. Lundahl Lb. 1: 44 (1901). Redan år 1783 (föreslog) en snillrik fransk fortifikationsofficer, Meusnier, att söka medelst propellrar och styre framdriva och styra ballongen. Grenander LuftskFlygm. 21 (1910). (Världens första cykel) saknade både pedaler och styre, och man måste därför sparka sig fram och lyfta framhjulet, då man skulle vända. Kulturen 1946, s. 18. — jfr CYKEL-, MUN-, SIDO-STYRE. — särsk.
a) lant. om plogstyre; jfr STYR, sbst.2 1 b. Kalm VgBah. 201 (1746). Herden stödd på sin staf och plöjarn på styret af plogen. Adlerbeth Ov. 197 (1818). Styret (till en plog på ä. svenska häradssigill) varierar redan på 1500-talet. Rig 1950, s. 101.
b) med inbegrepp av l. med tanke äv. på rorgängaren l. styrmannen, övergående i 6. Död vore lågan (i fyren) utan mig (dvs. fyrvaktaren), som frusen / Här sitter och vägleder edra (dvs. alla sjöfarares) styren. Böttiger 1: 8 (1856).
c) i jämförelser l. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr 2); förr särsk. i uttr. stiga till styre, fatta rodret, ta ledningen. Stiernhielm Jub. 69 (1644, 1668: stijger). En Krigzman vthan Swärd, Pistol, Musqwet och Pijk, / Ett Skepp föruthan Mast och Styre synes lijk. CupVen. C 1 b (1669). Hr Löwenhielm (anför) hvilka hielpemedel .. (som finns) emot .. vår handels underbalance, nemligen .. at man sätter et styre på vårt handels-skiepp, som alt härtils rullat redelöst och derföre hvarken kunnat styras eller aktas för den ena farliga stöten efter den andra. 2RARP 15: 356 (1747). Thenne Swantzen måste Bäfwern merendels altjämt hålla i Watn, om han skal trifwas, och betjenar sig af honom såsom et styre när han simmer. Orrelius Diurr. 16: 4 (1750). Under flygten hålla .. (doppingarna) hufvud och hals sträckta framåt, och de långa fötterna, hvilka såsom styre ersätta stjerten, riktade bakåt. NF 3: 1388 (1880). (Det finns) många, som hafva kastat både bönen och annat, som hör till religionen .. öfverbord, och som nu därför segla utan barlast och styre, vind för våg. Rudin OrdUngd. 3: 143 (1903). — särsk. om ouppmärksam person; eg. om person som ser o. styr illa; i ssgn BLIND-STYRE.
2) [eg. bildl. anv. av 1] hos djur: stjärt; äv. hos människa: stuss. Broman Glys. 3: 169 (c. 1730; hos tupp). Upp med Styret! .. fort! Jag har annat att giöra änn att basa barnstiärtar. Tessin Skr. 87 (1762). Hårbusken på larvens styre kommer den (dvs. en nattsländelarv av släktet Hydropsyche) beundransvärdt till hjelp, för att motstå vattnets våldsamhet. Boheman ÅrsbVetA 1847—48, s. 251. Ibland uppstå hål i sidoväggarna (i stjärtmesens bo), så att de små genom dem kunna sticka ut sina långa styren. Ericson Fågelkås. 2: 16 (1907). — jfr BAK-STYRE. — särsk. i numera obr. bildl. uttr.
a) sätta upp styret, (eg.: sätta rumpan i vädret o.) vara övermodig l. stolt o. d. Schultze Ordb. 5173 (c. 1755: Sätta up styret).
b) [jfr t. einem das kalbfleisch vom steisze kehren, göra ngn förnuftig] skaka dårskapen och kalvköttet ngn ifrån styret, bli förnuftig. När som Ynglingar låta binda sig wid Wärjan, eller henga Benen öfwer en Häst, för än dårskapen och Kalfkiöttet them ifrån Styret skackat är. Weise 57 (1697).
3) (numera bl. i skildring av ä. förh. l. i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter) på stol: ryggstöd; förr äv. allmännare, om stödjande anordning, stödbjälke, stötta o. d. BoupptVäxjö 1735. Inga bielkar behöfwas uti loge-längan eller wäder-rian, widare än 2:ne wid sidorne af sielfwa tröske-stället eller logan, dels för styre emot säden, och dels för at derå lägga bräde loft .. till otröskade ärter. SamlRönLandtbr. 3: 305 (1779). Se här en stol .. Kung Herodes' tron såg så här ut, med fyra ben och styre för ryggen. Wetterbergh Kapellpr. 38 (1849). Ett mindre bord, vardagsbordet, eller en matstol och några av husfadern själv arbetade trefotastolar med runda sittbräden och stundom även med ryggstöd, ”styren”, utgjorde det rörliga inventariet (hos småländsk allmoge under 1800-talet). TurÅ 1916, s. 20. — jfr RYGG-STYRE.
4) [eg. bildl. anv. av 1; jfr 1 c] styrelse l. makt- (utövning) l. (högsta) ledning o. d.; i sht om politisk makt(utövning) osv., stundom liktydigt med: regering, riksstyrelse; ofta dels mera abstrakt, med särskild tanke på styrelsens osv. organisation l. styrelsesättet l. den tid varunder ngn (l. ngra) utövar l. innehar makten l. (högsta) ledningen (särsk. i uttr. under ngns styre), ofta liktydigt med: regim (se d. o. 1); äv. med rent verbal innebörd (se särsk. d). Landet blomstrade under hans, den nya regeringens kloka styre. I hela werlden är intet Konungarijke som har flere ständer, och alla sin hand wid styret, än som Swerige. Polhem Bet. 1: 30 (1721). En gång vid styret, dröjde de nu herrskande ej att sjelfva visa sig såsom parti. Geijer I. 6: 275 (1840). Det parti, Hattarnes, som brann af begär, att återställa Sveriges fordna magt och ära, tog snart med sig nationens sympathi, och fördref mössorne från styret. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 157 (1852). Demokratien fordrar att herska; dess tillhängare äro missnöjda med det gamla styret, men kunna de själfva komma upp till makten, äro de .. illiberala. GHT 1895, nr 255, s. 2. Från konservativt håll riktades mycket skarpa angrepp mot det socialdemokratiska styret (i Danmark). SvD(A) 1929, nr 285, s. 5. Under hans (dvs. G. Cygnæus) styre vart Åbo tidning .. ett klart svensksinnat pressorgan. Mörne LyrBer. 229 (1939). Det demokratiska styret i Thailand. DN 18/8 1984, s. 4. — jfr FÖR-, FÖRE-, MINISTER-, PARTI-, REGEMENTS-, RIKS-, RIKSDAGS-, SAM-, SJÄLV-, SKOL-, SOCIALIST-, SOVJET-, VAN-STYRE m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr. som betecknar att ngn (l. ngra) leder l. styr en verksamhet l. en stat l. ett företag o. d. (l., bildl., att ngt (abstrakt) är l. blir förhärskande l. rådande) l. att ngn kommer till makten; särsk. i sådana uttr. som stå vid l. vara i l. föra styret, sitta vid styret (se slutet) l. komma till l. ta styret, ta (hand om) ledningen l. bli ledare l. regent l. chef, komma till makten o. d.; i sht förr äv. i uttr. sätta sig vid ngts styre, bli ledare osv. för ngt, börja styra l. leda ngt. När Kongl. Maj:t A:o 1672 först antog sig Regements-bördan och satte sig wid Riksens Styre. HC11H 9: 32 (1697). Det är en bedröflig sanning, bepröfvad hos alla folkslag, befästad i alla tideböcker, at rättvisan ej förer styret på detta usla klotet. Kellgren (SVS) 4: 362 (1779). (Jag, dvs. K. XIII, vill veta) hur de (i Norge) anse mig såsom Chef och såsom Konung .. så att jag vet hur jag skall förhålla mig när jag kommer nästa år med de Personer som äro i styret. BrinkmArch. 2: 77 (1815). Sedan vintern för några dagar åter inträdde i styret. Strömborg Runebg IV. 2. 2: 228 (i handl. fr. 1858). Cavallin (o. Lysander) 58 (1887: stod vid; om minister). I England hade Pitt åter kommit till styret. Tegnér Armfelt 3: 45 (1887). Och därmed tog hon styret i hushållet utan några ord just. Hallström Brilj. 32 (1896). Den tid (i den uppländska järnhanteringens historia), då Louis de Geer fick hand om styret. Fatab. 1947, s. 132. — särsk. i uttr. sitta vid styret, förr äv. styre, l. i styret, ta (hand om) ledningen l. vara vid makten l. vara ledare l. regent l. chef o. d., styra; med (abstr.) saksubj.: vara förhärskande o. d. Rudbeck Bref 59 (1670: vidh styre). (Medelmåttor) sitta vid styret i staten, i kyrkan, i skolan. Siljeström Afh. 427 (1869). Den konselj som satt vid styret då 1866 års riksdagsordning första gången tillämpades. Samtiden 1873, s. 770. Från reformationens dagar ända till .. (1700-talets slut) hade en helt annan (rättstavnings)regel suttit vid styret. Tegnér SvRättstavn. 32 (1887). Ni som sitter i styret, begriper ni inte att de gamla blir oroliga av att få nya hemsamariter ideligen? DN 13/10 1984, s. 39.
b) (numera bl. mera tillf.) närmande sig l. övergående i bet. kurs (se d. o. 3 b). Den nye tronföljaren (dvs. K. XIV J.) ingrep genast kraftigt i Sveriges öden .. genom att lägga om styret från antirysk till ryssvänlig politik. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 50 (1913).
c) i vissa numera mer l. mindre obr. uttr.
α) ha styret för ngt, ha (hand om) ledningen av ngt, sköta ngt. Edelcrantz .. hade .. styret för Theaterns ekonomi. BL 14: 357 (1847).
β) ta styret över ngt, ta befälet över ngt. Kväll-Ulf tog styret öfver den ene båten, Skalle-Grim öfver den andre. Bååth EgilS 52 (1883).
d) (numera bl. mera tillf.) styrande l. handhavande o. d.; äv. övergående i: skötsel l. tillsyn o. d.; stundom svårt att skilja från huvudmom. Lönnberg Sigtr. 18 (1892). Man säger rent ut, att I och landets kvinnor hafva öfvertagit allt styre som är. Högberg Vred. 2: 181 (1906). För att förarga Abchasiens monark överlämnade .. (Mingreliens regent) styret av gränsområdet mellan de båda länderna åt (osv.). Johnsson Essad Kauk. 84 (1931). De halvgångna i bildningsgrad äro alltför impregnerade av sin tidigare miljö för att lämpa sig för ett helt rikes styre. Lagerborg Ord 242 (1945). — särsk. (†) i uttr. hålla all tings styre uti sin hand, om Gud: styra allting. Kling Spect. I 4 b (1735).
5) konkret, om den l. de personer som utövar l. innehar makt l. (högsta) ledningen av ngt l. utövar inflytande över en l. flera personer o. d.; ngn gg äv. om djur.
a) (numera mindre br.) om enskild person; särsk. liktydigt med: ledare l. anförare l. regent l. styresman o. d. Stiernhielm Jub. 45 (1644, 1668). Och Eric som alt jämt wår ungdoms styre war, / Sin hjerna spände up och ingen möda spar (att samla folk till dans). Livin Kyrk. 129 (1781). Oskar (dvs. O. I) vore .. alldeles sjelfskrifven till Danmarks styre. OPSturzenBecker (1856) i Sturzen-Becker 2: 14. Nu gick han på gården som styre. IllSvOrdb. (1964). — jfr FÖR-, FÖRE-, ÖVER-STYRE.
b) om grupp av personer; särsk. liktydigt med dels: styrelse (se d. o. 8), dels: regering (se d. o. 2). Villes .. konst, som de där hemma .. ej ville fatta, därför att några gamla nattmössor i styret ej ville höra talas om hans friska unga konst. Vallgren Guldrand. 55 (i handl. fr. 1890). Mexiko behöver en järnhård man i styret. Lilius VildKrigMex. 48 (1925). Innan sällskapets och travhästägareföreningens styre och medlemmar övergick till supébordet var man överens om att (osv.). ÖgCorr. 14/12 1968, s. 8. — jfr MEDICINAL-, MINISTER-, PARTI-, REGEMENTS-, RIKS-, SKOL-, SOCIAL-, SOVJET-STYRE m. fl.
6) [sv. flottistslang styre] (vard.) styrman (se d. o. 2). Styret träffas på poopen. GHT 1905, nr 197 B, s. 3. Andra styre var framme och varskodde om att ingen fick lämna båten i kväll. Holmström Däck 17 (1927). Gubben och styret är i land. Dens. Benj. 59 (1932).
7) (numera mindre br.) konkret, om ngt som utgör l. tjänar ss. rättesnöre l. (väg)ledning för ngns handlande l. tänkande o. d.; äv. om ngt som styr (se STYRA, v.1 3) l. reglerar ngt. Som tulltaxan är handelens styre och et af de största medel at hålla et rikes manufacturer vid mackt och bringa dem i välstånd, så (osv.). 2RARP 9: 156 (1738). Du (dvs. Kristi kors) ett styre är till hamnen för en stormkringdrifven värld. Bergman MedeltPoesi 23 (1899). Guds ord, som uti alt bör vara vårt styre. Castrén StormaktstDiktn. 153 (1907).
9) ordning l. kontroll l. styrsel o. d. Han hade ej styre på sin tunga. 2VittAH 10: 185 (1811, 1816). Aldrig lemnades (hos grekerna) själskrafterna utan styre, och fördenskull blefvo öfverdrift och utsväfning okända. Rydqvist i 2SAH 12: 303 (1827). Inbillnings-kraften, då den lemnas utan styre .. har uti sig ingenting poetiskt. Dens. Därs. 356. Målet (var enl. Descartes) att bringa passionerna .. under förnuftets styre. Sylwan (o. Bing) 1: 311 (1910). — särsk. [jfr STYR, sbst.2 3 a, b α] (†) i uttr. hålla ngn l. ngt i styre l. styret, hålla ngn l. ngt i styr (se STYR, sbst.2 3 b α). Betzel och Tömm håller Hästen i styre. Grubb 44 (1665). För att hålla kroppen i styret buro .. (kartusianerna) tagel i stället för linne. Strindberg SvÖ 2: 6 (1883).
10) (†) om riktning. En sådan förstöring, som .. förändrat Jordklotets skick .. upfyldt .. Dälderne med stenrösen, förledt en hop watn ur sitt lopp och förra styre, har ej (osv.). Tilas PVetA 1742, s. 22.
11) (†) i ä. språkvetenskap, ss. subj. I hwarje mening finnas tre hufwuddelar: Styret, Tillståndet och Medlaren. Lidén SvSpr. 74 (1848). Styret kallas det som gör, lider eller är, något, t. ex. Hästen springer. Därs.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till styr, sbst.2, o. styra, v.1; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: STYR-LÖS, adj.2 (adj.1 se sp. 00000), se C. —
(1) -NÅL. (styr- 1926. styre- 1585) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) järnten för anbringande av rorkult i akterstäv. GripshR 1585, s. 168. (Styret) fasthakas vid bakstammen medelst en järnten, styrnålen. Landsm. 1926, s. 13. —
(3) -STOL. (styr- 1753 osv. styre- 1654—1709, 1945 (om ä. förh.)) [sv. dial. styrstol] (numera bl. i skildring av ä. förh. l. i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter) stol med ryggstöd. På Axholm .. funnos 1654 två dantziger ”Styrestohlar”. Karlson EBraheHem 219 (cit. fr. 1654). (Av bouppteckningar framgår) att soffor och styrstolar varit de mest förekommande sittmöblerna (i äldre värmländska bondehem). Fatab. 1954, s. 49. —
(1) -VAL, förr äv. -VÅL. [sv. dial. styrval] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) handtag på rodret i en båt, rorkult. Lind 2: 192 (1738). DA 1771, nr 195, s. 4. —
B (numera bl. i skildring av ä. förh. l. i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter): (1) STYRE-JÄRN. roderjärn. Stÿre Järnn till nÿie Jullan. GripshR 1585, s. 168. —
(1) -LÅDA. om lådliknande hölje l. huv för styre? Till stÿrelådann — 4 skollor. GripshR 1585, s. 168. —
-NÅL, -STOL, se A.
C: (5) STYRES-FASTE. (förr) faste som ledde ceremonin vid köp av fast egendom. SvFolket 2: 270 (1938; i fråga om medeltida förhållanden). —
(5) -HUND. (†) ledarhund. Man spänner gemenligen fem hundar före släden; twänne i hwart paret, och främst en styreshund eller ledare. Cook 3Resa 514 (1787). —
(4, 5 a) -KVINNA. (numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) kvinna som styr, kvinnlig styresman. Ekblad 153 (1764). Hon ägde vida marker med centrum i Junsele .. och var en klok och god styreskvinna. TurÅ 1969, s. 158. —
(1) -LÖS. (styr- c. 1700—1746. styres- 1887—1949) (numera mindre br.) om fartyg: som saknar roder; ofta i jämförelser l. bildl. anv. Jag faller matt och trött af suckan för ehr neder / Och söker ynckefullt medynckan nu hoos eder; / .. Sij här et styrlöst skiep, som drifs af hvarie vähr, / Det till sin last ey nå't än suck och tårar bär! Holmström Vitt. 193 (c. 1700). Man bara drifver hit och dit som en styreslös skuta. Benedictsson FruM 225 (1887). Östergren (1949; angivet ss. sällsynt). —
(4) -MAKT. styrande makt, högsta ledning, styre. Kellgren (SVS) 5: 628 (1792). Den faktiska styresmakt, som Mannerheim utövade. Estlander 11Årt. 5: 244 (1930). —
-MAN, se d. o. —
(4) -MÅL. (†) vägledning, ledning. Answaret ligger mig uppå allena, som håller öfwer dhe hemmanen .. läse- och skrifftebook, och dhem förmodeligen med styresmåhl och hulldskap omwårdar. VDAkt. 1701, nr 52. —
(4) -RÄTT. rätt till styrande av ngt. Fullt aktuell blef denna fråga (om domkapitlens omorganisation) .. när upprättandet af Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk 1904 fråntog kapitlen deras gamla styresrätt öfver de högre allmänna läroverken. 2NF 6: 674 (1906).
Spoiler title
Spoiler content