publicerad: 1981
SOCIALIST sωs1ialis4t l. sos1-, äv. sω1s- l. så1s-, m.//(ig.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. sozialist, eng. socialist, fr. socialiste; till SOCIAL (o. SOCIALISM). — Jfr SOCIALISTISK, SOSSE]
anhängare av socialismen; stundom inskränktare: socialdemokrat (l. anhängare av starkt socialreformatoriskt inriktad åskådning). Snällp. 1848, nr 42, s. 4. Han var socialist, den fan, säger Larsson. Han delade ut bla (dvs. tidningar). Johnson Här 107 (1935). Kristna demokrater, socialister och kommunister (i Frankrike). GHT 1945, nr 252, s. 3. (Min far) såg med oro — fastän nästan aldrig yppad — på faran av att jag kunde bli eller redan vara socialist. Wigforss Minn. 1: 34 (1950). Från 1886 var .. (Hj. Branting) klar socialist .. men var .. betänksam mot .. kraven på en våldsam samhällsomstörtning. Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 509 (1961). — jfr AGRAR-, HÖGER-, KATEDER-, NATIONAL-, RADIKAL-, SALONGS-, VÄNSTER-SOCIALIST. — särsk. motsv. SOCIALISM slutet. Socialist .. äfv. medlem af en religiös förening i England för filantropism och nationalism. Dalin (1871). Han kände medlidande med sitt folk ..; därför blef .. (pedagogen Pestalozzi) ett slags socialist med ett hjärta fullt af kärlek och hjälpsamhet. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 269 (1900).
-APOSTEL. (skämts., tillf.) om (kringresande) socialistagitator. Socialistaposteln mäster Palm. HågkLivsintr. 7: 54 (1926). —
-BLAD. [jfr t. sozialistenblatt] (vard.) socialisttidning; jfr blad 2 g. Siwertz JoDr. 424 (1928). —
-FÖRENING. förening (se d. o. 7 c) för socialister, socialistisk förening. Strindberg Brev 9: 206 (1893). —
-HALSDUK~02 l. ~20. röd halsduk (i sht förr buren av (unga) socialister ss. tecken på socialistisk åskådning). Lo-Johansson Stockh. 195 (1954). —
-LAG. [jfr t. sozialistengesetz] mot socialister(na) riktad lag; särsk. om den av Bismarck stiftade, mot socialdemokratins verksamhet riktade, lagen av den 21/10 1878 (i kraft till 1890). Branting Tal 3: 44 (1887; om förh. i Sv.). 2NF 30: 674 (1920; om Bismarcks lag). —
-LÄSARE. (numera föga br.) ss. nedsättande benämning på religiöst svärmisk socialist; jfr läsare 2. Strindberg Brev 6: 47 (1886). —
-PRESS. press (se press, sbst.1 5) som tillhör socialister(na) l. för deras talan, socialistisk press. EkonS 1: 192 (1891). —
-PROGRAM. av socialister(na) uppställt program (se d. o. 4), socialistiskt program. Strindberg Brev 6: 117 (1886). —
-REVOLUTION. revolution utförd av socialister(na), socialistisk revolution (utförd för att genomföra socialismen). Strindberg Brev 5: 171 (1885). —
-REVOLUTIONÄR, adj. o. sbst.
I. adj.: socialistisk o. revolutionär; särsk.: som tillhör l. avser socialistrevolutionärerna (se II). SvUppslB 23: 586 (1935; om attentat).
II. sbst.: medlem av ett socialistiskt o. revolutionärt parti, verksamt i Ryssl. 1902—1922; särsk. i pl., om partiet; jfr social-revolutionär II slutet. 2NF 38: 416 (1926). —
-STAT. av socialister(na) önskad l. förverkligad l. ledd stat, stat där socialismen är genomförd, socialistisk stat. Strindberg TjqvS 5: 51 (1886, 1909). De nya socialiststaterna i Europa. Industria 1970, nr 7—8, s. 6. —
-STYRD, p. adj. om stat l. ort l. politisk församling o. d.: politiskt styrd av socialister(na). Carlsson HelaSthm 300 (1912; om stad). —
-STYRE. (ngt vard.) om förhållandet att en ort o. d. är socialiststyrd, socialistiskt styre. Socialiststyre eller borgerlig samling i Norge? DN(A) 1927, nr 298, s. 11. SvD(A) 1934, nr 241, s. 5 (i fråga om nämnder o. d. i Sthm). —
-ÄTARE. (vard.) nedsättande, om person som ständigt angriper socialisterna. Arbetet 1907, nr 35, s. 2.
Avledn.: SOCIALISTERI100104 l. 010104. (numera bl. tillf.) nedsättande, om den socialistiska åskådningen l. förkunnelsen o. d. SocDem. 1892, nr 198, s. 1. —
SOCIALISTISK, se d. o. —
SOCIALISTNA, v. (föga br.) bli socialist, bli (mera) socialistisk; särsk. i den särsk. förb. socialistna till10010 4. Wägner Norrt. 71 (1908). —
Spoiler title
Spoiler content