publicerad: 2003
TELE te3le2, sbst.1, r.; best. (tillf.) -en; ss. förled i ssgr äv. TEL- te3l~.
Etymologi
telefoni; telegrafi; i sht ss. förled i ssgr, dels: telefon- l. telegraf-, dels äv. utvidgat, med inbegrepp av annan med telefoni l. telegrafi besläktad teknik för överföring av information (ss. datornät o. d.); förr äv. om television. GbgP 8 ⁄ 1 1954, Bil. s. 3 (om television). Huvudledningar för vatten, gas, el och tele. TT 1959, s. 310. Apparatrum för bl.a. belysning, tele samt pentry m.m. Därs. 1964, s. 501. Alla (anställda) inom post och tele behöver inte vara i fysiskt topptrim. UNT 19 ⁄ 6 1973, s. 3.
Ssgr (Anm. Av nedan anförda ssgr kan tel-ur o. tele-kommunikation, -sättmaskin, -sättning möjl. hänföras till tele-, ssgsförled): A (numera bl. i ssgn -ur): TEL-UR. (tel- 1892 osv. tele- 1958 osv.) (förr) om apparat avsedd att placeras på telefon(station) för mätning av tidsåtgång vid telefonsamtal l. annan tidmätning vid fabrik o. d. ”Telur” .. är en liten pjes afsedd att mäta tiden för samtal å rikstelefon, där samtalen betalas pr minut. NPress. 19 ⁄ 12 1892, s. 2. En minuttäljare för telefonsamtal, experiment, kontrollering i fabriker och dylikt tillverkas vid Halda Fickurfabrik i Svängsta under namn Telur. Hammarlund Fickur. 19 (1893). Fabriken gjorde .. taxametrar och teleur. SvD(A) 30 ⁄ 9 1958, s. 15. —
-VERK, se B.
B: TELE-ABONNENT. telefonabonnent. Vårvädret i Östersund medförde att c:a 800 teleabonnenter blev utan telefonförbindelse. SvD(A) 7 ⁄ 4 1966, s. 10. —
-ANLÄGGNING~020. telefon- l. telegrafanläggning. BtRiksdP 1964, 6: nr 9, s. 15. Med teleanläggning förstås .. televerket tillhörande station, linjeanläggning och abonnentanläggning. SFS 1970, s. 1735. —
-ARBETARE. telefon- l. telegrafarbetare; jfr -verkare o. telefonare. Telearbetarna har gett strejkvarsel. SvD(A) 1 ⁄ 8 1946, s. 5. —
-AVGIFT~02 l. ~20. telefonavgift. Televerket äger nedsätta eller efterge teleavgifter. SFS 1965, s. 2046. —
-BOLAG~02 l. ~20. telefonbolag. DN 21 ⁄ 8 1987, s. 12. Just nu håller samtliga större telebolag på att positionera sig inför avregleringen av den europeiska telemarknaden. DN 26 ⁄ 8 1995, s. C1. —
-CENTRAL. telefoncentral. Telecentralen i Uddevalla får sammanlagt ett 90-tal anställda. DN(A) 28 ⁄ 12 1963, s. 3. —
-DATA. om system för framtagning av data ur central dator via telefonnät; äv. om data framtagna med hjälp av detta system. SvD 2 ⁄ 11 1979, s. 3 (om system). SAOL (1986; om data). —
-FOTA ~fot1a, v. -ade. [till -foto, sbst.1; sannol. med anslutning till fota, vard. förkortning av fotografera] (i vissa kretsar, vard.) överföra (ngt) med hjälp av telefoto. GbgP 26 ⁄ 10 1948, s. 18. Bilderna togs, framkallades, kopierades och telefotades till Stockholm (från Gbg). Därs. 1951, nr 142, s. 1. —
-FOTO, sbst.1 (sbst.2, se sp. 699). [jfr eng. telephoto; möjl. elliptiskt för -fotografi] (i sht i fackspr.) om teknik för överföring av fotografier via telefon l. telegraf o. d.; äv. om telefotobild; jfr -fotografi. Apparatbil för fotografier, som telegraferas till Paris på ”telefoto”. IdrBl. 1935, nr 81, s. 5. Taxesänkningen gäller också telefoto. SvD(A) 1961, nr 116, s. 14. SAOL (1986).
-FOTOGRAFERA, -ing. (numera föga br.) = -fota. LD 2 ⁄ 11 1905, s. 4. Då fotograferingsströmmarne jämförda med telefonströmmarne hafva ett utomordentligt lågt svängningstal kan man utan ringaste störning för det ena eller det andra telefotografera och telefonera samtidigt på samma ledning. KemT 1908, s. 148. —
-FOTOGRAFI, sbst.1 (sbst.2, se sp. 699). [jfr eng. telephotography] (numera bl. tillf.) telefoto (se tele-foto, sbst.1). Häromdagen höll prof. Korn .. ett .. föredrag om sina elektriska telefotografier. LD 2 ⁄ 11 1905, s. 4. Telefotografi, (dvs.) telegrafisk bildöfverföring. 2NF 38: 803 (1926). —
-FÖRBINDELSE. telefon- l. telegrafförbindelse. SEN 42 01: 14 (1954). Teleförbindelserna är .. avbrutna. Wahlöö Stålspr. 38 (1968). —
-HEMLIGHET~002 l. ~200. telefon- l. telegrafhemlighet. SvD(A) 21 ⁄ 4 1960, s. 5. Straffet för brytande av post- och telehemlighet är dagsböter eller fängelse i högst två år. NorstedtJurHb. 712 (1987). —
-INDUSTRI. industri som sysslar med telefoni l. teleteknik; äv. om enskilt företag inom sådan industri. Epokgörande teknisk-vetenskapliga nyheter, som ändrar produktstrukturen hos både tele- och kraftindustrien. SvD(A) 9 ⁄ 1 1963, s. 5. Därs. 8 ⁄ 2 1966, s. 6 (om enskilda företag). —
-INGENJÖR. ingenjör med teleteknisk utbildning; särsk. (järnv.) ingenjör som handhar signalsystem vid järnväg. Teleingenjör med goda teoretiska och praktiska kunskaper erhåller snarast anställning å Stockholms Örlogsvarv med tjänstgöring vid telesektionen. DN(B) 12 ⁄ 1 1946, s. 13. SvYrkeslex. nr 560, s. 2 (1954). —
-KOMMISSARIE. (förr) telegrafkommissarie; chef för centralstation vid televerket. Telestyrelsen föreslår att tjänstetitlarna telegrafkommissarie, förste telegrafassistent och telegrafassistent ändras till telekommissarie, förste teleassistent och teleassistent. DN(B) 28 ⁄ 2 1954, s. 6. Telekommissarie, (dvs.) chef för en av Televerkets centralstationer. BraBöckLex. (1980). —
-KOMMUNIKATION. [jfr t. telekommunikation, eng. telecommunication, fr. télécommunication] överföring av meddelande(n) (över långa avstånd) medelst telefon l. telegraf l. radio l. TV o. d.; äv. konkret, om teknik l. utrustning för sådan överföring (i sht i pl.); jfr kommunikation 3 b. Dædalus 1952, s. 52. Det svenska fjärrnätet för telekommunikation befinner sig under kraftig utbyggnad. SvD(A) 11 ⁄ 1 1966, s. 20. Ett vanligt åskväder kan helt slå ut moderna telekommunikationer och datorer. DN 12 ⁄ 8 1988, s. 7. —
-KONFERENS. konferens som hålls per telefon; jfr telefon-möte. SFS 1978, s. 213. Telekonferenser — eller telefonmöten som televerket hellre vill kalla det — har slagit igenom snabbare än beräknat, främst hos privata företag. SvD 30 ⁄ 9 1980, s. 32. —
-KRIGFÖRING~020. sammanfattande, om militära åtgärder med syfte att påverka l. förhindra motståndarens användning av telekommunikation(er). SvD(A) 5 ⁄ 1 1967, s. 9. Plutoner för telekrigföring ser ut att bli försvarets nästa specialenhet. Deras uppgift blir att pejla in en angripares sändare och genom störningsbrus avskärma dem helt — eller tillfälligt bryta samtal och ordergivning. SvD 30 ⁄ 10 1980, s. 6. —
-MARKETING ~mar2ketiŋ l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r.; best. -en. [av eng. telemarketing; senare leden är marketing, marknadsföring, vbalsbst. till verbet market, till market, marknad (se marknad)] marknadsföring l. försäljning per telefon. SvD 14 ⁄ 12 1985, 4: 2. Som enda ungdomsförbund använder sig MUF av telemarketing, marknadsföring via telefon, när de raggar röster till EU-valet. GbgP 13 ⁄ 9 1995, s. 30. —
-MATERIEL. teleteknisk materiel. SAOL (1950). Reparation och underhåll av telemateriel. DN(B) 1957, nr 334, s. 23. —
-MEDICIN. [jfr eng. telemedicine] sammanfattande benämning på tillämpningar inom sjukvård där telekommunikation(er) används för att överföra (icke-verbal) medicinsk information. DN 26 ⁄ 11 1994, s. D10. Telemedicinen har fått sitt genombrott i Skaraborg. Den nya tekniken gör det möjligt för specialisten i Göteborg att via telekabel undersöka patienten i Skövde. GbgP 31 ⁄ 3 1999, s. 14. —
-MONTÖR. person som (yrkesmässigt) utför teleteknisk montering, svagströmsmontör. LD 21 ⁄ 7 1959, s. 7. —
-MOTMEDEL~020. (i fackspr.) om teleteknisk apparatur använd l. avsedd att användas vid telekrigföring. Telemotmedlen är tekniska instrument för att avsiktligt störa motpartens radiokommunikation, radar, radionavigeringssystem m. m., i syfte att sätta dem ur funktion som länkar i det totala militärtekniska maskineriet. SvD(A) 5 ⁄ 1 1967, s. 9. —
-NÄT. nät (se nät, sbst. 3 c) för telekommunikation. Sannolikheten talar för att framtida telenät kommer att bestå av en kombination av traditionella kabelförbindelser och relästationer i jordsatelliter. DN(B) 29 ⁄ 1 1961, s. 4. Inom två år kommer en tredjedel av Sveriges telenät att vara digitalt. SDS 12 ⁄ 2 1985, s. 24. —
-OMRÅDE~020. (förr) om geografiskt avgränsat område för telefon- l. telegrafverksamhet; särsk. om administrativ enhet ansvarig för sådant område inom televerket. Stockholms Teleområde anställer telefonister. SvD(A) 19 ⁄ 11 1965, s. 27. Inom televerket finns en centralförvaltning som består av stabsenheter. Vidare finnas teleområden och högst fyra landsomfattande resultatenheter. SFS 1978, s. 863. —
-OPERATÖR.
1) telefonist; jfr operatör 1. För en teleoperatör är det en enkel sak att gå in och lyssna på andras samtal. Expressen 15 ⁄ 12 1990, s. 9.
2) företag l. annan organisation som bedriver telefoni; jfr -bolag. Även nummer två bland jättarna (på en lista över världens största börsföretag), amerikanska AT&T, är en teleoperatör. DN 8 ⁄ 7 1993, s. C3. Telia riskerar att förlora massor av kunder när svenskarna till hösten ska förvälja teleoperatör. Därs. 18 ⁄ 5 1999, s. A1. —
-PENDLA, -ing. med hjälp av telekommunikation(er) utföra arbetsuppgift(er) från bostad l. annan (för ändamålet avsedd) lokal (i stället för att pendla till arbetsplats). Den som telependlar tar till telenätet istället för något annat kommunikationsmedel för att komma i kontakt med jobbet — med faxar, videokonferenser och möjlighet att skicka elektronisk post. SvD 16 ⁄ 11 1993, Utbildn. s. 11. —
-REPARATÖR. person som yrkesmässigt utför reparationer på teleteknisk utrustning, telefonreparatör. LD 5 ⁄ 3 1959, s. 3. Tänk dig för innan du tillkallar en telereparatör när telefonen gått sönder. RådRön 1988, nr 1, s. 2. —
-SATELLIT. satellit (se d. o. 4) avsedd l. använd för telekommunikation. DN(B) 5 ⁄ 11 1961, s. 11. De amerikanska teleföretagen sänder upp ett mindre antal telesatelliter under 1962—63. SvD(A) 13 ⁄ 1 1962, s. 7. —
-SCHACK. spelt. om schack(parti) där deltagarna befinner sig på skilda håll o. dragen förmedlas via telefon l. telegraf o. d.; särsk. om schackparti (spelat på sådant sätt o.) återgivet fortlöpande i dagstidning o. d.; jfr telefon-schack. DN(B) 30 ⁄ 5 1956, s. 7. Det blev en stormig upptakt på teleschacket Sverige—Holland. Ett häftigt oväder på kontinenten försenade landskampen. SvD 21 ⁄ 11 1976, s. 24. —
-SEKTION. (numera bl. tillf.) inom företag o. d.: sektion l. avdelning som ansvarar för telekommunikation l. teleteknik; äv. (om ä. förh.) om sektion för teknisk anläggning o. underhåll inom televerket. Teleingenjör med goda teoretiska och praktiska kunskaper erhåller snarast anställning å Stockholms Örlogsvarv med tjänstgöring vid telesektionen. DN(B) 12 ⁄ 1 1946, s. 13. IllSvOrdb. (1955; om sektion vid televerket). —
-SERVICE. om service l. tjänst som tillhandahålls telefonabonnent; jfr -tjänst. Det är inte bara i Malmö som teleservicen är otillfredsställande. SDS 14 ⁄ 10 1957, s. 7. ”Fröken Väder”, televerkets automatiska teleservice som varit i drift sedan 1936. DN 31 ⁄ 1 1990, s. 62. —
-SIGNAL. (numera bl. tillf.) signal (se d. o. 3 e α) som överförs via telenät; äv ss. förled i ssgr, om signal överförd med annan teknik för telekommunikation. En telefax som omvandlar texten till telesignaler och sänder dem över telenätet. SvD 17 ⁄ 10 1988, 4: 4.
Ssgr (numera bl. tillf.): telesignal-anläggning. Såsom exempel på en .. art av telesignalanläggningar, där signalerna utgå från en maskin och mottagas av en människa, må t. ex. anföras elektriska uranläggningar. SvTeknUppslB 2: 229 (1939).
-teknik. Telegraf- och telefontekniken avser överföring av meddelanden mellan två eller flera människor, under det att telesignaltekniken omfattar överföring av order eller rapporter från en människa till en maskin eller vice versa. SvTeknUppslB 2: 229 (1939). —
-SKOLA. skola för utbildning inom telegrafi o. d.; i sg. best. särsk. (om ä. förh.) om dylik statlig undervisningsanstalt för vidareutbildning (äv. i andra läroämnen ss. administration o. språk) av anställda vid televerket. DN(B) 26 ⁄ 11 1958, s. 22. Vid teleskolan i Stockholm kommer i höst att anordnas en kurs för utbildning av radiotelegrafister på fartyg. SvD(A) 5 ⁄ 8 1959, s. 2. En ny radar- och teleskola vid Berga örlogsskolor. DN(A) 23 ⁄ 2 1965, s. 2. —
-SLINGA. [jfr dan. o. nor. teleslynge, eng. teleloop] om anläggning (vanl. placerad i samlingslokal l. kyrka l. teater o. d.) i form av slinga (se slinga, sbst. 1 b) som trådlöst överför ljud till hörapparat hos hörselskadad person. ”Teleslingor” vilka gör det möjligt för hörselskadade att med sina hörapparater placera sig var som helst i kyrkan och åhöra gudstjänsten. SDS 26 ⁄ 9 1959, s. 14. —
-STYRELSE(N). särsk. (förr) benämning 1953—1967 på styrelsen (se styrelse 8) för televerket, tidigare telegrafstyrelsen. Kungl. Maj:t .. har funnit gott förordna, att vad i allmän författning .. finnes stadgat rörande telegrafverket respektive telegrafstyrelsen skall avse televerket respektive telestyrelsen. SFS 1953, s. 1301. —
-SVARARE. telefonsvarare. Automatisk telesvarare är televerkets senaste bekvämlighet för abonnenter som inte har råd att hålla sekreterare dygnet runt för att svara i telefon. AP 22 ⁄ 1 1954, s. 3. —
-SÄTTMASKIN~002 l. ~200. (förr) maskin för telesättning; jfr sätt-maskin 1. GbgP 26 ⁄ 4 1953, s. 10. —
-SÄTTNING. (förr) om sättning (se sättning, sbst.2 9) utförd medelst hålremsa; äv. konkret, om avdelning inom nyhetsbyrå o. d. där sådan sättning skedde. Telesättningen sker hos TT i Stockholm. I Göteborg spottar sättmaskinen automatiskt fram de färdiggjutna raderna. GHT 8 ⁄ 3 1955, s. 1. TT:s telesättning söker skickliga operatriser/operatörer för främst nyhetssättning. DN(A) 17 ⁄ 3 1964, s. 32. —
-TEKNIK. om den del av elektrotekniken som omfattar telekommunikation; särsk. ss. läroämne. SvTeknUppslB 2: 229 (1939). Brandförmansklassen omfattar tio undervisningsveckor. Undervisning meddelas i .. Ellära med teleteknik. SFS 1965, s. 2098. —
-TEKNIKER. person (med teleteknisk utbildning) som yrkesmässigt sysslar med teleteknik; jfr -montör. GHT 3 ⁄ 4 1943, s. 1. Montör vid televerket benämns teletekniker. NordYrkesklassif. 140 (1978). —
-TEKNISK. som avser l. rör l. har samband med teleteknik. TT 1942, Elektr. s. 106. De olika typer av teleteknisk utrustning som utvecklats för personer med handikapp av skilda slag har visat sig kunna vara till mycket stor hjälp för många människor. MotRiksd. 1978—79, nr 1815, s. 10. —
-TJÄNST. telefontjänst; i sht förr äv. om teleteknisk tjänstgöring; jfr -service. SAOL (1950). IllSvOrdb. (1955; om teleteknisk tjänstgöring). De europeiska teleförvaltningarna studerar .. möjligheterna att själva tillhandahålla .. kvalificerade teletjänster. PropRiksd. 1980—81, nr 66, s. 10. —
-TRAFIK. telefon- l. telegraftrafik. Det åligger telestyrelsen .. att .. då sådant synes nödvändigt, vidtaga särskilda åtgärder för teletrafikens säkerställande. SFS 1953, s. 1315. Sexton länder går samman om teletrafik via satellit. DN(A) 4 ⁄ 12 1963, s. 13. —
-UR, se A. —
-VERK. (tel- 1934—1945. tele- 1946 osv.) om centralt verk med ansvar för telekommunikationerna inom ett land o. d.; i sg. best. i sht (i skildring av ä. förh.) ss. benämning på statligt verk med sådant ansvar i Sverige 1953—1993, tidigare telegrafverket. Telegrafverket, som snart lär komma att kalla sig själv telverket. SvD(A) 9 ⁄ 12 1934, s. 10. Det israeliska televerket stängde i går av telefonerna i den palestinskt självstyrda Gazaremsan från internationella samtal. GbgP 1 ⁄ 12 1995, s. 28. —
-VERKARE. [till -verk] (vard., om ä. förh.) om anställd vid televerket; jfr -arbetare o. telefonare. Guld till redliga televerkare. Televerkets trotjänare .. fick .. mottaga guldmedaljen för nit och redlighet i rikets tjänst. GHT 7 ⁄ 12 1955, s. 4. —
-VERKSTAD~20 l. ~02. (numera bl. tillf.) verkstad för tillverkning l. reparation av teleteknisk utrustning; särsk. (om ä. förh.) om sådan verkstad tillhörande telegraf- l. televerket. SvD(A) 20 ⁄ 7 1946, s. 18. SAOL (1973). —
-VÄXEL. telefonväxel. SvD 11 ⁄ 1 1971, s. 18. Två nya digitala televäxlar har installerats. SDS 8 ⁄ 2 1992, s. C7.
Spoiler title
Spoiler content