SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1993  
STYRELSE sty3relse2, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 7 c slutet, 8) -er.
Ordformer
(förr äv. -ellsse, -ilse)
Etymologi
[fsv. styrelse; jfr dan. o. nor. styrelse; avledn. av STYRA, v.1 — Jfr STYRSEL]
1) (†) motsv. STYRA, v.1 1.
a) abstr., om styrande l. styrning av en farkost. Lind (1749). Schulthess (1885). jfr SKEPPS-STYRELSE.
b) konkret: roder. Ekblad 59 (1764).
2) (†) motsv. STYRA, v.1 2: styrande, styrning; styrsel. Af denna Smällta erhållas gemenligen 2 1/2 till 3 Quinteaux eller Centner Järn, och dependerar producten af eldens styrelse uti Härden. Rinman JärnH 383 (1782). Hans enda skäl till knot, hans enda saknad är, / Att icke se den prins, som fordom, vid hans sida, / Gaf styrelse och kraft åt vapnen som han bär. Leopold 1: 70 (1814). Hertig Adolf Fredrik själv tog hand om ratten .. (Det blev) ett rekord i snabbhet. Hertigen skötte ”styrelsen” med förbluffande lugn och kallblodighet. Hedin Front. 754 (1915).
3) (†) motsv. STYRA, v.1 3, abstr.: ledning l. inflytande o. d.; äv. närmande sig bet.: uppfostran; äv. konkretare (se slutet). Kunde jag wähl wijsa hwad för Fördehl .. Mathematiquen haar til Förnufftes Handledning och Willians Styrelse. Riddermarck Alm. 1698, s. 14 b. Riksens Ständer hafwa tid efter annan .. stiftat wisa och förnuftiga Lagar mot herskande odygder, som trycka Land och Rike; men all rättelse af seder är fåfäng och förgäfwes, om icke Gudsfruktan, som är grunden til all wisdom och dygd, utgör styrelsen deraf. Wallquist EcclSaml. 1—4: 400 (1766). Hwad oreda skulle .. icke Bruket, utan förnuftets styrelse, införa i Språk, hälst wi finne, at de ord, som äro i dagligt bruk, äro merendels origtiga både til skrift och uttal. Brunkman SvGr. 100 (1767). — särsk. konkretare, om ngt som tjänar till vägledning, övergående i bet.: grunddrag l. riktlinjer. När General-Discont-Contoret .. 1772 begynte påtänkas, uppsatte Herr Sandels Styrelsen, hvarefter det skulle rättas. Nicander ÅmVetA 1799, s. 20.
4) (†) motsv. STYRA, v.1 4, abstr.: skötsel. Styrilsen och Konsten giör, at Wärcket wäl förrättat warder, och the beståå af Förstånd och Kundskap, aff Handgreep och Förfarenheet vthi förehafwandet. Risingh KiöpH 8 (1669). Den fattige får .. bli utan tienst och tiensten ofta utan förnuftig Styrelse. Dalin Arg. 1: 308 (1754). Nicander ÅmVetA 1799, s. 21.
5) (†) motsv. STYRA, v.1 6, särsk. 6 a α, δ: kontroll l. behärskning l. bemästrande o. d.; stundom övergående i bet.: lydnad. (Vagnar o. folk sågs) öfwer hela .. strijdsplatzen wara ifrån hwar annan skingrade, och wancka hijt och tijt omkring vthan någon styrelse. Sylvius Curtius 622 (1682). Emedan .. (elefanter) intet lätteligen fångas, och ännu medh större möda hemtämias och til Styrelsen wänias. Därs. 640. Många upwäckiande skiäl (kunna) tagas, til lefwernes rättelse och styrelse. Gezelius Spegel H 1 b (1714). Igenom .. (psykologin) lägges grund till en sund moral, samt är thet endaste hjelpemedel att rätt kunna känna och utforska så sin egen siäls som andras styrka, swaghet, böijelser, affecternas upkomst och styrelse. Annerstedt UUH Bih. 4: 47 (i handl. fr. 1751). Wingård 2: 10 (1818). — jfr O-, SJÄLV-STYRELSE. — särsk. (†) i uttr. föra styrelse över sig, ha kontroll över sig. Ekman Jakob 111 (1822).
6) (†) motsv. STYRA, v.1 7 b, i fråga om avvärjande l. förhindrande l. förebyggande av sjukdom. Palmchron SundhSp. 405 (1642).
7) motsv. STYRA, v.1 8 (o. 4), abstr.: ledning l. makt(utövning) l. administration l. förvaltning o. d.; särsk. i uttr. föra (ngn gg äv. ha(va), förr äv. sitta vid) styrelsen, utöva l. inneha (högsta) makten l. ledningen l. vara regent (jfr c); stundom övergående i bet.: handhavande l. skötsel, särsk. i uttr. allmänna sakernas styrelse o. d., handhavande osv. av det allmännas angelägenheter; äv. konkretare, dels med särskild tanke på styrelsen ss. ngt institutionellt l. tillhörande en organisation l. dyl., dels övergående i bet.: tid varunder ngn utövar l. innehar (högsta) makten l. ledningen över ngt (se särsk. c slutet), dels närmande sig bet. styrelsesätt; äv. bildl. Styrelsen af et kloster. Serenius Zz 2 a (1734). Dalin Hist. III. 1: 197 (1761: förde). Widegren (1788: Hafva). Den syn, som en gammal filosof så ifrigt önskade att skåda, en vis man vid styrelsen. Rosenstein 3: 238 (c. 1790). Allmänna sakernas styrelse. Heinrich (1814). Dens. (: Sitta vid). De Prester och Munkar, som togo styrelsen öfver tänkeförmågan, hade sjelfve ej mycket ljus att meddela. 2VittAH 12: 231 (1818, 1826). IllSvOrdb. (1955). — jfr ALL-, ALLENA-, CHEFS-, CIVIL-, DECEMVIRAL-, DIECES-, EFORAL-, ENVÅLDS-, FOLK-, FÅMANNA-, GUVERNEMENTS-, HERRE-, KABINETTS-, KJORTEL-, KOMMUNAL-, KONUNGA-, KRIGS-, KYRKO-, LOKAL-, MENIGHETS-, MINISTER-, MUNICIPAL-, PÖBEL-, REGEMENTS-, REKTORAL-, RIKS-, RIKSDAGS-, RÅDS-, SAM-, SAMHÄLLS-, SATRAP-, SEKRETERAR-, SJÄLV-, SKOL-, VAN-, ÖVER-STYRELSE m. fl. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) regerande l. härskande o. d. Styrelsens gåfva är — icke blott en naturgåfva utan ännu mycket mer en nådegåfva. Sundberg Tal 40 (1881).
b) (†) ledning l. herravälde l. kontroll. Med wåld bemägtigade (de) sig styrelsen af Fartyget, lyftade Ankar, gingo til Segels och (osv.). TörngrenMål. 69 (1801).
c) motsv. STYRA, v.1 8 a, om utövande av (högsta) makten i l. ledningen av ett land l. rike l. samhälle o. d.; ofta liktydigt med: regering. In summa, alt hwadh som här ofwantill är anfört .. schall här effter höra vnder RijkzCantzlerens direction och styrelse. CivInstr. 335 (1661). Birger Jarls förvaltning af Riksstyrelsen .. utvisar hvad en Regent ännu kunde uträtta, när styrelsen fördes med manna styrka. Schönberg Bref 1: 114 (1777). Styrelsen öfver ett rike .. utöfvar alltid ett högst väsendtligt inflytande icke allenast på hela rikets yttre politiska ställning, utan äfven på sjelfva folkets inre förhållanden. SKL (1850). I 1700 års kungliga förordningar var rådet skjutet åt sidan, men det provisoriska och obestämda i dessa förordningar .. gjorde, att det trots alla instruktioner snart tog ledningen af styrelsen här hemma. SvH 6: 337 (1906). Staden (Lübeck) saknade (i början av 1500-talet) en fri författning. Stadens styrelse låg i rådets hand. KyrkohÅ 1958, s. 239. — särsk. konkretare, övergående l. närmande sig bet.: regeringstid l. regim o. d.; särsk. i uttr. under ngns styrelse. (K. IX) hade nedbrutit Aristokratien, hvilken rest sig under de föregående oroliga eller svaga styrelserna. CTJärta i 2SAH 11: 183 (1824). Under Din lyckliga styrelse, Cæsar, skola (osv.). Kolmodin TacAnn. 1: 140 (1833). De väldiga omskapelser, som timade i det inre samhällslifvet under Carlarnes, särdeles den Elfte Carls styrelse. Rundgren i 3SAH 2: 104 (1887).
d) motsv. STYRA, v.1 8 b, i fråga om högre l. övernaturligt väsens styrande o. bestämmande av skeendet l. utvecklingen i allm. l. i ett visst avseende; särsk. om Guds ledning l. försyn l. omvårdnad om världen (i sht människorna). HC11H 11: 41 (1680). Thet som länder til Siälenes wälfärd och ewigt Lijff, såsom Syndernas förlåtelse, Troon, Hopp, Tolamod, then Helge Andes styrelse och mehr sådant. Swebilius Cat. 2: 61 (1689). (Stiernhielm) samlar en mängd af höga och rörande tankar om Guds försyn och styrelse af verlden. Gagnerus Stjernhjelm 13 (1776). (Homeri) hjeltar göra nästan intet steg utan gudarnas råd och styrelse. 2VittAH 3: 13 (1793). (Herren) låter i sin outgrundliga styrelse mycket sådant underbart tilldraga sig som infinner sig såsom en åska på en klar dag. Thomander 1: 279 (1862). Fast förlitande sig på Guds visa styrelse. Östergren (1949).
e) (numera föga br.) i fråga om ledning l. överinseende över ett hus l. hushåll l. sin familj o. d. AOxenstierna 4: 80 (1628). När Sophia kommit tilbaka til sin Fader, förtrodde han henne styrelsen öfwer hela hushållet. Ekelund Fielding 71 (1765). Under det hon förestod styrelsen af morbrodrens hus (målade U. Pasch porträtt). SvBL 8: 113 (1879).
f) motsv. STYRA, v.1 8 e, i fråga om ledning l. överinseende av en grupp personer l. ett ämbetsverk l. affärsföretag l. en (av en grupp personer i gemenskap utförd) verksamhet l. aktivitet o. d.; stundom liktydigt med: chefskap, ledarskap. Widekindi KrijgH 358 (1671). Den som har styrelsen öfwer ett arbete, bör noga komma ihog ordningen wid arbetet, ifrån det minsta til det största. König Mec. 107 (1752). Krigskommissarien herr Claes Halenius (har) år 1753 blivit ägare av detta (nämnda) fabriksverk samt flyttat hit och antagit styrelsen därav. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 10 (1755). Detta mödosamma arbete (med en författningssamling) företogs, under Drotsens (dvs. C. A. Trolle-Wachtmeister) styrelse, på dess landtegendom. Rosenstein 2: 43 (1811). Exc. Rosenblad är en man som lär ha stora förtjenster genom practiska kunskaper, routine och arbetsamhet: men om styrelsen af ett vettenskapligt Institut kan han aldrig få något begrepp. Tegnér Brev 3: 16 (1824). Företaget gick framåt under A:s kloka styrelse. SvHandordb. (1966). — särsk. om myndighet med högsta verkställande makt i en stat, riksstyrelse, regering. Allt tycktes utwisa, att Sigismund ämnade .. angripa Swerge inom desz egna gränsor. Detta förorsakade mycken oro både hos folket och styrelsen. Fryxell Ber. 6: 72 (1833). Hela behandlingen vid 1812 års riksmöte af frågan om inskränkning i tryckfriheten ådagalägger .. att så väl styrelsen som ständerna uti indragningsrätten sågo ett maktmedel af utomordentlig art. Forssell i 3SAH 3: 404 (1888). I enlighet med regeringens uttryckliga befallning höll han (dvs. svenska sändebudet i Warszawa J. C. Toll) sig alltid i styrelsens omedelbara närhet. IllMilRevy 1898, s. 141. — jfr RIKS-STYRELSE.
8) motsv. STYRA, v.1 8, konkret, om sammanfattningen av ett antal för visst uppdrag l. viss uppgift o. d. utsedda l. valda personer; särsk. inom enskild förvaltning l. administration l. affärs- l. förenings- o. kulturliv o. d.: organ l. grupp av (i regel av bolagsstämma l. årsmöte o. d. valda) förtroendemän (ngn gg äv. om enskild person) som (vanl. för en viss tid) har att handlägga l. utreda ärenden av viss art l. utöva tillsyn l. överinseende l. förvaltning; stundom liktydigt med: företagsledning, direktion; äv. om dylikt, av flera utsedda personer bestående organ inom statlig l. kommunal förvaltning l. administration (ofta liktydigt med: nämnd) l. (särsk. i sg. best.) om centralt ämbetsverk l. (kollektiv) central myndighet l. dyl.; i sistnämnda bet. numera nästan bl. i ssg med förled som anger l. antyder förvaltningsområde l. verksamhetsfält l. elliptiskt för sådan ssg. Väljas in i, vara med, sitta l. kvarstå i, avgå ur, tillhöra styrelsen. Omvälja styrelsen. Föreningens, förbundets, bolagets styrelse sammanträder i kväll. Hela styrelsen avgick. Styrelsen ställde sina platser till förfogande. Föreningen gick framåt under styrelsens nye ordförande. SFS 1833, s. 70. Styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader utgöres af: 1 Chef, under namn af Öfwer-Direktör, biträdd av 1 Bureau-Chef för de tekniska göromålen, och (osv.). Därs. 1841, nr 38, s. 4. Uti aktiebolag är det alldeles väsendtligt, att en Styrelse eller Direction finnes, som af bolaget väljes. Den kan visserligen bestå af allenast en, men består vanligen af flere ledamöter. Schrevelius CivR 2: 633 (1857). ActaOel. 2: 67 (1924; för en badanstalt). Överrätter och Kollegier samt övriga till statsförvaltningen hörande Allmänna verk och styrelser. SvStatskal. 1939, s. 88. Håll pli på hundarna .. och tala så förståndigt med dem som makten hava i stadens styrelse (om hundhållning). Edström Hund. 217 (1948). Som medlem i Dramatiska teaterns styrelse under en följd av år nedlade .. (M. Lamm) ett verksamt arbete. Andersson i 3SAH LXI. 1: 45 (1950). Styrelsen (för internationell utveckling) är central statsmyndighet för bilateralt tekniskt, humanitärt och finansiellt bistånd till underutvecklade länder och områden. SFS 1965, s. 737. — jfr ALLMÄNNINGS-, AMIRALITETS-, ARTILLERI-, BADHUS-, BANK-, BANKO-, BARNHUS-, BEFÄLHAVAR-, BERGS-, BIBLIOTEKS-, BOLAGS-, BYGGNADS-, BÖRS-, DECEMVIRAL-, DIAKONI-, DOMÄN-, EFORAL-, FLOTTNINGS-, FOLKSKOLE-, FÅNGVÅRDS-, FÖRBUNDS-, GENDARM-, GUVERNEMENTS-, HAMN-, HOSPITALS-, HÖGSKOLE-, INSTITUTS-, INTERIMS-, JÄRNVÄGS-, KANSLI-, KOMMUN-, KOMMUNAL-, KRIGS-, LANTBRUKS-, LANTMÄTERI-, LOKAL-, LOTS-, LÄNS-, MEDICINAL-, MISSIONS-, MUNICIPAL-, OPERA-, PENSIONS-, POST-, REMONTERINGS-, RENHÅLLNINGS-, RIKS-, RIKSBANKS-, RÅDS-, SALPETERSJUDERI-, SAMHÄLLS-, SEKTIONS-, SJUKHUS-, SJUKVÅRDS-, SJÖFARTS-, SKJUTS-, SKOGS-, SKOGSVÅRDS-, SKOL-, SOCIAL-, SPARBANKS-, TEATER-, TELE-, TELEGRAF-, VATTENFALLS-, ÖVER-STYRELSE m. fl.
9) (†) motsv. STYRA, v.1 9, om förhållandet att ett ord l. dyl. i en sats bestämmer ett annat ords form l. konstruktion, rektion (se d. o. 1); stundom liktydigt med: böjning. Holmberg 2: 612 (1795). Angående ordens styrelse kan i synnerhet märkas, att (osv.). Bring Rask 95 (1838). Då deras (dvs. prepositionernas) styrelse redan angifvits i formläran, kan (osv.). Lidforss TyGr. 233 (1860). Schulthess (1885).
Ssgr: A: (7, 8) STYRELSE-APPARAT. i sg. best., om sammanfattningen av den (tungrodda) organisation l. inrättning som kännetecknar l. kan känneteckna ett ämbetsverks l. ett större aktiebolags l. företags styrelse l. om ett sådant ämbetsverks l. sådan styrelses sätt att mekaniskt o. reglerat agera l. verka; jfr -maskineri. (En nackdel med aktiebolag är) den tunga, stora styrelse- och förvaltningsapparaten. EkonS 1: 238 (1891).
(8) -ARBETE~020. jfr arbete 5 d, 6. MotRiksd. 1975, nr 28, s. 15.
(8) -ARVODE~020. arvode för medlemskap i styrelse. Östergren (1949).
(8) -BEFATTNING. befattning i styrelse. Bolin Statsl. 2: 190 (1871).
(7, 8) -BERÄTTELSE. berättelse som aktiebolags l. förenings l. nämnds l. annan juridisk persons styrelse avger i slutet av varje verksamhetsår om hur verksamheten l. förvaltningen bedrivits, verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse. NerAlleh. 1886, nr 58, s. 2.
(8) -BESLUT. av styrelse fattat beslut. Strindberg Brev 1: 140 (1873).
(7) -DEL. (numera bl. mera tillf.) i uttr. i alla styrelsedelar, vad gäller styrandet l. maktutövningen l. regerandet o. d. i sin helhet l. i alla dess delar. Riket, i tilltagande välstånd, var betryggadt genom en fast ordning i alla styrelsedelar (vid E. XIV:s tronbestigning). Hammarsköld SvVitt. 1: 76 (1818).
(7) -FORM. form (se d. o. I 3) för styrande, styrelsesätt; särsk. (motsv. styrelse 7 c) om statsform l. statsskick; jfr styrsels-form. JWallin i 2SAH 7: 149 (1815). Styrelseformen i Sverige har under tidernas längd undergått många olika förändringar. SKL (1850). Aurén EurOr. 71 (1936; om militärdiktatur i Albanien). Martinson i 3SAH LX. 1: 27 (1949). jfr själv-styrelse-form.
(7, 8) -FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3. Bolin Statsl. 1: 199 (1869).
(7) -FÖRFATTNING. (†) = -form; jfr författning 5. Järta 2: 241 (1823).
(7) -FÖRMÅGA. förmåga att styra l. leda; jfr styrsel-förmåga. Den för de andeliga angelägenheterna högst skadliga föreställningen att biskopar böra väljas med afseende på politiska egenskaper .. politisk talareskicklighet eller styrelseförmåga. Thomander 2: 340 (1853).
(7) -GREN. (numera mindre br.) gren (se gren, sbst.1 5) av l. inom administration l. förvaltning l. ledningen inom ett land o. d. Anckarsvärd Brev 99 (1803). (I Blekinge) funnos inga elementer för bildandet af en inhemsk aristokrati .. således anförtroddes äfven de mindre styrelsegrenarne åt främlingar. Sparre Frisegl. 3: 226 (1832). Det danska enväldet, som i vissa styrelsegrenar tagit Sverige till mönster. Hjärne K12 32 (1902). I flottans styrelsegrenar. SvFlH 3: 134 (1945).
-GRUND. (styrelse- 17771890. styrelses- 17771797)
1) (†) till 5: princip l. grundsats för ngts bemästrande l. kontroll. I det inre ligger dygdens princip, enhet och styrelsegrund. Nyblæus Forskn. III. 2: 231 (1890).
2) till 7, = -grundsats. Schönberg Bref 1: 41 (1777). (P. Brahe d. y. företog) sin andra utrikes resa, sedan han hemma förvärfvat närmare kännedom af Riket, dess styrelsegrunder, författningar, förmåner, brister och behof. Nordin i 2SAH 5: 239 (1809). särsk. motsv. styrelse 7 d, om princip l. grundsats för Guds styrande. LBÄ 5—6: 137 (1797).
(7) -GRUNDSATS~02 l. ~20. princip l. grundsats för ngns regering l. för ett lands styrelse; i sht i pl. Palmblad Norige 258 (1846). (Vårt statsskick är) en kompromiss emellan de absolut monarkiska och de republikanska styrelsegrundsatserna. De Geer Minn. 2: 148 (1892).
(7) -GÅVA. jfr -förmåga. Melin JesuL 3: 93 (1849).
(7, 8) -KALL. jfr kall, sbst.2 4. En verksamhet, som icke blott uppgår uti naken sjelfviskhet, utan har det gemensamhetliga till syfte, tilltror Spinoza menniskorna åtminstone såvida de iklädas styrelsekallet. Bolin Statsl. 1: 399 (1870).
(7, 8) -KAPITEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om styrande kapitel (se kapitel, sbst.1 3 a) l. om kapitel som utgör en styrelse. Augusti-Ordens Högsta Styrelse, behagade tillika med 8:de och 7:de graderna af Styrelse-Capitlet sammanträda .. den 14 dennes .. till vigtiga ärenders afgörande. DA 1808, nr 8, s. 2.
(7) -KOMPASS. (†) bildl., om den som styr ett land, regent l. regering o. d. När sinnen äre skingrade, styrelse Compassen förryckt, och willwalla ibland Folcket, så är lättare, at intaga Land och Fästningar. Widekindi KrijgH 110 (1671).
(7) -KONST.
1) konst(en) att styra l. regera; statskonst; jfr styrsel-konst. SP 1792, nr 289, s. 3.
2) i uttr. ngns styrelsekonst, ngns förmåga l. färdighet l. sätt att styra l. regera. Arvid Horns fredliga och försiktiga styrelsekonst. 2NF 11: 82 (1909).
(8) -KORPS. (†) styrelse. Hwad som gör Christiania till Norriges Hufwudstad är ej blott desz egenskap af Säte .. för Landets särskilta Styrelse-korpser .. det är (osv.). AJourn. 1814, nr 31, s. 1.
-LAG. (numera mindre br.)
1) till 7: lag som avser ett rikes styrelse. AdP 1789, s. 467. Forssell i 3SAH 3: 392 (1888).
2) till 8: lag som avser en banks o. d. styrelse. AdP 1800, s. 62.
(8) -LEDAMOT~102, äv. ~200. jfr ledamot 2 o. -medlem. DA 1824, nr 1, s. 1.
(7) -LÖS. (numera föga br.) som saknar regering l. styrelse. Pommerska ämbetsmännen .. lade .. alla ned sina ämbeten (efter Bogislav XIV:s död) och landet blef styrelselöst. Fryxell Ber. 7: 165 (1838).
Avledn.: styrelselöshet, r. l. f. (numera föga br.) särsk.: anarki. EkonS 1: 196 (1891).
(7, 8) -MAKT. makten att styra (ett rike o. d.), regerings l. regents makt; äv. konkret(are): styrande makt (i ett rike osv.), regering. Oelreich 928 (1756). Ryssland var icke, såsom Polen, ett rof för partier och nära att sönderfalla i följd af styrelsemagtens svaghet. Carlson i 2SAH 61: 339 (1884).
-MAN.
1) (†) till 5: man som kontrollerar l. bemästrar ngt. Nu såsom den Allsmechtig hafwer gjordt Menniskan rådande öfwer hela naturen, en styrelseman i förnufft och klokhet måste icke des mindre de störste farligheter wara undergifwen. Porath Pal. Föret. 2 (1693).
2) till 7 b, = styresman 2. Mer oförskräckt än lycklig, mer fosterländsk än talangfull, tecknas (J.B.) Jourdan tillika såsom en utmärkt Styrelse-man, arbetsam, nitisk, kunnig. KrigVAT 1834, s. 26.
(7, 8) -MASKINERI. jfr maskineri 2 a o. -apparat. Crusenstolpe Mor. 5: 365 (1843).
(7) -MAXIM. jfr -grundsats. Järta 2: 571 (1826).
(8) -MEDLEM~02, äv. ~20. medlem av styrelse; särsk. om medlem som icke är ordförande l. sekreterare l. kassör. SvFlicksk. 284 (1888).
(7) -METOD. metod efter vilken ledning l. maktutövning l. administration o. d. bedrivs. Prärieblomman 1903, s. 252.
(8) -MYNDIGHET~102 l. ~200. dels abstr.: myndighet som tillkommer en styrelse l. ett styrande organ o. d., dels konkret(are): styrande myndighet. Forssell Stud. 1: 196 (1870, 1875). Om derför den nuvarande organisationen .. skall undergå sådan förändring, att eforats och konsistoriers styrelsemyndighet bortfaller, har man (osv.). LärovKomBet. 1884—85, 1: 375. Den kyrkliga styrelsemyndigheten, domkapitlet. Arcadius Folksk. 167 (1903).
(7, 8) -MÅL. (†) = -ärende. BtRStP 1810, 1: 7. Lefrén Förel. 1: 126 (1818).
(8) -MÖTE. jfr möte 5. Auerbach (1913).
(9) -ORD. (†) om ord i en sats, som styr ett annat ord (l. uttryck) i satsen (o. bestämmer i vilket kasus det styrda ordet (l. uttrycket) skall stå). Lindströmer ItGr. 18 (1803; om preposition).
(8) -ORDFÖRANDE~0200. HågkLivsintr. 15: 183 (1934).
(7) -ORDNING. (numera mindre br.) ordning (se d. o. 3 (b)) angående en stats l. landsdels styrelse; jfr styrsel-ordning. HT 1915, s. 264 (1832). En diktatorisk styrelseordning var redan (kort efter den franska revolutionen) till fullo organiserad, då äfven den yttre formen af staten omsider antog en motsvarande absolutistisk gestalt. Bolin Statsl. 2: 233 (1871).
(7, 8) -ORGAN. styrande organ. Dessa styrelseorgan (dvs. eforsämbetena och konsistorierna) hafva .. århundradens häfd. LärovKomBet. 1884—85, 1: 373.
(8) -PAMP. (vard.) jfr pamp, sbst.2 Neander Vainio 142 (1924).
(7, 8) -PERSONAL. (numera mindre br.) sammanfattningen av en styrelses ledamöter; särsk. om en regerings ledamöter. Skolans Styrelse- och Lärarepersonal. Hamilton MilUnd. 80 (1842). Det var Sveriges lycka .. att förändringarna i rikets styrelsepersonal vid denna våldsamma statskupp (1809) blefvo mindre omfattande än de ofta pläga vara vid fredliga systemskiften. Forssell i 3SAH 3: 98 (1888). BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. Bil. 1, Litt. B, s. 21.
(7) -PLAN. (†) plan för ngns regering; särsk. (motsv. styrelse 7 d) om Guds plan för skapelsens l. gudsrikets ledning; jfr styrsel-plan. Lehnberg Pred. 2: 65 (c. 1800). Jag ägde (som regent) icke tillräcklig verldskännedom för att uppgöra en bestämd styrelse-plan. Palmblad Nov. 2: 109 (1819, 1841).
(8) -POST. jfr post, sbst.2 5. Ortmark Maktsp. 171 (1967).
(7) -PRINCIP. jfr -grundsats. Sparre Findl. 2: 47 (1835).
(8) -PROTOKOLL. protokoll fört vid styrelsesammanträde. SFS 1891, Bih. nr 78, s. 8.
(7) -REFORM. Form 1947, s. 180.
(7) -REGEL. (†) grundsats för ngns styrelse l. styrande; jfr styrsel-regel. En skara, den ingen räkna kan .. will tjena twå Herrar med stridiga tänkesätt och oförenliga styrelsereglor. Rogberg Pred. 1: 185 (1826). Svedelius Repr. 156 (1889).
(7) -REGLEMENTE. (†) reglemente för styrelsen av en armé o. d. Styrelse-Reglemente, som bestämmer arméns sammansättning, upsättning, ekonomi, undervisning och disciplin. Lefrén Förel. 1: 181 (1818). KrigVAT 1845, s. 290.
(8) -REPRESENTANT. MotRiksd. 1974, nr 843, s. 1.
(8) -RUM. rum avsett för styrelsesammanträde. TT 1891, s. 237.
(8) -SAMMANKOMST~102 l. ~200. (numera bl. mera tillf.) jfr -möte. Beskow i 3SAH LVII. 3: 150 (1833).
(8) -SAMMANTRÄDE~1020. jfr -möte. SFS 1876, Bih. nr 17, s. 5.
(7) -SKICK. jfr skick, sbst.1 1 a δ, o. -form. SKN 1841, s. 116.
(7, 8) -SKIFTE. skifte av styrelse; i sht förr äv.: regeringsskifte. Rydberg Ath. 233 (1876; uppl. 1859, 1866: regeringsförändringen). Styrelseskifte i (den internationella läroverkslärarfederationen) Fipeso. TSvLärov. 1952, s. 520.
(8) -SUPPLEANT. SFS 1893, Bih. nr 94, s. 4.
(7) -SYSTEM. system för styrelse; särsk. om styrelseform för offentlig myndighet, vid vilken myndighetens beslutanderätt tillkommer chefen ensam, chefssystem. Leijonhufvud Minnesant. 208 (1840). 2SvUppslB (1953; om chefssystem).
(7) -SÄTT. sätt varpå styrelsen utövas i ett samhälle o. d.; äv.: statsskick; stundom närmande sig bet.: regim; äv. (motsv. styrelse 7 d) om det sätt varpå Gud styr världen; jfr -form, -skick o. styrsel-sätt. PH 14: 649 (1780). Bastillen var .. det gamla styrelsesättets hjerta. Hedin Rev. 42 (1879). Något parlamentariskt styrelsesätt kunde man .. ej tala om vare sig under Oskar I:s eller Karl XV:s regering. Granfelt Samh. 130 (1937). Hon letade .. efter spåren av Guds styrelsesätt i världshändelserna. Wägner Lagerlöf 2: 230 (1943). Sverige skulle .. (gm en traktat mellan Ryssl. o. Preussen 1769) nödgas bibehålla det styrelsesätt som gjort det till en lekboll i andra makters händer. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 110 (1947).
(7) -TID. tid(rymd) under vilken ngn innehaft styrelsen över ngt; särsk.: regeringstid; jfr styrsel-tid. Den gamle Grekiske Patriarchen Joanikias Caratzias, som .. under sin Styrelse-tid åter uprättat 7 Christna Kyrkor. Björnståhl Resa 5: 63 (1783). Carl Johans hela styrelsetid. MinnSvNH XII. 2: 123 (1893).
(7) -TÖM. i vissa bildl. uttr. som betecknar att ngn tar l. utövar (regerings)makten o. d.; i sht i pl.; jfr styrsel-töm. En revolution .. med den påföljd, att .. den nya Regeringen genast med kraft fattar i Styrelsetömmarne, så att allt i det sociala lifvet får utveckla sin jemna gång. Tiden 1848, nr 111, s. 2. (Det) är att märka, det styrelsetömmarne i Belgien nästan under hela tiden från 1831 .. hållits och ännu hållas af .. (liberala) Statsmän, som Hrr Rogier och Frère-Orban, af hvilka den senare för det mesta innehaft finansportföljen. Rydqvist StatsekonBetr. 86 (1865).
(7, 8) -UPPDRAG~02 l. ~20. uppdrag givet av l. åt styrelse; uppdrag att ingå i l. utgöra styrelse. Atterbom Minnest. 1: 297 (1844). IllSvOrdb. (1955).
(8) -VAL. val av styrelse. SFS 1893, Bih. nr 94, s. 4.
-VERK.
1) (†) till 7, om verksamheten l. handlingen att regera; jfr styrsel-verk 1. RARP 17: 326 (1713).
2) (†) till 7, 8, om sammanfattningen av allt som hör samman med ett rikes l. ämbetsverks o. d. styrelse o. organisation; jfr -väsende o. styrsel-verk 1. Nå Anckarheim är ju en ganska betydendes man som nu lärer omskapat hela styrelse värket vid Armeens flotta. Anckarsvärd Brev 58 (1794). För att vinna närmare kännedom af svenska styrelseverket började .. (Karl Gustaf, sedermera K. X G., redan 1640) att i kansliet genomgå statshandlingarna allt ifrån Gustaf den förstes tid. Fryxell Ber. 11: 25 (1843). SvTyHlex. (1872).
3) (numera bl. med ålderdomlig prägel o. i skildring av ä. förh.) till 7, 8, om centralt ämbetsverk l. statsförvaltningsorgan l. konselj (se d. o. 4) o. d.; jfr styrsel-verk 2. Då Han (dvs. E. O. Runeberg) ej kände något Rikets Styrelse-verk, vid hvilket Han kunde vinna befordran .. så (osv.). Kryger ÅmVetA 1770, s. 19. (1809) upprättades, delvis efter svenskt mönster, ett eget styrelseverk i Åbo, Regeringskonseljen, sedermera kallad Kejserliga Senaten, i två departement, ekonomien för den inre styrelsen och justitien som högsta domstol. Estlander 11Årt. 1: 43 (1919). SvRiksd. 8: 305 (1934).
(7, 8) -VERKSAMHET~102 l. ~200. verksamhet som utövas av l. i en styrelse; i sht förr äv. liktydigt med: regeringsverksamhet. Ensam innehafvare af den enhetliga statsmakten, råder .. (suveränen enl. Hegels statsuppfattning) väl icke allena om hela styrelseverksamheten .. men den i staten bestämmande viljan är likväl uteslutande hans. Bolin Statsl. 2: 290 (1871). EkonS 1: 208 (1891).
(7, 8) -VÄRV. i sht i pl.; jfr -ärende. Järta 1: 259 (1832).
(7, 8) -VÄSENDE. (†) = -verk 2. AnderssonBrevväxl. 2: 355 (1852).
(7, 8) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. i sht i pl. BvBeskow (1833) hos Stiernstolpe ESkr. 37. MinnSvNH 4: 125 (1854; i pl.).
(7, 8) -ÄRENDE. ärende som (är av sådan beskaffenhet att det bör) behandlas av en styrelse l. som en styrelse har att behandla l. som avser styrelsen av ngt. Vid fördelningen af de styrelseärenden och uppgifter, som för närvarande tillkomma biskop och domkapitel, lärer (osv.). LärovKomBet. 1884—85, 1: 375.
B: STYRELSES-GRUND, se A.
Spoiler title
Spoiler content