publicerad: 2007
TRATT trat4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Schroderus Comenius 449 (1639) osv.) ((†) -er TullbSthm 13 ⁄ 6 1569 (: Bleck Tratter), OxBr. 11: 811 (1645)).
Ordformer
(tratt 1538 osv. trätt 1578 (: Blek trätt))
Etymologi
[fsv. tratter; liksom d. tragt, nor. bm. trakt, nor. nn. trekt av mlt. trachter, en icke anträffad sidoform till trechter, av senlat. traiectorium, tratt, till trajicere, hälla från ett fat i ett annat, till lat. trans (se TRANS-) o. iacere (se SUBJICIERA)]
1) om redskap avsett att underlätta överföring av vätska till behållare med trång öppning, bestående av ett kon- l. skålformat kärl, nedtill utmynnande i en avsmalnande spets l. rörformad pip, vilken vid användningen placeras ovanför l. i öppningen på den behållare vari ngt ska hällas l. tömmas; äv. i fråga om överföring av annan materia; äv. om sådant redskap med delvis annan form, särsk. utgörande (fastmonterad) del av maskin o. d., ofta med plana väggar l. utan pip. VarRerV 29 (1538). Wijnet thet giuter man igenom en Tratt vthi Flaskor och Faat, at alle Dråpar komma til nytta. Arvidi 4 (1651). Trattens ho, därigenom Säden rann ned, skakades sålunda, at (osv.). Kalm Resa 3: 289 (1761). (Kolvagnen) har tratt för uttagningen af kolen. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 89. Tratt med sil .. för påfyllning av konservglas. Sonesson HbTrädg. 581 (1926). — jfr FLASK-, KOPPAR-, SIL-TRATT.
2) i utvidgad anv. av 1, om ngt som till funktion l. utseende liknar l. påminner om en tratt. Hunden fick ha en tratt på huvudet för att inte komma åt sin skadade tass. Ettmüller råder, at man .. (kastar bolmörtskakor i elden) och genom en tratt emottager röken i örat. Lindestolpe Matk. 64 (1714). (Förbränningsgaserna kan ledas till ventilationskanalerna) sedan de blifvit insamlade i rör, som mynna i trattar omedelbart öfver lågorna. LärovKomBet. 1884–85, III. 1: 249. Efter fortplantningen börja (björkrullvivel)honorna träffa anstalter för avkommans utkomst genom att konstruera trattar av bladen åt dem. Trägårdh Skogsins. 63 (1914). Tjärdalen utgör en stor flat tratt med uttagningsanordning för tjäran i botten. SvSkog. 1352 (1928). Granatgeväret är .. rekylfritt, eftersom krutgaserna leds ut bakåt genom en tratt. UNT 29 ⁄ 9 1949, s. 1. — särsk.
a) om föremål avsett att förstärka ingående l. utgående ljud; särsk. dels om megafon, dels om grammofontratt, dels om trattformad hörlur l. mikrofon på telefonapparat. Wegelius Musikl. 2: 179 (1889; på valthorn). Medelst .. (sirener) som äro försedda med vridbar tratt, kunna signaler afgifvas i hvarje önskad riktning. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 152. Sedan ringde telefonen .. I tratten hörde jag Iljas Begs röst. Eng Said AliNino 200 (1938). I herrummet finns på väggen .. en telefon, en apparat med en lur att lyfta av och med en tratt att ropa i. Hedberg DockDans. 42 (1955). En bordsgrammofon ”Husbondens röst” med inbyggd tratt från 1920-talet. Dædalus 1957, s. 22. — jfr LJUD-TRATT.
b) om fångstredskap.
α) (förr) om orrtratt. Tratt. Ett fintligt sätt att fånga Orrfogel. Swederus Jagt 367 (1831). Ymer 1933, s. 84.
β) (i sht förr) fiskeredskap i form av strut l. håv, använt i sht för fiske av abborre. De trattar, som nu användas .. äro omkring 75 cm i diameter och 1,9 m djupa. Rig 1937, s. 158.
c) om triangelformat föremål med nedåtriktad spets använt ss. symbol inom sjöfarten, dels ss. topptecken på sjömärke, dels (förr) utgörande del av stormvarningssignal. VFl. 1913, s. 146. Kustens stormvarningsstationer ha fått order .. att hissa varningssignalen för sydvästlig kultje, nämligen en tratt. Ångström o. Lundmark Världsr. 100 (1927). Vanliga topptecken är .. trianglar med spetsarna uppåt, ”kon”, eller nedåt, ”tratt”. Rydholm 154 (1967).
d) om mer l. mindre trattliknande fördjupning l. hålighet l. kanal l. rör o. d. Tratten är en .. gång (i stora hjärnan), som är wid upåt, och slutar sig på Kilbeus Körtelen. Hernquist Hästanat. 111 (1778). Genom omvexlande utvidgningar och sammandragningar af manteln (hos bläckfisken) införes vatten till gälarne genom mantelspringan och drifves ut genom tratten. Thorell Zool. 2: 291 (1865). (Malströmmen) med vidunderliga strömhvirflar och svängande, afgrundsdjupa trattar af vatten. GHT 1895, nr 304 B, s. 1. (I kraterns) midt befinner sig en 65 m. djup tratt, i hvilken vulkanröret utmynnar. 2NF 32: 92 (1921).
3) (starkt vard.) bildl., ss. nedsättande benämning på l. tilltalsord till person; särsk. om mer l. mindre alkoholiserad person; numera bl. ss. andra led i ssg. Bror Tratt du lefde gladt och kort, / Förr bars du altid hem, nu bärs du ändtlig bort. Lenngren (SVS) 2: 112 (1794). Tratt och såll användas till personer, som sqvallra om hvad de höra. SD 1900, nr 143, s. 6. En sådan stark besksup har du väl aldrig förr fått, din gamle tratt? Quennerstedt Torneå 1: 75 (1901). — jfr FINKEL-, FYLL-, FÅN-, LÖGN-, SUP-TRATT.
-BÄGARE. (i fackspr.) om en under yngre stenåldern vanlig typ av trattformig bägare, med fyndorter i södra Skandinavien o. norra Tyskl. Fornv. 1928, s. 127. Trattbägaren, ett litet dryckeskärl som tidigt försågs med dekor. Kulturen 1974, s. 34.
Ssg: trattbägar-, äv. trattbägare-kultur. (i fackspr.) benämning på kultur som (enl. arkeologiska vittnesbörd) kännetecknas av framställning o. användning av trattbägare. Fornv. 1953, s. 71. Under 2000-talet f. Kr. var bondesamhället i Sydskandinavien rikt och välorganiserat i den form vi kallar trattbägarkulturen. Malmer Stridsyx. 11 (1975). —
-DAL. (numera bl. mera tillf.) trattformig dal. Jag andas ut för första gången på länge, sedan jag lemnat den dunkla trattdalen nere i djupet. Strindberg Inf. 193 (1897). —
(2 b β) -FISKE. (i sht förr) fiske med tratt. Rig 1937, s. 158. Trattfiske (dvs.) fiskemetod främst för fångst av abborre nattetid under lugna högsommar- och höstnätter. SvFiskelex. (1955). —
-FORM. trattliknande form. Lifvet som (på 1600-talet) var mycket urringadt, erhöll genom stark snörning trattform. 2NF 6: 937 (1906). Främre delen (av pistolpipan) är rund med mynningen svagt utvidgad i trattform. Kulturen 1959, s. 138. —
-FORMAD, p. adj. formad som en tratt, trattformig. Drefkarlarne i sina trattformade halmhattar. Arsenius MannKläd. 258 (1902). —
-FORMIG. som till formen liknar en tratt; jfr -formad, -lik. (Under ett träd) blef jag warse uti jorden et rundt hål, som war widare ofwantil, och aldeles trattformigt. GT 1788, nr 71, s. 3. Mät upp kaffe .. i pappersfiltret, som ska passa till sin trattformiga hållare. ModStKokb. 558 (1983). —
(2 a) -GRAMMOFON. (förr) om typ av grammofon försedd med tratt för förstärkande av ljudet. Faster satte på en hambo och trattgrammofonen skrällde. Ahlin Glömsk. 58 (1954). —
-KANTARELL. svampen Cantharellus tubaeformis (Bull.) Fr., vars hatt är mer l. mindre trattformig. Strömbom Svamp. 52 (1896). —
-KVARN. särsk. (förr) om med påfyllningstratt försedd färgrivningskvarn. Blandningen (av oljefärg) kan åstadkommas .. genom sammanröring eller genom rivning på särskilda maskiner, nämligen trattkvarnar eller färgvalsar. HantvB I. 1: 94 (1934). KlassifikFärgLackbr. U 451 (1953). —
-LAV. om laven Cladonia pyxidata (Lin.) Hoffm. med trattliknande podetier, bägarlav; i pl. äv. om släktet Cladonia Hill ex P. Browne. Acharius Lich. 186 (1798). NE 3: 500 (1990; om släktet). —
-LIK. som till utseendet liknar l. påminner om en tratt, trattformig; jfr -liknande. Möller PrincBot. 17 (1755). Hur tyst han än gått så hade svinet i alla fall fångat in hans steg i sina trattlika öron. Fridegård Offerrök 27 (1949). —
-LIKNANDE. trattlik. Kusten är bruten genom flere breda, trattliknande flodmynningar. Torpson Eur. 1: 22 (1895). Wilhelm Dvärg. 146 (1922). —
(2 a) -LJUD. om den ihåliga klang som är karakteristisk för ljud från megafon o. d. Den idealiska högtalaren .. fri från allt trattljud. SvD(B) 19 ⁄ 12 1925, s. 2. —
-PIP. jfr pip, sbst.1 2 c. Möller (1790). Porslinstrattar hafva .. oftast det felet, att trattpipen är allt för vid och kort. Ahlberg FarmT 32 (1899). —
(2 c) -PRICK. om prick (se prick, sbst.1 II) vars topptecken utgörs av en triangel med nedåtriktad spets. SFS 1965, s. 220. —
-RÖR. (i fackspr.) om rör med trattformad mynning. Den afsvalnade svafvelsyran (tillsätts) småningom genom ett i retortens tubulus insatt trattrör. Berlin Farm. 2: 15 (1851). —
-SKIVLING. namn på olika svamparter med mer l. mindre trattliknande hatt, tillhörande flera olika till basidsvamparna förda släkten (i ä. systematik bildande ett särskilt släkte, Clitocybe (Fr.) Staude); jfr platt-skivling. Fries Ant. 39 (1836). Trattskivlingar. Marksvampar .. Ett 70-tal arter. Ursing SvVäxt. Krypt. 231 (1949). jfr sommar-trattskivling. —
(2) -SÄNKA. TurÅ 1980, s. 202. Trattsänka (dvs.) trattformad bildning i sedimentär berggrund, uppkommen genom att lagren har kollapsat och därigenom kantställts. TNCPubl. 86: 267 (1988).
Avledn.: TRATTA, v.1 -ning.
1) till 1: hälla (ngt) genom tratt; särsk. i uttr. tratta ngt på flaskor o. d.; äv. (vard.) oeg. med obj. betecknande person: fylla l. proppa full med mat l. dryck; särsk. i uttr. tratta ngn l. sig full, äv.: dricka ngn l. sig berusad, äv.: tratta ngn l. sig full med l. av ngt; äv. (vard.) bildl. VRArk. 26 ⁄ 5 1779. Att fruntimren trattade sig fulla av kaffe. HWranér hos Östergren (c. 1895). Mig trattade han så full med utländska, att jag kände mig som ett riktigt Babels Torn. Cavallin Stevenson Söderh. 86 (1897). Alltid kan de tratta lagman och nämden fulla. Bergman Mor i Sutre 158 (1917). Han trattade dess innehåll på glasflaskor och ställde in dem i skåpet. Larsson I By Sock. 73 (1923). jfr i-, in-tratta o. på-trattning.
2) (i sht förr) till 2 b β: fiska med tratt. Trattfiske vid lyse upphörde för ganska länge sedan. Senare driver man .. i sjön Yxern trattning vid dagsljus. Rig 1937, s. 159.
Särsk. förb. (till tratta, v.1 1, vard.): tratta i10 4, förr äv. uti. med hjälp av en tratt hälla (ngt) i (ngt); numera bl. dels oeg., proppa (mat l. dryck) i (sig l. ngn), äv. med utelämnat l. underförstått direkt obj.: dricka (sig l. ngn) berusad, dels bildl., särsk. (vard.): lura i l. inbilla (ngn ngt). (Om) man ville göra ett håål eller flere på (pråm)botn, och satte der uti rör .. och tratta så vatn der uti, så skal dock hela Pråmen (osv.). Polhem ESkr. 3: 213 (c. 1715). Att tratta förstånd och belefvenhet i så’na der tölpar, det må hin håle och de andra folkskolelärarne göra. Jolin Mjölnarfr. 50 (1865). Han satte Rolf på sitt knä och trattade i honom en massa .. chokladpraliner. Ullman Rosor 173 (1921). Under kriget lyckades det bra för den s. k. samlingsregeringen att tratta i svenska folket att hjälp åt tyskarna var neutralitet. GHT 1947, nr 23, s. 10. Kvällen på krogen när de trattat i sig för mycket och hamnat i bråk. SDS 5 ⁄ 10 1996, s. D1. jfr itratta.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content