SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TRUMF trum4f, sbst.2, r. l. m. l. f. (Labetspeel 3 a (1684) osv.); best. -en; pl. -ar (Sundén (1891) osv.) ((†) -er Labetspeel 3 b (1684), Lo-Johansson VagFrankr. 54 (1927)), äv. n. (BeskrLombreSp. 14 (1745) osv.); best. -et; pl. =.
Ordformer
(tromp c. 1908. trumf (-ff, -ph) 1684 osv. trumpf (-pff) 16841788)
Etymologi
[liksom d. trumf av t. trumpf, av ä. t. triumpf, sannol. av ä. fr. triomphe, möjl. av it. trionfo; av lat. triumphus, triumf (se TRIUMF). — Jfr TRUMFA]
1) kortsp. (kort i) färg (se FÄRG, sbst.1 1 h) som tilldela(t)s större värde än (o. sticker (se STICKA, v.1 I 22)) de övriga tre färgerna (o. som avgör spelet); särsk. dels i uttr. stark i trumf, se STARK 5 b η α', dels i förb. med verb som anger spelande o. d. med trumf (jfr 2 slutet); äv. ss. utrop (då trumfkort utspelas). Han .. mäd Kort går okk i Dansz, Labet här höres spela / här hörz Trumf ut. Warnmark Epigr. K 2 b (1688). Är spel med trumf i ruter, / så har hon ruter äss. Heidenstam Vallf. 15 (1888). En trumf på ert ess – sade Hawks, då han spelade ut sitt kort. PT 1903, nr 25 A, s. 2. Han tog hem första sticket och mälde genast trumf. Janson Ön 33 (1908). På mindre än fem kort bör man endast undantagsvis bjuda trumf. Lundgren Koppel AuktBr. 22 (1923). Någon trumffärg finns inte (i kortspelet Hjärter), även om hjärterfärgen ibland felaktigt kallas för trumf. Werner Kortsp. 86 (1967). — jfr HÖG-, LÅG-TRUMF.
2) i vissa uttr. o. anv.; särsk. i mer l. mindre bildl. anv., betecknande ngt av högsta värde l. ngt avgörande; fördelaktig position l. gynnsam belägenhet l. fördel o. d.; jfr TRUMF-KORT. Jag kan .. så frampt Stora Veziren skulle fela någon Trumpff i Ungern oförmärkt sticka honom en i Näfwan. Labetspeel 3 a (1684). Frågan om konungaförsäkran var för dem (dvs. de ofrälse stånden) en trumf, som de ville begagna för att vinna spelet. Odhner G3 1: 33 (1885). Åh, du vet inte, du, att den här rollen är min sista trumf! Lundquist Smink 11 (1887). Det torde vara ett vanligt misstag att underskatta den rent kvantitativa styrkan i den trumf, med hvilken Japan .. tagit plats vid stormakternas bord. Kjellén Storm. 2: 209 (1905). Halls ministär hade frångått sin försiktiga taktik, och Bismarck hade fått trumf i det politiska spelet. Almquist VärldH 8: 175 (1938). — särsk. i vissa uttr. l. förb. särsk.
α) i förb. med hand, i uttr. som betecknar att ngn erhåller l. har l. förlorar fördel l. övertag o. d., särsk. ge ngn l. skaffa sig l. sitta med l. ha l. gå miste om (en sådan l. sådan) trumf på hand(en) (jfr HAND 3 h β, SITTA, v. 1 f). Det var .. naturligt, at den gamle Sommer, då han märkte at han hade de mästa trumfen på sin hand, icke öfvergaf spelet, utan fortfor. Eurén Kotzebue Orth. 1: 92 (1793). Ännu har dock fargubben en trumf på hand, ty det är han, som bestämmer köpesummans storlek. Hedenstierna Kaleid. 250 (1884). Han ville till inget pris ge Döden flere trumfar på hand. Schildt Perd. 97 (1918). Att skickligt kunna hantera revolvern, inger alltid respekt och aktning hos infödingarna och skulle vi komma att överträffas av dessa gingo vi miste om en hög trumf på hand. Armfelt VildmPar. 126 (1920). Ni sitter ju med trumf på hand för tusan. Karnstedt Gnistsk. 282 (1990).
β) betecknande att ngn kommer med slagkraftigt argument o. dyl. l. sätter in större l. alla krafter l. gör en sista kraftansträngning för att vinna (sitt syfte) o. d., särsk. i sådana uttr. som dels slå ut sista trumfen l. en (starkare) trumf, se SLÅ UT 1 d γ α', dels spela trumf l. spela ut en l. sin sista trumf (jfr SPELA UT 4 b β). Had’ han eij spelt trumf / Och tiden vthdragit / Ho weet hwem tå tagit / Tin Skånska triumf? Runius (SVS) 2: 79 (1710).
γ) (†) i uttr. slå trumf i bordet l. i efterhand, se SLÅ, v. I 1 c ζ α'.
δ) (†) betecknande att ngn sätter stopp l. hinder för ngn l. ngt, särsk. dels sätta trumf för (äv. före) l. på ngt, dels lägga trumf på ngn l. ngt. Denn dag fick Swerje en stor triumph: / Kung Carl lade på Ryszarna trumph. Dalin Vitt. 4: 508 (1750). Man försäkrade sig intet ondt hafva hört .. om mig och att de, i händelse sådant förspordes, ej skulle underlåta att .. sätta en sådan trumf därpå, som (osv.). MoB 8: 132 (c. 1780). (Sv.) Sätta trumf för något, (eng.) To put a stop to a thing. Widegren (1788). (Han) lade straxt trumf på saken, att det aldrig skulle ske, så länge han vore chef. Tersmeden Mem. 5: 202 (c. 1790). Nordforss (1805: före).
3) [jfr uttr. slå trumf på ngns öronlappar, se SLÅ, v. I 1 c ζ α'] (†) slag l. örfil. Är Wärdinnan huld och söter / Och Hon ej får en skål i Lag, / Pliktes dubbla böter, / Trumf och Håre-drag. Bellman (BellmS) 3: 8 (1772). Hennes förra man .. feck ibland en trumph af grytsker, wedträ, pannor. Livin Kyrk. 125 (1781). Fick sig en trumf för truten .. så att han föll öfver en släda. Topelius Dagb. 1: 48 (1833). Björkman (1889).
4) [jfr TRUMFA 3] (†) om tillstånd efter alkoholintag.
a) berusning; särsk. i sådana uttr. som vara på l. bli i trumfen, vara l. bli berusad l. ”på snusen”. Fram på natten blef han rent af litet i trumfen. Hülphers Ångermanl. 146 (1900). När de kom hem lite i trumfen .. gav de fritt utlopp åt sin fabuleringsförmåga. GbgP 1956, nr 59, s. 8. Att vara på trumfen, (dvs.) att vara onykter. Björkman Skräddarlex. 121 (1988).
b) delirium (se d. o. 1 slutet); jfr dille, sbst.1 1. Uddman vaknade .. höjde blicken mot höjden, vindade förfärligt och utbrast: ”Herre Gud, har jag nu fått trumf!” Hellander Teaterorig. 185 (1900). Delirium tremens (på svenskt folkspråk ”dille” eller ”trumf”), vilken orsakas av höggradigt alkoholmissbruk. Söderström LäkKvacksalv. 192 (1926). Lindskog o. Zetterberg (1975).
Ssgr (till 1; kortsp.): TRUMF-BLAD. (†) trumfkort; jfr blad 2 f. Lind 1: 219 (1749).
-DAM. jfr dam, sbst.1 II 1. Düben Talism. 3: 10 (1817).
-ESS l. -ÄSS. ess i trumf; ofta bildl. Almqvist DrJ 378 (1834). Kerstin .. tog in tricket och spelade ut trumfesset. SvSkämtl. 108: 25 (1918). Silvret och keramiken, Danmarks gamla pålitliga trumfess på internationella utställningen, utgjorde goda dragplåster. Form 1942, s. 153.
-FÄRG. jfr färg, sbst.1 1 h. Düben Talism. 2: 5 (1817).
-HACKA. spelkort av låg valör i trumffärg; jfr hacka, sbst.3 1; äv. i bild. Almqvist AMay 44 (1838). Har man 5, 6 eller 7 trumfhackor, så bör man börja med den minsta. Lindskog Spelb. 92 (1847).
-HAND. sammanfattande, om de trumfkort en spelare har på hand. HandlednBridge 52 (1904). Matta spelarens starka trumfhand så mycket som möjligt genom att spela dina egna goda långfärger. Lundgren Koppel AuktBr. 110 (1923).
-JASS. (förr) om trumfknekten i jass (se jass, sbst.1 2). Düben Talism. 4: 52 (1817).
-KNEKT. jfr knekt 3 a. Düben Talism. 3: 10 (1817).
-KORT. kort i l. som är trumf; ofta bildl. (jfr trumf, sbst.2 2); jfr -blad o. stickare, sbst.1 III 6. Serenius Lll 2 a (1734). Det svenska kungaparet är ett riktigt trumfkort för lilla Sverige ute i världen. DN 23 ⁄ 12 1985, s. 1.
-MATT. utan trumfkort; jfr matt, adj.2 1 slutet. Man bör alltid spela ut den färgen, som spelaren sticker med trumf, för att om möjligt göra honom trumfmatt. Lundequist KonstSpel. 3: 33 (1849).
-NIA. jfr nia, sbst. 2 a. Düben Talism. 3: 19 (1817).
-SPEL. spel med trumf; äv.: ta hem stick gm att spela ut trumfkort. Nordforss (1805). Har man .. bara dam och knekt, men för öfrigt sitter med goda handkort, så kan man gerna spela ut damen, och, när man åter kommer i utspel, knekten. Härigenom stärker man kamratens trumfspel. Lindskog Spelb. 92 (1847).
-STARK. med många trumf på hand; jfr stark 5 b η α'. Nordforss (1805).
-STYRKA. jfr styrka, sbst. 7 c α. Så länge som Spelaren har trumf-styrkan i handen, bör han ej underlåta att spela ut trumf. Düben Talism. 2: 34 (1817).
-SVAG. (numera bl. tillf.) med få trumf på hand. Björkman (1889). SAOL (1973).
-SVAGHET~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) HandlednBridge 33 (1908). SAOL (1973).
-ÄSS, se -ess.
Spoiler title
Spoiler content